Volvo rundnos från 1945 (LV 127 DT)

[Stenhuggarn]

Ja, stenarna brukar ju ha en förmåga att klättra uppåt. Men man tycker ju att de som lämnat gropar som närmar sig metern och däröver borde kunnat få lite sten i botten. Men man vill ju inte ha ogjort arbete så var ju klart bäst att fylla på med ren jord.

Hemmavid blandar man bara upp matjorden med sand ifall man plöjer djupare än knappa halvmetern..

Var ju i dina trakter förra veckan Bosse men jag tog i lite för mycket på den där stenhuggarkursen. När de andra högg fågelbad och liknande så gjorde jag en grindstolpe. Hahaha! Så fick inte mycket tid över. En del dagar satt jag där i ångkransbrottet i 13 timmar för att hinna bli klar med min jäkla stolpe. Så ångrar att jag tog i så mycket, för jag missade ju massa grejer jag skulle kollat på i området. Men fantastiskt fint ni har däruppe så jag återkommer... Våneviksgraniten var en trevlig bekantskap.

20220728_153423.jpg (459.47 KiB) Visad 6746 gånger

20220728_153433.jpg (463.17 KiB) Visad 6746 gånger

20220729_062714.jpg (521 KiB) Visad 6746 gånger

[Per Thomson]

Härliga bilder, blev du 'kursetta' med diplom på grund av den fina grindstolpen?

[Stenhuggarn]

I stort sett är det uteslutande den konstnärliga sidan av stenhuggning som drar kursdeltagare. Jag är nog ganska unik om att gilla gammal hederlig stenhuggning, dvs byggnadssten, kantsten, stenstolpar osv. Men tack vare att det var två lärare, en inriktad mot stenhuggning och en mera konstnärlig så lämnade jag kursen men en hel del nya kunskaper och insikter. Det är mera värt än 1000 diplom.

[Drängen]

Här i Härjedalen och Hälsingland har det varit väldigt vanligt med staket-och grindstolpar i sten. Lite mer grovhuggna, inte så mycket konstnärligt påkostade.

[Stenhuggarn]

Ja, mera praktiska då.

Tiden det tar att hugga dem mera ”konstnärligt påkostade” är ju väldigt mycket längre än att ”bara” kila fram och sätta kanter. Mer behövs ju inte för att de ska göra sitt jobb. Kan förövrigt tycka de är vackrast så också helt ärligt.

Sedan kan det vara så att graniten inte passade för finhuggning. Men tror nog mera på att man inte ville slösa tid och pengar på något som inte gjorde nytta.

[Stenhuggarn]

Stack i mellan med renoveringen av den gamla svängkran jag har till mitt hobby-stenhuggeri. Därav frånvaron av inlägg kring renoveringen.

Men idag kom jag en bra bit på väg då jag äntligen fick upp stödbenen och hjärtstocken igen. Så nu är det bara bommen kvar!

Var för några veckor sedan på veteranmarknad i Tingsryd och gjorde då lite fynd till pärlan. Bland annat en gammal Bosch defroster. Men jag klurar på reglaget. Hur skall det funka egentligen? Mitt kör fläkten på max då jag drar ut den ett steg. Drar jag ut den ytterligare ett steg så stängs fläkten åter av. Det måste ju vara mera funktion än bara av/på tänker jag..?

20221002_161919.jpg (621.32 KiB) Visad 5940 gånger

20221002_161908.jpg (446.9 KiB) Visad 5940 gånger

20221002_161946.jpg (605.81 KiB) Visad 5940 gånger

20221002_121838.jpg (414.19 KiB) Visad 5940 gånger

20221002_121742.jpg (626.42 KiB) Visad 5940 gånger

20221002_095018.jpg (715.62 KiB) Visad 5940 gånger

20220924_163238.jpg (407.71 KiB) Visad 5940 gånger

20220911_153703.jpg (809.94 KiB) Visad 5940 gånger

[Noxcania]

Brukade ändra på Amazon/PV/Duett där de allti va fullt øs när man drog ut 1:a hacket & se'n lagom nästa, de kan ju va fel i din kontakt så de 2:a hacket e trasigt..?

[Stenhuggarn]

Ja, det var så alltså. Var det typ halvfart i det andra läget då?

[Per Thomson]

Ja, det var så alltså. Var det typ halvfart i det andra läget då?

Det är nog rätt antagande efter vad jag minns. Du får reklamera

Intressanta bilder från kranbyggandet! Ser också ett begynnande grundbygge skymta.

[Stenhuggarn]

Tack, då vet jag funktionen den ska ha. Hoppas att det bara är ett oxidskikt på kontakterna eller så. Gamla boschgrejer brukar ju hålla i evigheter. Men kan ju vara bränd också men det hoppa vi inte.

Grunden är vad som ska bli en smedja. Stenhuggeri-hobbyn involverar ju användandet att gamla stålmejslar som då måste skärpas i ässjan med efterföljande härdning och anlöpning. Så en smedja går hand i hand med stenhuggeriet när det är 40-50 tal och tidigare. Får ju erkänna att det måste vara ett av de konstigaste fritidsintressen någonsin; "Stenhuggning i 40-tals anda med där till passande maskiner och redskap". Hahaha!

[Noxcania]

Ja man undrade ofta hur Volvofolket va funtade som hade låg fart på 1:a utdraget & full flås på 2:a, prova en 50-60tals Volvo nå'n gång, de finns säkert nå'n på annons i närheten nu när alla säljer sina hobbybilar...

[Stenhuggarn]

Ja, har mer och mer känt att en gammal PV att greja med hade varit kul. Nä... får ta det när man går i pension.

Det var ju till och med så att reglaget hade tre lägen, exklusive avstängt läge då, insåg jag när jag plockade isär det Men var inte så enkelt som oxidskikt denna gången.

En tråd var avbränd i spolen. Det var i den gemensamma delen som används av de efterföljande också så därför den är död i de två sista lägena. Skall se om jag kan hitta någon tråd med samma dimension och linda om.

Lär ju bli koppar då. Originalet var järntråd- Vet inte hur det påverkar impedansen osv. Var länge sedan man räknade på sådant. Får väl testa och se bara.

[Anders Ason]

Ja, har mer och mer känt att en gammal PV att greja med hade varit kul. Nä... får ta det när man går i pension.

Det var ju till och med så att reglaget hade tre lägen, exklusive avstängt läge då, insåg jag när jag plockade isär det Men var inte så enkelt som oxidskikt denna gången.

En tråd var avbränd i spolen. Det var i den gemensamma delen som används av de efterföljande också så därför den är död i de två sista lägena. Skall se om jag kan hitta någon tråd med samma dimension och linda om.

Lär ju bli koppar då. Originalet var järntråd- Vet inte hur det påverkar impedansen osv. Var länge sedan man räknade på sådant. Får väl testa och se bara.

Koppar funkar inte.Ledningsförmågan är bland det högsta av metaller. "spolen" är ett trådlindat motstånd (resistans) och det är då inte impedans utan resistans. Motståndstråd är av Kantahl bl a.Finns på rulle hos http://www.conrad.se. Alternativet kan det finnas på gamla SAABar typ 99 och uppåt några år bl a.de (och andra bilar) var försedde med ett runt keramisk och trådlindat motstånd för att kunna köra med reducerat halvljus (75%) som varselljus för att glödtrådslamporna då skulle hålla längre.

Den här typen av motståndstråd går inte att löda och de blir dessutom varma så tenn kan smälta i vissa fall. Nita, skruvas eller punktas fast. Ska kolla i mina lådor, har haft SAAB motståndet

.

[Stenhuggarn]

Aha, funderade över om det kunde vara motstånd i tråden men tyckte det var så lågt då jag försökte mäta den så var inte säker på om min gamla mätare fick det rätt. Var en hel del oxid på den också efter alla år.

Såg ju, som du mycket riktigt säger, att den inte var lödd. Borde ju fattat att den fanns en god anledning till det. Får försöka göra om nitningen då när jag fått tag i tråd.

Hade jag kört koppar hade det blivit full fart i alla lägen då. Fast den tunna tråden hade väl antagligen brunnit av efter ett tag.

Tusen tack Anders för att du rättade mig där.

[Anders Ason]

I ditt fall kanske en lösning kan vara det här?

Om din tråd gått av i ena anslutningen eller nära kan du skarva den med en vanlig s k sockerbit. Ta bort all plast först och sedan kan du förlänga den med vilken kabel som helst till den närmaste aktuella anslutningspunkten, om det finns plats för arrangemanget. Naja fast kopplingen med järntråd på "spolen". Skulle det funka och det enbart fattas något eller några varv så kommer fläkten bara att gå något snabbare på halvfart.