Skoda

[Kjell T]

De Skoda som setts på vägarna här var när de första långtradarna från Sovjet-Unionen kom hit. Vad var orsak till att man föredrog Skoda i stället för ett inhemskt fabrikat är också intressant fråga. Skoda 706 RTTN var bilarna som användes innan man började använda Volvo F88 dragbil.

[sjömannen]

De Skoda som setts på vägarna här var när de första långtradarna från Sovjet-Unionen kom hit. Vad var orsak till att man föredrog Skoda i stället för ett inhemskt fabrikat är också intressant fråga. Skoda 706 RTTN var bilarna som användes innan man började använda Volvo F88 dragbil.

.

Hade inte Ryssarna en bil som hette Raba med?... Kring 70 var det ganska ovanligt med Ryssar här. Dom jag kommer ihåg hette Raba-eller???Om jag minns rätt så började dom med 89:orna, ungefär samtidigt som Raba försvann. Oranga o vita o 89 or- utan solskydd- O alltid 2 man. Snacket gick att den ene var vakt till chauffören. Huruvida det stämde framgick aldrig. Tror mig dock aldrig sett en rysk 88 a, men de fanns säkert det med.

Sjömannen

[Anders Ason]

Ryktet menar att båda personerna var från KGB; ingen kunde ex. vis backa med bilarna och de var ofta parkerade i känsliga områden.

[herrstina-]

RABA är ungerskt och finns fortfarande. Dom brukade ha DAF eller MAN hytter, förmodligen var lådan ZF. Resten tror jag att dom knåpade ihop själv. Hungarcamion hade mängder av RABA som ofta var i Sverige.

https://www.google.se/search?q=raba+tru ... d=0CB8QsAQ

http://www.raba.hu/vehicle/

Stina.

[S-V L44]

Lite OT i tråden, men Anders Ason skrev :

Ryktet menar att båda personerna var från KGB......

Jag jobbade själv 4 månader för Findus på en grönsaksbehandlingsfabrik/fryshus i Bekescsaba i sydöstra Ungern 1970-71 och vi hade också ansvaret för lastning av både inhemska och svenska frysbilar.
Ryktet på den tiden angående att det alltid var två chaufförer (eller åtminstone man i hytten) på de ungerska ekipagen som skulle gå till Sverige gjorde gällande att den ena var chaufför och den andra hade ansvaret för lastbilen och se till att den kom hem igen ifall chauffören valde att hoppa av i ett västland.
Jag har många andra exempel på att gemene man var väldigt "kontrollerad" från myndigheterna på den tiden.

Förutom Raba, så var även Skoda, IFA och Kamaz vanliga östmärken i Ungern på den tiden.
Hungarocamion som nämndes av Herrstina körde oftast Volvo F88 och FB88, men just den period jag jobbade där köpte man in ett antal Scania LBT140 som inte blev långlivade eftersom chaufförerna inte gillade dem. Dåligt utbyggt servicenät för Scania i öst kan vara en annan orsak till att Scaniorna försvann ganska fort.

För att återgå till Kjell T:s ursprungsinlägg så tror jag att en av anledningarna till att ryssar och andra öststater ofta körde med utländskt material (måhända även östeuropeiskt) till Västeuropa var nog tillgång på service och reservdelar, men jag minns att en och annan rysk Kamaz även letade sig till Sverige då och då på den tiden.
Här är en tidstypisk bild på en Henschel från Rumänien som finns i ICA:s bildarkiv.

ICA img - Kumla 1968.jpg (200.26 KiB) Visad 35052 gånger

Tyvärr tog jag inte så många egna bilder från min vistelse i Ungern eftersom jag krockade svårt med både träd och diken med min lilla Fiat så att jag nästan strök med och min systemkamera fick också sig en rejäl knäck, men några bilder blev det ju ändå. Jag får försöka leta i mitt förråd och se om det finns några bilder med anknytning till lastbilar som jag kan visa upp.

// Kjell N

[Ante]

Fin bild från ICA I Kumla. Men ser den inte lite riggad ut? Tittar man på hjulvinkeln och hur ekipaget står så ser det ut att vara ditbackat för fotograferingen.

Även om Scanias servicenät må varit kass I öst på den tiden så måste ju tillgången på reservdelar för Kamaz och Raba varit lika obefintlig I väst. Körmässigt måste väl en 140 varit en dröm I jämförelse, men ledningen tyckte kanske att det var för dyrt att köpa delar i väst?

Lite funderingar bara...

[herrstina-]

Jag kan mycket väl tänka mig att komforten i både Kamaz och Raba var vida överlägsen Scanians. Även om jag själv gillade den tidens scaniahytt kan man ju konstatera att den miserabla hyttupphängningen inte var någon höjdare, betongvägar med alla skarvar bättrade inte på det hela precis. Och betongvägar fanns det gott om i Europa. Tandemdriften höjde sannolikt inte komforten.

Om inte chaufförerna gillar bilarna blir dom inte särskilt långlivade, det finns det gott om exempel på.

Här är en bild på den tyska importörens desperata lösning för att kunna sälja Scanior till sina kunder. På slutet fick den här hytten fjädring i bakkant som option, då blev det bättre. Men inte bra.

Stina.

P9030062.JPG (88.43 KiB) Visad 35001 gånger

[Ante]

Oj, vilken lösning! Undrar hur länge gummikudden höll...Originalupphängningen är jag bekant med, hade den på en 140 -75. Sedan bytte jag till den nyare fjädrade varianten som kom -78 eller nåt sånt. Jag trodde att de flesta bilar hade stumma hytter på den tiden så därför tänkte jag inte att Scania skulle varit speciellt mycket sämre I det avseendet.

[herrstina-]

Helt stumma var inga hytter, inte ens Scanias. Det vanliga var någon form av vibrabloc i framkanten och spiralfjäder eller gummiblock i bakkanten, problemet med Scaniorna var att den bakre infästningen satt en halvmeter in under hytten. Den lösningen var inte så lyckad, vare sig med eller utan fjädring. Anledningen till placeringen var förmodligen att hytten utgick från en daghytt och då var där en relativt kraftig balk i bakkanten som tålde belastningen. När men sedan byggde på sovalkoven kom den här balken att hamna en bra bit in under hytten.

Fjädringen till dom här hytterna kom 80 eller 81.

Man uppfann problemet igen när man producerade puscherbilar i 3 serien med luftfjädrad hytt, där bakre hyttfjädringen skulle vara hamnade en hjälpstyrarm till puschern. Lösningen blev att man flyttade fram bakre fästet på samma sätt som på HB13 hytten. Resultatet blev hytter som konstant gungade som båtar i sjönöd.

Vi hade en del såna bilar och de bakre bälgarna till hyttfjädringen var extremt kortlivade.

Stina.

[Z 1578]

Alla frambyggda bilar ur 3:serien hade väl gungande hytter, en 143:a med toplinehytt som vi hade på skolan där jag tog körkort gick inte att köra för hårt där det var guppigt. Hålet för växelspaken var för litet så växeln hoppade ur...

[herrstina-]

Prova en 143.a pusher med luftfjädring så inser du att det du upplevt är en stilla dyning.

Stina.