Scania Hk

[Lars-Gunnar]

Jag hade rätt bra koll på Volvo och Scania-Vabis modeler (de var inte så många). Sedan flyttade jag 1964 söderut till Stockholm för studier och då kom jag ifrån lastbilsvärlden och det har sedan inte varit sig likt. Fram till Volvos 230 hästare och Scania-Vabis 76 med sina 240 hästar var jag med.
Ser hos Trafikverket att någon Scania L 76 har 230 hk. Det måste väl vara fel eller har det funnits?

1. L 50 1970 105 hk. Sugmotor?
2. L 50 1972 120 hk. Med turbo?

3. L 56 1964 105 hk. Sugmotor?

4. L 66 1964 140 hk. Turbo?

5. L 75 1964, 190 hk. Utan turbo? Eller har dessa hästkrafter aldrig funnits för modellen?

6. L 80 1970 140 hk. Sugmotor?
7. L 80 1976 190. Med turbo antar jag.

8. L 110 1969 190 hk. Sugmotor?
9. L 110 1970 260 hk. Med turbo förstås.

Hur ligger det till egentligen?
Lars-Gunnar

[S-V L44]

Jag förstår att du i din fråga endast är ute efter att kunna differentiera de olika motorerna som användes i Scania-Vabis och Scania lastbilar under 1960- och 70-talen.
Jag rekommenderar dig att antingen konsultera tillgänglig litteratur (t.ex. Björn-Eric Lindhs bok Scania Fordonshistoria 1891-1991) som har fina tabeller i detta avseende, eller att titta på de intressanta tabellerna i den här tråden viewtopic.php?f=11&t=2072

Men efter att ha läst dina inlägg under flera år så måste jag också kommentera att du verkar oerhört fixerad vid hästkrafter Lars-Gunnar, och sätter ofta ett likhetstecken mellan motoreffekt och råstyrka och körbarhet.
En hög siffra på antalet hästkrafter (hög effekt) är inte alltid liktydigt med ett smidigt ekipage.

Som ett exempel kan nämnas att en gammal Scania-Vabis L71 Regent med en 150 hk sugmotor av typ D642 av många upplevdes som betydligt piggare än den nyare Scania-Vabis L75 med en 165 hk sugmotor av typ D10.

Vad är det då som avgör den totala ”smidigheten” och körbarheten hos ett tungt fordon?
Det är ett antal samverkande faktorer, bl.a.:
- Motorns effekt
- Motorns vridmoment
- Vridmomentkurvan och optimala varvtal
- Antal steg i växellådan och eventuell tillsatsväxellåda
- Utväxlingsförhållanden i växellådan/växellådorna
- Bakaxelutväxlingen
- Aktuell belastning

Det är säkert någon som kan lägga till ytterligare faktorer.

Bilarna är helt enkelt anpassade för olika körförhållanden, än mera så idag än förr.

// Kjell N

[Lars-Gunnar]

Att jag frågar Kjell är därför att det i Trafikverkets register finns allehanda uppgifter och många talar om det är turbo, i andra fall står det inget men att Kw-antalet visar att den kanske har turbo eller kanske inte.

Jag har detta med i den uppställning jag gör inte för att jag skulle vara fixerad. Det kanske vore bra om du vore lite mer omdömesgill och inte säger allt möjligt om mig i detta forum. Var sak har en orsak, det vet du säkert Kjell. Att jag inte är lika hemma på Scania-Vabis eller Scania må du ha överseende med.

Lars-Gunnar

[Lars-Gunnar]

På tal om detta med L71 vs 75:an Kjell så fick min far 1954 en Volvo Titan som han 1961 fick avstå till "förmån" av en Viking Turbo. På min fråga, då båda bilarna hade 150 hk på papperet sade han att den gamla Titanen var kraftfullare än vikingen som var uppgraderad från 125 till 150 hk. Det kan jag gott tänka mig. Bilbytet blev en nedgradering men han var anställd chaufför så han hade inte köpt bilen alltså. Det faktum att Titanen gick med först boggisläp och sedan 2-axligt släp med vilken han körde fulla ekipaget med timmer medan Vikingen aldrig drog ett släp var den skillnad mellan de två motorerna. Han körde timmer med bara lastbilen. Sugen var bättre än turbon kan man säga.

Lars-Gunnar

[Reid Hulting]

Att Titanen upplevdes som starkare berodde väl på att D96:an har ca. 3 liter större cylindervolym än TD67:an och därför en helt annan vridmomentkurva, framförallt ett bättre bottenvrid i D96:an. Man kan säga att man genom att sätta en turbo på D67:an försökte blåsa lite liv i den, men den effektökning i antalet hästkrafter man skapade var inom ett ganska snävt varvtalsområde. Man behövde alltså varva motorn mycket för att få ut någon kraft ur den, vridmomentet på låga varv var inte mycket att komma med.
Nothing compares with cubic inches, säger ju jänkarna om sina stora V8:or med schysst bottenvrid.

Reid.

[herrstina-]

Turbotekniken var ganska ny på 50-talet och därmed var kunskaper och erfarenheter begränsade, det har gjorts vissa framsteg sedan dess.
Jag tror tex. att motorn i min pickis som är på 2,5l har vridmoment i närheten av Vikingen med turbo, hästkraftantalet är 30% högre.

Stina.

[lokförare]

SJ:s första nya bussar som var byggda för högertrafik
var utrustade med TD67 motorer dessa skulle ersätta
äldre volvo bussar som hade D96 motorer
där var samma hästkraftsantal i dessa men som tidigare
har skrivits så har segdragnings förmågan i D96:an mycket
bättre på grund av större cylindervolym
på busslinjer med mycket resande orkade inte de
nya bussarna inte med
de blev av chaufförerna kallade för mopeder

[Pontus]

Att jag frågar Kjell är därför att det i Trafikverkets register finns allehanda uppgifter och många talar om det är turbo, i andra fall står det inget men att Kw-antalet visar att den kanske har turbo eller kanske inte.

Jag har detta med i den uppställning jag gör inte för att jag skulle vara fixerad. Det kanske vore bra om du vore lite mer omdömesgill och inte säger allt möjligt om mig i detta forum. Var sak har en orsak, det vet du säkert Kjell. Att jag inte är lika hemma på Scania-Vabis eller Scania må du ha överseende med.

Lars-Gunnar

Läs och lär av vad kjell skrev så kanske du förstår i stället för att anklaga honom,då han sitter inne med en enorm kompetens om Scania Vabis.Vidare vad det gäller registreringsskyltar och övriga skyltar i fronten är det upp till var och en,och det är inget du behöver fundera över. Mvh Pontus.

[Lars-Gunnar]

Att jag frågar Kjell är därför att det i Trafikverkets register finns allehanda uppgifter och många talar om det är turbo, i andra fall står det inget men att Kw-antalet visar att den kanske har turbo eller kanske inte.

Jag har detta med i den uppställning jag gör inte för att jag skulle vara fixerad. Det kanske vore bra om du vore lite mer omdömesgill och inte säger allt möjligt om mig i detta forum. Var sak har en orsak, det vet du säkert Kjell. Att jag inte är lika hemma på Scania-Vabis eller Scania må du ha överseende med.

Lars-Gunnar

Läs och lär av vad kjell skrev så kanske du förstår i stället för att anklaga honom,då han sitter inne med en enorm kompetens om Scania Vabis.Vidare vad det gäller registreringsskyltar och övriga skyltar i fronten är det upp till var och en,och det är inget du behöver fundera över. Mvh Pontus.

Du behöver inte vara orolig Pontus. Jag har stor respekt för Kjell och har tittat på den länk han så snällt bifogade och funnit mycket läsvärt. Hans kunskaper är sådana att man inte gärna kan ifrågasätta dem.

Lars-Gunnar