Klassiska Lastbilar 4!

[jonas a]

Den Hallenarn har man sett både i trafik sen stod den väl på deras gård de hade väl även ett liknande bygge fast på en 110 med förlängd hytt vill jag minnas..
Kan vart Gbg bud med då färger e snarlika..

Göteborgs Bud har den.

Hur många av dessa förlängda LS 141orna finns kvar egentligen och i så fall i vilket skick?
Sveriges Tuffaste Lastbil 1982 eller 83 var där en tungdragare från Trailerkonsult, Finns den kvar någonstans???

[Pontus]

På tal om Henke så har han trogna fans eller "hangarounds"

Pärlrallyt 2008 063 (Medium).jpg

Det var en skum figur på bilden..

[Kjell T]

Det är trevligt att vi fått en tidning som behandlar våra kära lastbilar av lite äldre datum. Jag skulle värdesätta artiklar i tidningen i stil med de som Åke Wremp skrev i MC-Nytt förr i tiden. Kanske jag är ensam om att vara intresserad av mera ingående teknik?

[Thomas Almen]

Lät som ett bra förslag. Många sitter ju på dokument som kan va värdefulla, och svåra att få tag i, och kan vara till hjälp vid en renovering.

[Lars-Gunnar]

Det tro jag inte. Jag skulle uppskatta mycket om där fanns en artikel om Volvo Vikings historia och framtagning till exempel. Vikingen byggde ju Sverige och det måste finnas något intressant att tillägga.

Innovationer som slagit igenom är också värt att berätta om.

Volvos växellåda med Hög och Låg växel medelst tillsatslåda monterad på växelspaken och Scanias tillsatslåda som man fick vara akrobat för att manöverera, var det någon skillnad rent tekniskt där. Vi har ju hört om reduktionsväxel och Norrlandsväxel. Var där någon skillnad?

Varför blev inte tandemdriften påpulär här. I USA och England var det legio.

Ett reportage av en av England saligen avsomnade lorrys skulle vara intressant. Faktum är att när Sverige var små på lastbilar så hade England ett halvt dussin märken. The chinese six som de kallade sina bilar som hade dubbla framaxlar var något som var mycket vanligt och inte annammat av våra inhemska tillverkare då vi här i sverige sedan länge körde med lastbilar med motorhuv. Det var ju först på 60-talet som t.ex. Volvo började med frambyggen som var en förutsättning för dubbla framaxlar. Paradoxalt nog var det Volvo och Scania som såg till att engelsmännen ratade sina egna märken samt att de engelska lastbilstillverkarna inte hängt med i utvecklingen och således fick se sig omkörda av bekvämare och motorstarkare bilar. Trots detta vill jag nog säga att Engelsmännen gjorde bilar som höll och som kom till Sverige. Thornycroft var en av de större bilarna som fick agera tungdragare åt vattenfall.

Intressant är att Englands 4-axlingar lastade 15 ton medan Volvo och Scania länge tröskade på 12-tonsnivån.

Lars-Gunnar

[Per Thomson]

. . . Faktum är att när Sverige var små på lastbilar så hade England ett halvt dussin märken. The chinese six som de kallade sina bilar som hade dubbla framaxlar var något som var mycket vanligt och inte annammat av våra inhemska tillverkare då vi här i sverige sedan länge körde med lastbilar med motorhuv. Det var ju först på 60-talet som t.ex. Volvo började med frambyggen som var en förutsättning för dubbla framaxlar. Paradoxalt nog var det Volvo och Scania som såg till att engelsmännen ratade sina egna märken samt att de engelska lastbilstillverkarna inte hängt med i utvecklingen och således fick se sig omkörda av bekvämare och motorstarkare bilar. Trots detta vill jag nog säga att Engelsmännen gjorde bilar som höll och som kom till Sverige. Thornycroft var en av de större bilarna som fick agera tungdragare åt vattenfall.

Intressant är att Englands 4-axlingar lastade 15 ton medan Volvo och Scania länge tröskade på 12-tonsnivån.

Lars-Gunnar

Nationella bestämmelser har för många lastbilsbyggare inneburit olika förutsättningar mellan länder. Förr var det mer av att producera för hemmamarknaden. England, eller UK var och är ju mycket större än Sverige beträffande folkmängd och industrialismen startade mycket tidigare där. Självklart var behovet av lastbilar mycket större i England jämfört med Sverige på ett tidigt stadium. England är ju också känt för att vara konservativt och i takt med att lastbilarna kunde tekniskt sett utvecklas till större bilar så följde inte bestämmelserna med. Släpvagnar var i princip nästan förbjudna och längd såväl som viktmått konserverade. Den 4-axlade engelska lastbilen var alltså ett paragrafbygge optimerat för England. När man jämför lastförmågor måste man också ta med att de svenska lastbilarna ofta användes med släp.

Sverige hade också sina orealistiska bestämmelser men de var så orealistiska så ingen brydde sig om dessa. Transportbehoven i Sverige ökade i takt med industrialiseringens framfart särskilt under 30-talet och vårt lands naturtillgångar, skog och malm, krävde kraftigare lastbilar. Andra världskriget medförde en svacka i denna utveckling men den tog förnyad fart efter krigets slut. Fjärrtrafiken med lastbil var strikt reglerad för att skydda järnvägen. I slutet av 50-talet började man alltmer lägga ner mindre produktionsenheter till förmån för färre större enheter, strukturrationalisering. Detta ledde givetvis till en ofantlig ökning av transportbehoven och våra svenska lastbilsbyggare var lyhörda för vad åkare och industrier efterfrågade. Dessa förhållanden innebar att Volvo och Scania kom att utveckla sina fordon så att de blev världskända.