Förhöjd hytt årsmodell 1946

[S-V L44]

Detta är nog en av de tidigaste bilarna i Sverige med förhöjd hytt, eller …...?

M8796 - Volvo LV143 DLF - 1946 - Ch # 1450-62 - Sandström-Nilsson-Lindborg Hbg - Skrotad November 1949 - Carlotta 7406-2008_1.JPG (50.89 KiB) Visad 12909 gånger

Bilen, en Volvo LV143 DLF med en 105 hästars FE bensinmotor, anskaffades av åkaren Johan Sandström i Helsingborg i december 1946, men ett och ett halvt år senare kom bilen att ägas av åkare Helge Lindborg tillsammans med snickaren (?) Karl-Gustav Nilsson också boende i Helsingborg.
Enligt uppgifter på websiten (http://museum.helsingborg.se/web/object/381896) skulle fotot ha tagits den 24 september 1949. Om detta stämmer så skrotanmäldes bilen två månader senare då endast tre år gammal, men bilen kom inte att avregistreras förrän strax före jul 1950.
Råkade bilen ut för en olycka kort efter fotograferingen?

Notera singelhjulen på släpet men även BP-macken i bakgrunden och att bilen är parkerad på fel sida, dvs. mot körriktningen.

// Kjell N

[Anders Ason]

Märkligt kort aktiv tid så någon förklaring finns det nog. Ang. parkering på fel sida så var det tillåtet på den tiden. Förbud att parkera/stanna i fel färdriktning infördes i samband med högeromläggningen för att minska risken för vänsterbeteende. Förbudet gäller fortfarande och kostar 1 000 kr i böter (kan variera mellan olika kommuner) men är en av de minst kända reglerna och överträdelser är legio och leder nästan aldrig till påföljd. Bilden behöver inte vara tagen i Sverige även om det nog är sannolikt.

Åter till bilden: vad kan det höga utrymmet ha varit avsett till? Ståhöjd, sovplats e t c? Går möjligen att se vem som byggt hytten på rutans form och dörrarna. En annan detalj är extraljuset som numera i stort sett alltid förkommer parvis. Minns som barn att det var vanligt förekommande med enbart ett extra ljus. Med kamerans placering över marken, stående i ögonhöjd, ser ändå bilen ovanligt hög ut. Större däckdimension än originalet? Singelhjul på fleraxlade släp förekom nog p g a de låga axeltrycken och brist på däck där produktionen nog inte var i full gång 1946.

Intressant bild och ekipage.

[S-V L44]

Enligt bilens besiktningsinstrument var det 8.25x20 på bilen, både fram och bak. Detta var standard på LV140, men 9.00x20 fanns som tillval.
Fastän registreringshandlingen visar vissa uppgifter hindrar det naturligtvis inte att ägaren ändrar till något annat. Om inte polisen upptäckte det så framkom det vid nästkommande besiktningstillfälle, och var det inte helt åt skogen så brukade man godkänna ändringarna som då även infördes i handlingarna.

OT beträffande parkering på motsatt körbana, så är det nog förbjudet i nästan alla civiliserade länder, men det är t.ex. tillåtet i Storbritannien.
Jag tycker detta är oerhört störande och förvirrande när mer än hälften av alla parkerade bilar i vissa gator är parkerade på fel sida. Då börjar man undra "Vilken sida skall jag egentligen köra på?"
Samma tankar går genom huvudet när man är helt ensam på vägen i länder var det råder vänstertrafik. Det har hänt mig flera gånger i Australiens outback att man verkligen måste tänka efter att man befinner sig på rätt sida.
F.ö. på tal om Australien kan det också nämnas att man får parkeringsböter i delstaten New South Wales om man inte backar in sitt fordon på snedställda gatuparkeringfickor. Det duger således inte att försöka köra rätt in i parkeringsfickan så som man t.ex. kan göra i Sverige. I Lund t.ex. finns sådana snedställda fickor som är vinklade på olika sätt. Egentligen borde man köra in på de fickor som är vinklade med körriktningen och backa in på de som är "felvinklade".
Mig veterligt har ingen fått parkeringsböter i Lund för att man inte backat in sin bil i en sådan "felvinklad" parkeringsficka. Jag vet inte hur det kan vara i andra kommuner.
Annars är det ju inte ovanligt att kommuner "lappar" fordon för en hel rad andra parkeringsförseelser. Det gäller att se upp.

// Kjell N

[Bo Norvinge]

Är det bekräftat att bilden är tagen i Sverige?

[S-V L44]

Frågan är faktiskt berättigad.
Själv tyckte jag att det andades lite av Tyskland, men museets bildtext säger Glasbruksgatan i Helsingborg ("troligen").
Glasbruksgatan verkar inte existera idag, men låg i Gåsebäcksområdet.
Tornet i bakgrunden till höger förundrar mig lite.
Mina tidigaste personliga minnen från Helsingborg är, förutom området kring Helsingborgs Fryshus på Landskronavägen, från min skoltid på Tycho Braheskolan i Helsingborg åren 1968-1970.
Bensinstationens skylt tycker jag mig tyda till BP. 1947 bytte BP logga från en vit cirkel med blå text till en grön sköld med gul text. I slutet av 1950-talet bytte man åter logga till en mer stiliserad variant av skölden.
Våran lilla BP-mack fick inte de senaste skyltarna förrän något eller några år efter den officiella introduktionen av de nya loggorna, så det kan vara samma sak i det här fallet att skylten inte hunnit bytas ut mellan 1947-49.
Fotografen är namngiven och var vid tiden en ansedd fotograf i Helsingborg.
Som gemensamma ägare till bilen står Karl-Gustav Nilsson boende på Kristinegatan och Helge Lindborg på Handelsmansgatan i Helsingborg.
Det förvånar mig lite att man anger bilen som "Snickare K.G. Nilssons lastbil". Ägde en "snickare" ett så stort ekipage?

Kanske någon "genuin" Helsingborgare kan reda ut var fotot kan vara taget, eller om det är taget någonstans utomlands?

// Kjell N

[Bo Norvinge]

Vad är det för stor byggnad i bakgrunden?
Det är ju inte Törnig torrso.

[lokförare]

en anledning till att det endast monterades ett
extraljus var att det satt en 100watts lampa i
den strålkastaren
elsystemet på den tiden tålde inte så mycket extra
belysning
extraljuset var egentligen en arbetsbelysning
de fanns med och utan handtag på baksidan

[Bo Abrahamsson]

Kom de så k. flodljusen redan i slutet på 40talet, trodde inte de kom förrän andra halvan på 50talet men ja kanske har fel, det har hänt förr men det vill jag helst inte erkänna.
Hälsn. Bosse

[Per Thomson]

Den här bilen användes förmodligen i den kontinenttrafik som kom igång efter kriget. Helsingborg var nog enda färjeställe för lastbilstrafik vid den tiden och fler av de bilar som användes i den trafiken hade modifierade eller till o med specialbyggda hytter och de var naturligtvis bemannade med två förare, kanske främst med tanke på säkerhet för rån och överfall, men givetvis också för de långa transportavstånden. Jag har själv hört berättelser av några som var med på den tiden och det var inte ovanligt att man försökte stjäla gods under färd. De första bilarna som började denna trafik hade inte skåp utan enbart högre lämsidor med presenning som täckning.

Fördelen med en högre hytt var inte enbart att man skulle få två sovbritsar utan även ett skydd mot värmen. Många Scania och Volvo som användes av danska åkare ända in på 1960-talet för kontinenttrafik med enföraresbemanning hade hade dansktillverkade hytter med betydligt högre innertakshöjd. På direkt fråga varför de inte ville ha svenska hytter fick jag den förklaringen att det blev inte lika varmt i hytten.

Bland företag som var inblandade i denna trafik var Göteborgs Fjärrtransport, Linjebuss och Nordisk Transport. Just speditionsföretaget Nordisk Transport klarerade nog de flesta bilarna i samband med att bilarna lämnade eller ankom Sverige får man förmoda.