Berliet

[S-V L44]

Jag har påträffat registreringshandlingar för en i Sverige mycket ovanlig fransman.

Bilen i fråga var en Berliet GDC 6D av årsmodell 1948.
Motorn var en fyrcylindrig diesel på 105 hk. Bilen var en flakbil utan tipp och totalvikten var 9800 kg.
Axelavståndet var 4600 mm.
Därmed var specifikationerna ganska likvärdiga med en Scania-Vabis skakfyra.
Bilen bör ha sett ut ungefär som på bilden.

Exempelbild - Berliet GDR - 1946 - 7643YN45 - France.JPG (140.28 KiB) Visad 38643 gånger

Ägarhistoriken ser ut som följer:
M2714 - AB Gustav Perssons Åkeri i Malmö som endast ägde bilen i två år och två månader innan bilen byttes in hos Verdexa (Volvohandlare) i Malmö.
L5447 – Verdexa lyckades sälja bilen vidare till Fru Märta Ljungeby i Sösdala (utanför Hässleholm). Hon ägde bilen i lite drygt 10 månader innan den såldes tillbaks till Verdexa i Malmö.
M3182 – Bilen fick nu nytt regnummer och blev uppenbarligen stående hos Verdexa tills den avregistrerades i september 1954 (evt 1959 lite svårläst).

Detta betyder att bilen troligtvis endast var i trafik under cirka tre år. (= kvalitetsproblem kanske )

Hur många Berliet såldes det i Sverige?
Vem var generalagent för bilen i slutet av 1940-talet?

// Kjell N

[Thomas Almen]

Gustav Persson bör väl vara nuvarande GP-last?. Kolla med dom om nån där minns bilen.

[Fredrik Klint]

Enligt mina statistikpapper reggades följande antal Berliet:

1946: 1st
1947: 3st
1948: 19st
1949: 16st
1950: 4st
1951: 1st

1954: 5st

[Bengt Dahlberg]

För mer än 30 år sedan såg jag en båtvagn vid en småbåtshamn i Enköping med en Berliet bakaxel. Fick uppfattningen att det var en mycket gammal bakaxel, kanske rent av från tiden för första världskriget.
Kanske finns vagnen och axeln fortfarande kvar i Enköping.

[S-V L44]

AB Gustav Perssons Åkeri i Malmö hade uppenbarligen ytterligare en likadan Berliet av årsmodell 1948 som nämndes ovan men med endast några nummer lägre chassinummer.
Registreringsnumret var M9496.
Denna bil registreringsbesiktigades första gången den 29/12-1947 i Malmö men den skrotades redan den 31/5-1948, dvs. efter endast 5 månader.
Tyvärr framgår ju inte skrotningsorsaken av registreringshandlingarna, så men vet ju inte om det var kvalitetsproblem eller att fordonet t.ex. förolyckats.

// Kjell N

[S-V L44]

Uppgifter från Malte E visar att åtminstone tre bilar av märket Berliet gick i Västmanlands län.
Jag har varken typbeteckningar, chassinummer eller övrig historik på dessa bilar, men däremot registreringsnumren, så de går att identifiera.

Åtminstone en GDC 6D av årsmodell 1947 hamnade i Värmland enligt registreringshandlingar som Roger Larsson skickat till mig.

Ytterligare en 1948-års GDC 6D, utöver de som nämnts tidigare i tråden, kom så småningom till Malmöhus län.
Bilen hade ursprungligen sålts i Jönköpings län i slutet av 1949 men hamnade hos en köpman i Helsingborg 1952 som ställde av den drygt två år efter köpet.

Den här bilen som finns avbildad i Upplandsmuseets bildarkiv är ingen GDC 6D, utan bör vara antingen av modell GLA eller GLB.

Berliet - 1948 - 258912 - Upplandsmuseet.JPG (146.03 KiB) Visad 35706 gånger

// Kjell N

[Anders Ason]

Det kostar på att få låg lasthöjd.

Tänk om det finna någon kvar av det märket?

[Malte. E]

Om franska lastbilar.
Kjell N brukar vara duktig att spåra upp udda märken, som rullat i några exemplar Sverige. Nu senast Berliet.Jag tror inte att någon sådan
gick i fjärrtrafik. I Rättvik fanns hos Tholéns Åkeri en Panhard, W8202, som tycktes ha en ganska stor hytt och dessutom drog en trailer.
Nåja, det behöver ju inte betyda att den åkte så väldigt långt hemmifrån.
Men det fanns ett par etablerade gamla fjärråkare som köpte var sin Bernard. De var nästan lika pampiga som en Leyland ! Den ena var
Ivar Tancred, den andra var "Blomman", Gunnar Blom i Stockholm. (A7255). Båda körde för Bilspedition.
Men om Bernard finns en uppgift som inte gått att få bekräftad. Och inget som säger att det är en skröna heller för den delen. De lär ha
haft en styrservo med en extra mindre ratt i centrum av den stora mekaniska ratten. Systemet förekom i en del äldre ångfartyg. De två
ångarna Saltsjön och Blidösund har samma system idag. Vid hamnanlöp och avgångar kan lilla lättstyrda ratten användas. Vid långa gångtider
kan man styra med stora ratten "utan servohjälp". Härigenom sparas ånga och kol. Vid oceanresor kunde det röra sig om stora kvantiteter.
Rent tekniskt var ju ett sådant arrangemang inte omöjligt att åstadkomma på en lastbil. Varför köpte man Bernard? Var det leveranstiderna,
eller som så ofta: Omöjligt att komma överens med Scanias återförsäljare om priset ?
Malte E.

[Thomas Almen]

I många fall när nya märken kilats in på svenska marknaden, så har väl säljare med välsmorda munläder och förnämliga finanser lyckats föra åkare bakom ljuset.

[Kjell T]

När jag besökte museet i Skokloster 1985 fanns där en i mina ögon originell buss tillverkad i Frankrike, minns inte märket mera. Kan det ha varit en Berliet?

[Malte. E]

Åkare Blom i sin Bernard.
Foto Chaufför Berg.

Malte E.

IMG_4623.JPG (59.37 KiB) Visad 35438 gånger

[Per Thomson]

Fantastisk bild tagen med dåtidens blixt. Tänk att köra fjärr med ett sådant ekipage och på den tidens vägar.