Thomas Almèn skrev:Ni som var med på mötet på Stigs Center och lyssnade på Sven Hallström, minns väl kanske att han nämnde Hendrickson-boggien. Andra karavanförare från Volvo som jag pratat med hävdar också att komforten var dålig på bilarna med den boggien. Själv körde jag en F 89 6x4 i slutet på 70-talet med, vad jag kan se, samma boggie. Den upplevde jag, trots 3,20 hjulbas, som väldigt behaglig på vägen, lastad som olastad. Scaniatandemarna däremot kändes ju som om axlarna var svetsade direkt mot ramen. Det här handlar om tungdragare, alltså med förhöjd totalvikt.
Båda konstruktionerna hade sina svagheter:
Hendriksson: Den stora ofjädrade vikten genom att balansarmarna var "stela".
Både Hendriksson o Timken: Den pendling som uppstår med båda dessa konstruktioner vid lite högre hastighet och dålig vägbana resulterar i en egenfrekvens och genom att skadorna i vägbanan kommer oregelbundet så "krockar" egensvängningarna då och då mot dessa vägskador. Detta fenomen uppfattas som hårda återkommande "genomslag". Senare utvecklades dessa konstruktioner med stötdämpare men jag tror inte att varken Scania eller Volvo införde detta.
Jag har för mig att Scania hade någon specialmodell för export med tandemdrift utan pendelfjädring och i stället fyra fjäderpaket typ trailer. Säkert en lösning som "hämtades" genom att studera andra märken.