Volvo rundnos från 1945 (LV 127 DT)

[Stenhuggarn]

Glöm inte tipplåsen vid skiftning från sid- till bakåttipp, det är många som har gjort det under åren lopp.

Ja, lätt gjort i all hast. När jag jobbade med bilen i helgen passerade en äldre granne och berättade om just en sådan episod från förr. Följden den gången blev att flaket ramlade av vid tippning.

Vet inte varför så många förr envisades med att ha 3-vägstipp då man till 99,99 procent alltid tippar bakåt.

Bra fråga, fördelen jag kan se i mitt fall är att jag kan tippa av block utan att de hamnar i en hög.

[Anders Ason]

Vid brobygget passade det bra, LBS85 -73 men har även använts i andra sammanhang. Minns att jag även när jag körde farsans Viking förekom set sidtipp då och då även om det inte var vanligt.

IMG_0423.JPG (490.76 KiB) Visad 6136 gånger

IMG_0424.JPG (727.93 KiB) Visad 6136 gånger

IMG_0294.JPG (435.23 KiB) Visad 6136 gånger

[S-V L44]

Per Thomson skrev

.... Vet inte varför så många förr envisades med att ha 3-vägstipp då man till 99,99 procent alltid tippar bakåt.
Kanske för viss kommunkörning när man skulle fylla sand i samband med kantstensläggning, men hur många bilar i en LBC var engagerade i sådan körning. .....

Vad jag minns från farsans åkeri under 1950- och 1960-talet så användes sidtippen ganska ofta vid bl.a. grusleveranser (inte bara vid "kanstensläggning").
Men, den absolut största användningen (åtminstone i de allra sydligaste delarna av vårt land) skedde vid betleveranser till de olika sockerbruken. Bruken var direkt konstruerade för sidtippning av betorna från de högt belägna körbanorna ned till svämmorna. Något annat fungerade inte. Hade man inte hydraulisk tipp, så fanns det vissa avdelade körbanor var man använde en kran som tiltade vagnen, t.ex. för häst- eller traktordragen kärra.
Nu finns ju endast ett enda sockerbruk kvar och där är principen helt annorlunda.
De som var med på ÅHS Syds Höstmöte 2012 kanske minns detta. Några bilder från eventet vid Örtofta sockerbruk http://www.veteranlastbilar.se/Gallery.asp?pageid=866

Så här kunde det se ut förr, jag har några fler bilder, men denna bild får utgöra ett exempel hur det kunde se ut. Visserligen tippar man här av någon anledning från en järnvägsvagn. Mycket av bettransporterna skedde f.ö. med järnväg, men varför man körde upp en lastbil på ett par järnvägsvagnar vet jag inte. Det fanns annars fasta ramper för tippning till järnvägsvagn på de allra flesta järnvägsstationerna.
Det som vid första anblicken kan se ut som en ynklig "kran" är en provtagningsanordning var provsäckarna hängdes för slumpvis provtagning av betorna i samband med sockerhaltsbestämning. Detta arrangemang kunde se lite olika ut beroende på vilket sockerbruk som gällde. Förutom Örtofta har jag varit med på Hasslarp, Hilleshög, Jordberga och Karpalund, vad jag minns, och även Staffanstorp, men i andra sammanhang.

P-boggibil - SSA arkiv - 4.JPG (283.86 KiB) Visad 6123 gånger

Jag kom att tänka på en sak som kan ha en viss anknytning till den korta videon i samband med tippning av den stora stenen.
Jag hörde berättas att om man lastade betorna på flaket på kvällen och körde till sockerbruket på morgonen efter och det hade varit djup frost under natten, så kunde det hända att hela betlasset frös ihop till en enda stor klump. Då gällde det att tippa ytterst försiktigt annars kunde det inträffa att hela flaket hamnade nere i svämman. Om detta är en skröna, eller sanning, vet jag inte?

// Kjell N

[Drängen]

Här uppe användes ofta sidtipp flitigt när det kördes timmer vintertid. Antingen vid lossning på flottled, eller på sågverk/industri. När det blev vanligare med kärror efter bilarna i gruskörning var det fint att kunna sidtippa bilen, speciellt om man hade spanjolett.

[Per Thomson]

. . . att kunna sidtippa bilen, speciellt om man hade spanjolett.

spanjolett

[Drängen]

. . . att kunna sidtippa bilen, speciellt om man hade spanjolett.

spanjolett

En axel med hakar som sitter under kantlinan. Öppnar hängande lämmar i nederkant vid sidtippning. Trodde ingenjören var bekant med begreppet?....

[Stenhuggarn]

Mycket fina bilder och intressanta & lärorika inlägg här nu. Roligt!

Ikväll blev jag klar med målning av allt kring tippcylindrarna och dess kolvars infästning. Målningen av primer och lack på alla detaljer är det tråkiga.

Skall bygga en av sidolämmarna nu eftersom annars vet jag inte vilka nitar jag behöver till dem. Så det får bli nästa steg.

tipp.jpeg (610.66 KiB) Visad 6085 gånger

[Drängen]

Ser ut att bli en mycket trevlig bil!

[Anders Ason]

Fin bil, bra bild och miljö och vilken tippvinkel sedan - inget kommer att bli kvar på det flaket!

Kom på att när jag körde reservbilen på Lastbilscentralen i Västervik runt 1962 så körde jag krossad is till trålarna som skulle lägga ut ner till Fiskebankarna. Min bil var en Volvo -43 och den enda som fick köra ut på piren där trålarna låg, de andra var för tunga. Gubbarna skrämde upp mig så jag hade inte dörren helt stängd på piren. Jo, sidtipp ner i trålarna med isen sedan ett gäng med skyfflar som fyllde isboxen. Vill minnas att ett lass räckte till tre trålare.
Varför har jag ingen bild? Familjen hade ju en lådkamera.

Den pir jag avser är den till höger och precis så här såg det ut när jag körde där. Ursäkta min utsvävning.

Lånad bild

vastervik004.jpg (125.22 KiB) Visad 6081 gånger

[Noxcania]

Nu blev de ju en hel hoper historia, attans najs!

[Stenhuggarn]

Ser ut att bli en mycket trevlig bil!

Det är något visst med en rundnos. Volvo lyckades verkligen där. Funktionellt var de ju dock primitiva men antar att det var en av de "billigaste" bilarna för åkarna att köpa in. För de är ju väldigt vanliga på bilder från byggen och annat under 40-50 talet.

Den pir jag avser är den till höger och precis så här såg det ut när jag körde där. Ursäkta min utsvävning.

Där ser ut att vara mycket liv och rörelse. Antar att det inte riktigt är så idag.

Detta fick mig att tänka på en annan grej jag funderat över som jag tänkt lufta här. Bilen verkar göra typ max 55-60. Har hört att den lagliga maxhastigheten för lastbilar vid denna tiden var 50. Stämmer detta och under vilken tidsperiod var det så och hur ändrade sig detta över tiden i så fall?. Vet ju att här finns kunskaper...

[S-V L44]

Bilen verkar göra typ max 55-60. Har hört att den lagliga maxhastigheten för lastbilar vid denna tiden var 50. Stämmer detta och under vilken tidsperiod var det så och hur ändrade sig detta över tiden i så fall?

Hur det var när din bil var ny 1945, vet jag inte riktigt, men i mitten av 1950-talet gällde generellt 60 km/hr för tunga lastbilar. Gränsen mellan tung och lätt lastbil gick då vid en totalvikt på 2500 kg.
För lastbilar med släp gällde hastighetsgränsen 50 km/hr.
I början av 1960-talet debatterades en revision av höjning till 70 km/hr för tung lastbil utan släpvagn. Jag tror dock inte att detta infördes förrän vid omläggningen till högertrafik 1967. Då infördes också generella hastighetsgränser utanför tätorter. Innan dess var det ju "fri fart" för lättare fordon utanför tätorterna.
På kontinenten hade man lite liberalare hastighetsgränser, men jag tror att det allmänna vägnätet i dåtidens Sverige som egentligen inte tillät några högre hastigheter.
Andra orsaker för de, idag, relativt sett låga hastigheterna var naturligtvis standarden på bromsar, styrsystem, släpvagnskopplingar, förarkomfort, sikt, etc..
Personligen har jag stora betänkligheter när man läser hur många det är som vill "skrämma upp" hastigheten på sina gamla veteranlastbilar så att dessa kommer att ligga i nivå med dagens trafiktempo.
Visst med en annan utväxling så blir det överlag något tystare i hytten, men hur är det med bromsfunktionen ....?

// Kjell N

[Per Thomson]

Som Kjell N skriver men med en komplettering, bil med påhängsvagn (=trailer) tillät 60 km/h.
Kjells betänklighet med bromsfunktionen och högre hastighet, för bilar med tryckluftsbromsar som kom allmänt år 1958 (S-V modell 75) och som fanns som tillval även tidigare för både Volvo och Scania, inga problem. Som dagens bromsar dock utan ABS.
Med annan utväxling ska man tänka på att dåtidens motorer var konstruerade som högvarvsmotorer, väljer man en alltför snabb utväxling kanske motorn inte får tillräcklig smörjning, t ex om man svetsar navreduktionen.

[Stenhuggarn]

Tack för all information! Då vet jag. Dessa regler för tung trafik gällde då alla allmänna vägar i vårt rike antar jag.

Håller med till fullo där Kjell, denna bilen är byggd för den hastighet den gör och ska inte göra annat.

[Noxcania]

Apropå / att bero på g:a lastbilars hastighet så hade jag ju en -67 Scania kortnos i børjan på framtiden / 2000-talet som vi åkte till & från Holland me några ggr & se'n till Scotland när den va såld, den pallrade sej upp till 125km/t me glatt skrikande motor kollat me GPS men trivdes bäst i 90-100.
Här står man me nya ägarns fru medans nya ägarn e på flaket då vi just kommit fram till Edingburgh:

DSCN1935.JPG (483.17 KiB) Visad 5986 gånger