Bättre förr?

[Per Thomson]

På tal om TT, det här var nog året före jag hade eget åk och körde för Ingvar L. (Europatrailer).
Januarimorgon mitt i veckan, hade kämpat mig ner från Södertälje till Trelleborg under natten med duktig förkylning. Kör ombord åket och avtalar riktigt noga med befälet att jag måste till apoteket (jourapotek) strax intill. Jo, vi väntar tills du kommer, inga andra med färjan än än 5 eller 6 lastbilar denna avgång. Vad händer, jag är tillbaks några minuter före avgångstid men ser att färjan redan glider ut. Ingen person inom hörhåll syn till. Springer till biljettkontoret, ingen där mer än en städare, frågar var finns folket? De har gått och fikat tillsammans med med hamnpersonal och tullare. Detta var tydligen den vanliga traditionen i Trelleborg i och med en färja seglat iväg.

Efter att ha förklarat läget och att jag hade nycklarna till bilen ombord blev det mycket olika idéer om vad som kunde göras, bl a flyg till Hamburg. Man beslutade i vart fall till sist att stoppa färjan och låta lotsbåten ta mig ut till den. Färjan hade hunnit så långt ut på sjön att den knappt syntes innan den blev stoppad. Nåväl, efter andra försöket lyckades jag få grepp om repstegen de hade hängt ut. Väl ombord gick jag in i restaurangen till de andra chaffissarna som bäst diskuterade vad det kunde vara för fel på båten eftersom den låg still. De trodde mig inte när jag förklarade att den väntade på mig, jag har precis klivit på
De trodde det var ett plumpt skämt varför en ordentligt sur begav sig upp till bryggan för att kolla sanningshalten.

[sjömannen]

På tal om TT, det här var nog året före jag hade eget åk och körde för Ingvar L. (Europatrailer).
Januarimorgon mitt i veckan, hade kämpat mig ner från Södertälje till Trelleborg under natten med duktig förkylning. Kör ombord åket och avtalar riktigt noga med befälet att jag måste till apoteket (jourapotek) strax intill. Jo, vi väntar tills du kommer, inga andra med färjan än än 5 eller 6 lastbilar denna avgång. Vad händer, jag är tillbaks några minuter före avgångstid men ser att färjan redan glider ut. Ingen person inom hörhåll syn till. Springer till biljettkontoret, ingen där mer än en städare, frågar var finns folket? De har gått och fikat tillsammans med med hamnpersonal och tullare. Detta var tydligen den vanliga traditionen i Trelleborg i och med en färja seglat iväg.

Efter att ha förklarat läget och att jag hade nycklarna till bilen ombord blev det mycket olika idéer om vad som kunde göras, bl a flyg till Hamburg. Man beslutade i vart fall till sist att stoppa färjan och låta lotsbåten ta mig ut till den. Färjan hade hunnit så långt ut på sjön att den knappt syntes innan den blev stoppad. Nåväl, efter andra försöket lyckades jag få grepp om repstegen de hade hängt ut. Väl ombord gick jag in i restaurangen till de andra chaffissarna som bäst diskuterade vad det kunde vara för fel på båten eftersom den låg still. De trodde mig inte när jag förklarade att den väntade på mig, jag har precis klivit på
De trodde det var ett plumpt skämt varför en ordentligt sur begav sig upp till bryggan för att kolla sanningshalten.

Jadu Per,,i vår bransch kan allt hända,,,men den där varianten lär du nog bli ensam om

Sjömannen

[lokförare]

rycklösa stannade vi också för fika och
tankning för vi hade en scania utan
extra tank.Volvobilarna hade extra-
tank på släpet så de tankades bara hemma
det blev även förarbyte på ordinarie bilar
extrabilarna kunde gå enbemannade
jag hade en kollega som när han betalade sin
fika exempelvis med en tia så fick han
två femmor tillbaka
det var under förutsättning att rätt dam
stod i kassan
detta hände i slutet av sextiotalet

[Per Thomson]

. . .
att rätt dam stod i kassan detta hände i slutet av sextiotalet

[Per Thomson]

På tal om TT-linjen, den första Nils Holgersson hade bara en akterport för lastning och lossning och den var ensam på linjen. För bil o trailer måste man backa ombord. För de som hade bil + släp ansåg rederiet att det tog för lång tid så de hade en kraftigare variant av Unimog som nosade in släpen. Det var inte alltid så lätt att förstå besättningsmännens teckenspråk då var och en körde sitt eget. Det var heller inte så lätt att se något i backspeglarna då det var nästan helt mörkt in i lastutrymmet. Värst var det när man skulle så nära mot höger (sett från förarplatsen) skrovsida nära akterporten. Jag minns inte exakt hur många fordonskombinationer färjan tog men tror inte det var mer än 12 st. Då linjen blev populär sattes det in en till färja med även bog-port. Den fick betydligt bättre kapacitet, 22 st fordonskombinationer.

Vid den tiden (-64) hade det börjat komma lite större konvexa speglar i Tyskland så de svenska original förpassade jag snabbt till soptunnan samt monterade på en extra spegel för vidvinkelseende vid backning. Jag fick beställningar från flera svenska chaufförer att köpa hem dessa större speglar innan de fanns i Sverige. På min egen 88:a blev det ännu lite bättre bakåtsikt för sin tid (-66), nedre bilden.

Europa2001.jpg (135.12 KiB) Visad 23164 gånger

File0125_2_1_1.jpg (113.33 KiB) Visad 23164 gånger

[30Fredrik]

Tjenare! Ja det där såg ju bra ut spegelmässigt, tycker mej se en ASG-lackad 76a Super i speglarna,bra sikt bakåt!! Kan berätta en episod som hände på en av DDR färjorna som gick från Trelleborg - Sassnitz. Hade stått i kön nere på plan och väntat, det tog alltid tid när DDR-Fritzarna skulle lasta, till sist kom order att köra upp på rampen som gick på höger sida av färjan, för att bli placerad upp på övre däck! Hade bil+släp den gången,18 m långt. Rampen lutade ganska brant uppåt och sen en skarp vänstersväng när du skulle in genom porten till övre däck! Dom måste ha bommat min längd totalt, för när jag hade fått in halva dragbil så var det stopp! En DDR gubbe kom och skrek"Zuruck"(Tillbaka) det blev ett himla tumult, men dom hade gjort bort sej och för mej var det bara att backa av färjan, vilket var problematiskt för jag såg inget bakåt och på bägge sidorna var det en hög kant så att du inte skulle köra in i räcket på rampen!! Efter mycket springande ut+in i bilen så var jag tillbaka nedanför rampen på samma ställe som jag hade stått på för en halvtimma sen,ingen ursäkt från nån DDR-Fritz att dom hade tabbat sej , nej bara vänta på nästa färja som gick ett antal timmar senare. MVH. 30 Fredrik.

[Per Thomson]

Är det sånt som kallas service Fredrik
Måste ha varit förbaskat otäckt att ta sig baklänges nedför den rampen.

Bilen i bakspegeln tillhörde systeråkeriet till den bil jag sitter i, IRT. Jag körde för Europatrailer. Fotot är taget i nordlig färdriktning på Autobahn mellan Hamburg och Lübeck. OBS, ingen vägren och tätt mellan betongskarvarna. En kort avsnitt på den sträckan var t o m gatstensbelagd. Det nedre fotot är taget någonstans i Österrike.

De flesta väst-Tyska Autobahn var i ett miserabelt skick under 60-talet men enorma upprustningsarbetet sattes igång under den andra hälften. Vid ett regnväderstillfälle såg jag hur betongbanorna tippade bakåt efter att framförvarande bils släp passerat och en vattenkaskad sprutade upp i skarven närmast mig. Betongflaken blev ett slags gungbräde då underlaget var för dåligt och till sist knäcktes de, för var gång blev det en halvering av flaken. Samtliga tyska Autobahn har fått sin underbyggnad utbytt. Under tiden dessa arbeten pågick var man tvungen att införa särskilda plåtvägar, ibland åtskilliga kilometer långa. Detta kanske fortgick även när du körde Fredrik? Vid de tillfällen det var två-bemannat och man hade sovpasset så blev det ett bryskt uppvaknande när bilen körde upp på en sådan plåtväg och ett öronbedövande slammer följde.

Vid ett tillfälle mellan München och Salzburg såg jag en gigantisk asfaltläggare, asfaltbilarna backade upp på den i bredd medan den förflyttade sig. Den klarade att lägga två körfält i bredd. Visserligen var det bara flakbilar utan släp men ändå.

[30Fredrik]

Jo men visst,dom hade inte service med på schemat den gången Ulbrecht satt vid makten, det var många gånger som man funderade på varför man inte väntade och tog SJ farjan istället!! Det där med plåtvägar+betongvägar har jag bara upplevt i gamla DDR. Det var när Tyskarna började med att bygga upp infrastrukturen i gamla DDR som ju var en katastrof och bortom all räddning! Från Sassnitz och ner mot Stralsund var det ett par ställe som man fick köra på såna vägar tills dom nya sträckorna var klara för trafik.Fritzarna gjorde ju ett imponerande arbete med hela vägnätet i gamla DDR. Sen har vi ju det arbete som dom har gjort med alla Autobahn i norra Tyskland, kommer särskilt ihåg hur dom tog sej an och renoverade Autobahn 1 Mellan Bremen och Ruhrområdet.På långa sträckor där hade man maskiner som slog sönder betongkörbanan.tog reda på betongen som blev grus och även all armering som skars ner ,sen dit med nya nätmattor och fräsch betong, ja om det är nåt dom kan därnere så är det att bygga vägar av klass! Har sett på ovannämda vägsträcka Betongläggare som hade Autobahns fulla bredd och gick på räls, blev jämt och fint! Under tiden så var det omdragning till andra sidan på Autobahn som då bara blev enkelfilig med mötande trafik och långa köer förstås! Det här skedde oftas under sommaren, men vad hade dom för val,igentligen? Det är väl kanske inte så underligt att Tyskarna har börjat snacka om nya vägavgifter,eller är det kanske redan genomfört? Dom har ju i princip all genomfartstrafik ner till Kontinenten!! MVH. 30 Fredrik.

[herrstina-]

Tyskland har haft vägavgifter ganska länge. Det började med Vignettesystemet som även Sverige så småningom gick med i, det måste vara 15-20 år sedan det infördes och där debiteras en dygnsavgift. Det systemet fungerar väl hyffsat, utom i Sverige förstås. Jag har aldrig hört talas om någon kontroll, varken av någon av mina egna eller någon annans bilar.
Att alla utländska kamrater som är i landet och kör skulle betala Vignetten i Sverige känns inte troligt.

Vignetten ersattes av Maut som är en avgift för motorvägssystemet och vissa större genomfartsvägar, den är helt beroende av körsträcka och betalas i föhand på tex. tankställen eller via en OBU (on board unit) som kommunicerar med GPS och särskilda kontrollbågar som är placerade över vägen.
Mauten måste vara drygt 10 år gammal och avgiften ligger någonstans mellan 11-18 sek/mil beroende på bilens Euroklassning. Jag är inte hundra på siffrorna, det är ganska länge sedan vi ansåg oss ha råd att skicka bilar söderut, men det är nog ganska nära sanningen.

http://de.wikipedia.org/wiki/On-Board-Unit_(Mautsystem)

Mauten fungerar bra, det fina är att enligt känt tyskt mönster är kontrollen rigorös och därmed konkurrensneutral, det billigaste sättet att köra på tyska motorvägar är att betala med ett leende på läpparna.

Om det blir aktuellt med kilometerskatt i Sverige hoppas jag att pellejönsarna i huvudstaden kopierar det tyska systemet.
Risken är väl som vanligt att vi ska uppfinna hjulet en gång till och eftersom de inblandade brukar vara fullständigt intelligensbefriade slutar det antagligen med ett ineffektivt system där de enda betalande är vi svenskar.

Stina.

[30Fredrik]

Ja man får tacka för det infot om Tyskarnas skatter! Kommer ihåg mot slutet när jag körde ute i Början av 90 talet, att man var tvungen att betala en slags avgift innan man körde ut i Europa, gick att betala i Sverige. Kommer inte ihåg namnet på skatten eller kilometerpriset, vet åxå att utlänningarna var tvungen att betala, såg med egna ögon hur det betalades på Preemmacken i Örkelljunga efter gamla E4an! Klart att det inte funkar här med kontroller, för jobbigt att lägga ner lite arbete för att få in lite bötespengar för dom Blå-Vita. Dom skulle behöva skickas ner till Dom Grön-Vita i Tyskland för att se hur det ska gå till, dom ligger minsann inte på latsidan då det gäller att driva in böter!! MVH. 30 Fredrik.

[herrstina-]

Det har säkert varit vignetten du betalade, det kan stämma med början på 90-talet. Jag har för mig att det kostade runt en femtilapp per dag om man köpte för korta perioder.

Stina.

[Per Thomson]

Det var vägavgift i BDR (Västtyskland) redan på 60 talet men den betalades efter lastvikten. I Travemünde började man med att besöka en speditör som på basis av CMR-fraktsedelns vikt och destinationsuppgift vevade på en räknesnurra tills den glödde, han vevade både framlänges och baklänges Sedan utfärdade han ett dokument som man efter betalning för utfärdandet tog med till gränsmyndigheten som kontrollerade att det var rätt uträknat och inkasserade beloppet. Dessutom skulle man deklarera hur mycket diesel man förde in i BDR och betala för det. Hade man fört ut mer än 50 liter från föregående resa och hade med ett bevis om detta, "tankschein", så avräknades den mängden först. Vissa tullare som utfärdade "tankscheinen" var inte så noga med att läsa av den dieselstinkande tumstocken utan nöjde sig med vad man sa bara de fick en porrtidning. Skulle man vidare till Holland måste man medföra en "släpvagnscarnet", ett slags dokument för släpet eller trailern som tydligen skulle vara ett bevisdokument att släpet inte såldes i Holland

Vid en av mina första resor var vi dubbelbemannade och kollegan hade torskat just med en oriktig "tankschein" och var därför "portförbjuden" vid gränsen från Jylland mot BDR, Kruså (innan Autobahn fanns). Jag fick därför fixa alla dessa bestyr medan han gömde sig på liggandes på hyttgolvet.

[Reid Hulting]

Bara för att vara lite petig, men BRD var det väl .

Reid.

[Lars-Gunnar]

Är det sånt som kallas service Fredrik
Måste ha varit förbaskat otäckt att ta sig baklänges nedför den rampen.

Bilen i bakspegeln tillhörde systeråkeriet till den bil jag sitter i, IRT. Jag körde för Europatrailer. Fotot är taget i nordlig färdriktning på Autobahn mellan Hamburg och Lübeck. OBS, ingen vägren och tätt mellan betongskarvarna. En kort avsnitt på den sträckan var t o m gatstensbelagd. Det nedre fotot är taget någonstans i Österrike.

De flesta väst-Tyska Autobahn var i ett miserabelt skick under 60-talet men enorma upprustningsarbetet sattes igång under den andra hälften. Vid ett regnväderstillfälle såg jag hur betongbanorna tippade bakåt efter att framförvarande bils släp passerat och en vattenkaskad sprutade upp i skarven närmast mig. Betongflaken blev ett slags gungbräde då underlaget var för dåligt och till sist knäcktes de, för var gång blev det en halvering av flaken. Samtliga tyska Autobahn har fått sin underbyggnad utbytt. Under tiden dessa arbeten pågick var man tvungen att införa särskilda plåtvägar, ibland åtskilliga kilometer långa. Detta kanske fortgick även när du körde Fredrik? Vid de tillfällen det var två-bemannat och man hade sovpasset så blev det ett bryskt uppvaknande när bilen körde upp på en sådan plåtväg och ett öronbedövande slammer följde.

Vid ett tillfälle mellan München och Salzburg såg jag en gigantisk asfaltläggare, asfaltbilarna backade upp på den i bredd medan den förflyttade sig. Den klarade att lägga två körfält i bredd. Visserligen var det bara flakbilar utan släp men ändå.

De där vägarna blev väl byggda under kriget med användande att fångar? Det var ju så att de tvingades utföra vägarbeten, i annat fall skulle de gasas.

Lars-Gunnar

[herrstina-]

Vilken planet bor du på?

Större delen av de där vägarna fanns före kriget, syftet var en kombination av att skapa arbetstillfällen och förbereda för truppförflyttningar.
Dåren Hitler hade faktiskt ganska många bra ideer inledningsvis, lågpriskryssningar till folket, lågprisbilar till alla, semesterparadiset Prora på Rügen och så Autobahnnätet som skulle ge bra kommunikationer inom landet med bla. expressbusslinjer.
En hel del av detta kan antas ha varit i röstfiskesyfte, ett mönster som vi kan se även i modern tid.

Av någon anledning förlorade han i likhet med de flesta övriga i sin bransch all kontakt med verkligheten och spårade ur fullständigt under senare delen av sin karriär.

Stina.