Minnen

[herrstina-]

Dom snåla åkarna hade rätt, det är inte kostnaderna som motiverar kupevärmarna. Lägger man ihop vad värmaren kostar som tillägg vid nybilsköp och det omfattande underhållet som man sedan får dras med, tillsammans med ökat batterislitage och bränsleförbrukning som är nästintill lika hög som att driva motorn på tomgång överstiger kostnaderna med råge att låta motorn snurra på lite förhöjt tomgångsvarv som skulle fungera alldeles utmärkt.

Är det fråga om eftermontering i begagnat fordon blir värmaren ändå mer svårförklarad ur ekonomisk synvinkel.

Andra faktorer som komfort, risken för motorhaveri när föraren sover och inte minst våra moderna miljöaspekter har gjort värmaren till ett obligatoriskt tillbehör.

Stina.

[Thomas Almen]

Som tur var slapp oftast dom dumsnåla åkarna tvingas sova i en bil på förhöjd tomgång..... Betydligt skönare med en viskande värmare då. Att underhållet skulle vara dyrt beror nog endast på slarv. Körde mina värmare året runt, oavsett väder, en timme på morron innan start. Lite service på hösten så gick dom utan knot sen.

[sjömannen]

När vi ändå är inne på kyla+vinter, är det någon som minns lukten från en F88 eller Volvo 495a som stått och gått på så där en 1200-1300 varv för att hålla värmen i hytten under natten,långt innan kupevärmarna var påtänkta! Bara att ta ett djupt andetag innan man tog språnget ut i vinterkylan för att slå en drill!!! Det riktigt sved i ögonen och för att inte tala om röken som la hela trakten i en grå-blå dimma! Hade vart nåt för miljötalibanerna!! Usch,Usch! MVH.30 Fredrik.

Jodå,,,de minns man,,men, undrar om inte 89 an va värst?, Om man sovit 3-4 tim efter banan, naturligtvis på tomgång så såg man inte vagnen på flera km när man drog iväg- hur mycket avgaser man fick in i kiosken kunde man se om man putsat rutorna innan man drog i kull sig, o dra med fingret på rutan när man vakna....o när man lossat o lastat, i svinkyla, med motorn gående, tårarna har runnit när man stått på flaket. Men,,,den tiden va dieselavgaserna "ofarliga", man sa att det gick åt 250 personbilar, för att framkalla like mycket ohälsa som en lastbil, efter några decennier i branschen blev det plötsligt tvärtom. Tänker oxo på när man lackerade om somrarna, med bilen på tomgång o tog luft till sprutan från duomaticen,,,sittandes på knä o blåsa ramen ,med avgasröret mitt i chucken,,,,helt plötsligt blev de sämre förr,,,

Sjömannen

[Thomas Almen]

Lackeringarna förklarar en hel del Hasse....

[sjömannen]

Lackeringarna förklarar en hel del Hasse....

Fin kille du Thomas
Sjömannen

[sjömannen]

Som tur var slapp oftast dom dumsnåla åkarna tvingas sova i en bil på förhöjd tomgång..... Betydligt skönare med en viskande värmare då. Att underhållet skulle vara dyrt beror nog endast på slarv. Körde mina värmare året runt, oavsett väder, en timme på morron innan start. Lite service på hösten så gick dom utan knot sen.

Värmare i all ära, men nog sov man bättre med motorn lufsandes. Kom upp till Arjeplog, en natt kallt som f-n, hade en 12 a me värmare. Slog på värmarn o knoppa 4-5timmar. Vakna upp o ska åka o lossa, vrider på nyckeln,,-"njapp",då har f-nskapet krämat ur batterierna. Suck, nyvaken svinkallt. Krångel krångel,, Det handlar ju om bristfälligt underhåll, men haft svårt att förlita mig till äldre värmare. Brände man motor visste man i alla fall att man kom iväg, och visst har motorljudet en enormt behaglig effekt när man ska kvarta. Var nog långt ifrån ensam om liknande värmar- episoder under 70-80 talet.

Sjömannen

[Thomas Almen]

Jotack, vakna i Bollnäs en natt av att värmarn slocknat. -23..... Men föredrar ändå värmare, är det kallare än 20-25 får bilen gå. Lite självbevarelsedrift har även jag.

[herrstina-]

Det är klart att man sover bättre med en susande värmare än en motor som skakar hela bilen, men ur ekonomisk synvinkel är det ingen fördel.

När väl alla Thermotronvärmare och motorsågsliknande luftvärmare från Webasto och Ebersprächer var avklarade kom den Webaston som jag misstänker att du tänker på Thomas. Den var uppbyggd på samma princip som en villapanna, den hade tom. samma munstycke och tändelektroder som en panna. Fick den regelbunden motion och ett nytt bränslefilter på hösten så fungerade den till värmeväxlaren var upprostad. Den här användes av både Scania och Volvo, F12, 142, 143.

Så småningom blev den naturligtvis utbytt till billigare varianter i form av Webasto DW 80 och Ebersprächer hydronic 10 som inte håller riktigt samma klass, särskilt inte Webaston. De här värmarna kräver betydligt mer underhåll och är naturligtvis integrerade i bilarnas elektroniska system för att skrämma folk från att rota med dom på egen hand.
Webaston har bytt elkontakter och namn genom åren, just nu tror jag den heter Thermo 90 S men är fortfarande samma panna.

Webaston håller så dålig standard att den numera inte benämns som kupevärmare av Volvo, av livslängdsskäl kallas den för parkeringsvärmare och omfattas inte av bilens ordinarie garanti.

Webaston är konstruerad så att den har en viss brinntid, precis som en glödlampa. Det roliga är att den mår som sämst av att brinna på sparlåga som den gör större delen av tiden när det inte är extremt kallt, genom att förbränningsfläkten inte trycker in så mycket luft hamnar lågan långt bak i förbränningskoppen och bränner upp materialet som ska förånga soppan och få till en jämn och fin låga.

Ju mer de här värmarna används desto sämre mår dom, här var det verkligen bättre förr.

Stina.

[Per Thomson]

Jag lyssnar och lär, Stinas kompetens när det gäller tekniska frågor där såväl Scania som Volvo får stå med byxbaken bar "går inta av för hackor". Ni andras målande berättelser är mycket läsvärda, kom ihåg att vi har många passiva följare på kategorierna där det inte krävs inloggning, och de tackar därmed aldrig er för de intressanta berättelser och inlägg ni gör.

För att återgå till sovkomfort med behaglig värme och vad som kunde bjudas för 50 år sedan: Gasolen fungerade inte vid lägre minusgrader, minns inte gradtalet när den inte verkade längre. Därför undersökte jag alternativen och fann dieselvärmaren från Ebersprächer hos en handel för pråmutrustning i Hamburg. Det skall erkännas att den inte gav helt perfekt jämn värme, den var alltför kraftig för den lilla hyttvolymen. Termostaten tvingade den därför att stoppa och starta ideligen vilket givetvis blev störande.

Intressant i vart fall att få höra Stinas beskrivning att problemet med effektiv och problemfri hyttkomfort ännu inte lösts efter 50 år. Det är en skam och jag känner mig tvingad att skicka en känga till snåla lastbilstillverkare som i stället tycks satsa det mesta på akrobatik (Volvos) eller It-övervakad konvoj-körning med minimala avstånd mellan fordonen för att minimera luftmotståndet (Scania).

[herrstina-]

Det finns fler aspekter på värmarproblemet, en anledning att ha rätt värmare i bilen är att hålla även motorn varm. En kallstart i vinterkyla sliter lika mycket på maskinen som två veckors normal körning. Tester säger att en start i minus 15 motsvarar 100 timmars gångtid. Tråkigt nog är underhållet på vattenvärmarna mångfallt dyrare än på luftvärmarna, dessutom äter vattenvärmarna betydligt mer batterier.

Målet är att man ska kunna stå minst 8 timmar med värmaren om det är runt 20 minus, det innebär att vi byter batterier varannan vinter.

Det här får tom. mig att överväga om det inte är bättre att satsa på luftvärmare och offra extramilen på spisen.

Stina?

[30Fredrik]

Eftersom Herr Stina radar upp massor av exempel hur skadligt det är för motorer med köldstarter, ska jag berätta lite hur det kunde vara att köra hos Broberg&Söner under dom kalla vintrarna på 60-talet! Dom 3 Bröderna Broberg var väldigt försiktiga med utgifterna (Snåla) och därför hade vi bara ett motorvärmar uttag med el vid ASG-Terminalen och Södra Stationen i Eskilstuna. Verkar idag helt snurrigt, men så var verkligheten då! Vi hade varje morgon 3 till 4 tradare som stod fullastade och skulle iväg på lossningsrundor i Mälardalen! Bara ett ekipage stod inkört och uppkopplat till motorvärmar uttaget, så den bilen startade garanterat,men resten var det ofta problem med att få igång och värst var det ju efter en smällkall helg, då bilarna ofta kom hem på lördagmorgon, och sen fick så till Måndagmorgon. Ta t.ex. en iskall Måndagmorgon, när bara ett rede startar,då gällde följande, fram med kablarna och sen Startgas(Eter) för bromstrycket var ju noll och Foran stod där den stod!!! Körde fram Bilen som var igång, drog upp handgasen, sen ut och koppla kablarna till rätt poler(Hur många har inte kopplat fel???) In i den bil som stod fastfrusen!!! Hoppas på att allt skulle funka!! Så där fick vi hålla på i någon timma innan alla Reden var igång!! Efter att alla bilarna stod och mullrade på lite över tomgång, gick alla gubbarna ner i matrummet och värmde upp sej med åtskilliga koppar kaffe+ några mackor! Efter att ha blivit kraftigt försenade P:GA. snålhet, så kom man iväg på lossningsrundan!! Vi ska inte tala om hur luften såg ut över ASG-plan efter att 2 F88 och 3 Scania 76or hade lämnat området!! Nej allt var inte bra förr,helt klart! MVH. 30 Fredrik.

[sjömannen]

Detta är inget självupplevt, utan fick höra av en kollega mitten på- 80,- 2 bilar på väg söderut,i följe, ska ha vart mellan Sundsvall-Härnösand, - den ene ropar på radion, "Nu j--r sköt de ett däck på släpan.-Den andre-,,,,o fan,,,ja, o ja har bråttom, jag ska hinna lossa i Stockholm före kl 16.00, så jag lär skynda mig. Den andre svarar:,,ja,,inte gör de mig nå, de va ditt släp de sköt på

Sjömannen

[Per Thomson]

Detta är inget självupplevt, utan fick höra av en kollega mitten på- 80,- 2 bilar på väg söderut,i följe, ska ha vart mellan Sundsvall-Härnösand, - den ene ropar på radion, "Nu j--r sköt de ett däck på släpan.-Den andre-,,,,o fan,,,ja, o ja har bråttom, jag ska hinna lossa i Stockholm före kl 16.00, så jag lär skynda mig. Den andre svarar:,,ja,,inte gör de mig nå, de va ditt släp de sköt på

Sjömannen

En liknande historia som jag inte kan återge så som den förtjände (Någon kan hjälpa mig?, fler måste ha hört den):
Linjetrafik Sthlm - Norrbotten, "Piloten" var känd för att komma försent hem till Båtskärsnäs och var varnad att inte i onödan sinka hemkomsten. Väl hemma på garageplan undrade åkaren var han hade gjort av släpet, : "njaa, senast jag så hen var strax norr om piitee". Men för h:e svarade åkaren, "du må väl stann å se va som hen"; "njaa" sa han som kört; "du ha juu på skarpen varnat mig fö å int stann i onödan, viktigast ä å int kom hem försenad".

[Per Thomson]

Ett annat sätt att lösa hyttkomforten under 60-talet om man körde inrikes fick jag höra av bror Ove:
Eletrisk kupévärmare 220 V och så smög man vid småtimmen slagen fram till ortens torgjulgran med LBS76:an + 3 axligt 12 m släp, skruvade ur närmsta glödlampa och satte i en tjuvkontakt. Behaglig sömn utan att belasta batterier eller störas av ideliga strart/stopp av någon dieselvärmare.

Måste erkänna att där var jag inte lika uppfinningsrik.

[Lars-Gunnar]

I USA har lastbilsförarna haft på motorn natten lång sedan årtionden tillbaka. De sa "idle" nr vi säger tomgång. Idag med de moderna bilar som de har de inbyggda värmare. Det finns ju folk som ser potentiell bussiness i att fixa värme till minsta möjliga krångel.

Lars-Gunnar