Kristider?

[matsrasa]

En bild från Södras bok " Utan kamp ingen seger". Man skriver också att Sydöstra Sveriges skogsägares förbund 1940 köpte in 10 st Skania- Vabis sjutons lastbilar. 1941 köptes ytterligare bilar. Det behövdes stora mängder ved att värma Sverige under de kalla krigsvintrarna. Före motorsågen och utbyggnad av skogsbilvägar.
Vi bör kanske inte klaga allför mycket.

img050.jpg (326.43 KiB) Visad 9952 gånger

[Drängen]

Det är faktiskt ingen evighet sen det var helt andra förutsättningar.

[Per Thomson]

Det är faktiskt ingen evighet sen det var helt andra förutsättningar.

Det finns faktiskt medlemmar här på forumet som minns sådant.
Ser att det saknas lastsäkring
Mycket intressant bild med information, tack!

[Malte. E]

Signaturen "Matsrasa"
har lagt in en härlig bild den 1/10 på forumet. Bilden dyker upp då och då i olika sammanhang till glädje för mig
och likasinnade.
I det här storköpet av lastbilar, vi kallar dem idag för "Snedkylare", detta p.g.a. kylarens svaga bakåtlutning, till
skillnad från "rakkylaren" som försvunnit ur produktionen 1935.En första antydan till strömlinjeform för Scanias del.
Det är Scania-Vabis av typen 35518, eller 380 om man vill låna en annan av företagets beteckningar, "skylt" kallades
den då. Motorn var i grunden en dieselmotor, men som levererades gengaskonverterad.

Bilden är en aning mörk, men de här två bilarna har Imbert vedgasverk, men tror att några bilar ur köpet levererades
med kolgasverk system Svedlund.

En intressant detalj=Patenttiden för Long-Frameboggien har tydligen löpt ut, nu var det fritt fram att kopiera den
konstruktionen. Sålunda har Scania skippat pusheraxel och Skogsbergsboggie och byggt de här bilarna med Long-Frame,
troligen köpt från Rydhs Virserum.
Hytterna är av Scanias egen konstruktion och tillverkning.

"Ser att det saknas lastsäkring", skriver Per. Förmodligen ligger det en kätting med spännbjörn ovanpå veden, annars skulle nog "grindarna" vika ner sig.
1940 var det väl helt upp till en själv om man ville ta risken att tappa lasset. Möjligen riskerade man böter för vårdslöshet ?
Tilläggas kan att några av dessa bilar gick med tvåaxligt släp,.
Större Scaniakunder kunde få inskrivet i kontraktet om motorns ombyggnad till dieseldrift vid eventuellt kommande "Bättre
tider".
Malte E.

[Ove]

På rundnosen W 1316 som körde förbränslekommiten,var det mest enmeters ved ,inger kätting på bilen,men på släpkälken var det mellan travarna.Bilen var våran fars, var med och åkte vid skollov.

[Drängen]

Det är faktiskt ingen evighet sen det var helt andra förutsättningar.

Det finns faktiskt medlemmar här på forumet som minns sådant.
Ser att det saknas lastsäkring
Mycket intressant bild med information, tack!

Jo, det är jag medveten om. Man har fått berättat genom åren vilket besvär det var med gengasen. En av mina grannar kan också berätta detaljerat om handhavandet, han är född 1930 och fadern hade åkeri. Dessutom har han klaraste hjärnan i byn.

[Anders Ason]

Jo, var med farsan när han körde meterved som gubbarna hade handsågat i skogen, mest ungträd. Den nya Vikingen 1955 hade stakhål i bärlinorna, dels fram och dels bak för fyra stöttor ca 2,5m långa och fyra utefter varje för sida långa stockar. Fick ofta bevittna dråpliga skådespel vid lastningarna då getingarna hade en förkärlek att bygga bon i travarna. När de lastat upp ett antal meterbitar vaknade getingarna upp. Då blev det full fart på gubbarna som for i väg i hastigheter om imponerade och med kraftiga ilskna getingsvärmar runt huvudena.
Så småningom kunde de återgå till arbetet och lassen tippades senare av bakåt. De extrapengarna levde familjen av och det som kördes in på dagarna användes för att omsätta växlarna - den tidens avbetalningssystem på lastbilen.

För några Elmia sedan bad jag Bosse Abrahamsson om han kunde såga upp ett lass meterved och ta med på Fargon till Veteranhallen, vilket han tacksamt gjorde. Det blev ett väldigt populärt inslag av både förvåning och nostalgi där äldre herrar stod länge och var nästan gråtfärdiga.

[S-V L44]

Anders Ason skrev

För några Elmia sedan bad jag Bosse Abrahamsson om han kunde såga upp ett lass meterved och ta med på Fargon till Veteranhallen, vilket han tacksamt gjorde. Det blev ett väldigt populärt inslag av både förvåning och nostalgi där äldre herrar stod länge och var nästan gråtfärdiga.

Jo, det var snyggt och prydligt (och dessutom lastsäkrat)

Plymouth- Fargo FK6-78 T - 1947 - LAL007 - Bo Abrahamsson Påskallavik - Elmia 20160826_110209.JPG (392.26 KiB) Visad 9812 gånger

Plymouth- Fargo FK6-78 T - 1947 - LAL007 - Bo Abrahamsson Påskallavik - Elmia 20160826_110242.JPG (376.82 KiB) Visad 9812 gånger

Plymouth- Fargo FK6-78 T - 1947 - LAL007 - Bo Abrahamsson Påskallavik - Elmia 20160825_151321.JPG (388.43 KiB) Visad 9812 gånger

// Kjell N

[Drängen]

Även jag med min ringa ålder har varit med och handlastat ved i olika former. Fadern handlade en del med ved,kol och koks, det handlastades på olika sågverk i Jämtland.

[Stenhuggarn]

Bosses Fargo med vedlass är ju helt underbar! Gillas!

[Bengt Dahlberg]

Även jag med min ringa ålder har varit med och handlastat ved i olika former. Fadern handlade en del med ved,kol och koks, det handlastades på olika sågverk i Jämtland.

Bodde I Köping vintern 1949 då jag var ute och åkte skidor och träffade på en Scania-Vabis med en FOCO-kran som lastade timmer. Det var första gången jag såg en hydraulisk lastkran. När vi 1950 flyttat till Sundsvall såg jag många bilar med HIAB-kranar samt några med FOCO-kran.

[matsrasa]

Verkligen roligt att se den fina Fargon med vedlass.
Ang. gengas. Hade man använt gengas före kriget? Eller lyckades man utveckla och sätta igång produktion så snabbt? Scanias pristillägg för gengasaggregat till de nya bilarna lär ha varit 350 kr/styck. Skogsägarföreningen byggde en tjärfabrik i Lenhovda som gjorde att inköparna kunde köra sina personbilar på "tjärdestillat" (terpentin?) men produktionen var för liten för att det skulle vara lönt försöka använda till lastbil.
/Mats

[Noxcania]

Balsamterpentin till bensinmotorer?

[Anders Ason]

viewtopic.php?t=5024

[peterhummel]

En mycket matnyttig länk som Anders Ason lade in. Enligt en artikel jag fann på Internet var gengas ingen nyhet ens vid krisåren under kriget. Man hade använt den som bränsle i stationära motorer redan på artonhundratalet. På 1920-talet utvecklade fransmännen de första bilburna gengasapparaterna.

https://www.driveonwood.com/library/gengas/

En av våra pionjärer när det gäller roadtrains, Kurt Johannesen, var dansk från början. Han förordade gengas för lättare transportbruk och hade en bil konverterad, som han körde med i många år. här är en länk om honom.

https://en.wikipedia.org/wiki/Kurt_Johannsen