Av en händelse råkade jag se denna annons var en Scania-Vabis LS63 från 1952 (en av de ytterst få kvarvarande 60-serieboggiebilarna i landet, även just denna är en A-traktor) bjuds ut till försäljning.
Eftersom annonsen var skriven på finska och jag inte sett någon motsvarande annons på svenska för samma bil så är det uppenbart att man vänder sig till den finska marknaden.
Man kan ju ställa sig frågan varför?
- Är intresset svalt i det här landet för bilar äldre än 1960-års modell (enligt undersökning här i Forumet är de allra flesta medlemmarna mest intresserade av bilar från 1970 och framåt).
- Har de få entusiaster som värnar om sådan här fordon köpt på sig tillräckligt med bilar så att de redan har sina förråd fulla?
- Är den svenska kronan för svag så att man får bättre betalt utomlands?
- För just denna bil föreligger bara en minimal risk att den slaktas eller kapas till traktorvagn eftersom den är relativt nyrenoverad. Det är ju trots allt bättre om bilen försvinner till Finland än att den går ner till kontinenten, men ändå tråkigt för oss i Sverige.
Jag har ett annat exempel som belyser köpkraften in Euro-zonen.
Denna Scania-Vabis L51 från 1958 bjöds ut till försäljning för 3-4 år sedan. Den dåvarande ägaren i Värmland begärde SEK 15,000.- för den, vilket med svenska ögon sett kanske var i mesta laget för de allra flesta.
Ett knappt år senare bjöds den ut på en holländsk annonssite för den nätta summan av EUR 10,000.- (då motsvarande lite drygt SEK 90,000.-). Bilen var då i stort sett samma skick, dock nylackad men kanske t.o.m. inte avtvättad innan dess av jordmärket på framdäcket att döma.
Eftersom det blev en holländsk köpare av bilen kan man ju förmoda att han prutat ned den minst några tusen, kanske t.o.m. så mycket som femtusen?
Sedan kostar naturligtvis transporten en hel del, men om holländaren nu i sin tur fick sålt bilen för EUR 10,000.-, vilket jag betvivlar, men säg EUR 8,000.-, så gjorde han sig förmodligen en bra hacka i alla fall.
// S-V L44