Ford Transit

[Kjell T]

Den avbildade hade Essex V4:a. Någon fabriksgjord med Essex V6:a har jag inte sett, men däremot en ombyggd med fronten och huven från en diesel. På 70-talet fanns det A-serie Transit med York diesel 6:a. Det var en rak 6:a med fint ljud, dessa fanns det en del av i dessa trakter.
Innan de 4cyl York dieselmotorerna kom i användning var dieselversionerna försedda med svårstartade Perkinsmotorer. Transit var redan 1985 ute med en direktinsprutad diesel på 2,5 liter. Året efter kom ny kaross.

[Reid Hulting]

Transiterna i Sverige med utseende som på förarhandboken hade V4-motorer, i princip samma som fanns i olika Taunus-modeller och sedermera också i SAAB V4. Transiter med rak 4:a tror jag kom 1968. Rätta mig om jag har fel.
Reid.

[Kjell T]

Från början fanns det en tysk Transit med rak fyra, samma motor som i bakhjulsdrivna Taunus tom 1964. Det fanns också en brittisk Thames Transit innan den typen som är avbildad på boken. Den V4:a som användes i Transit enl boken är inte alls samma som den tyska V4:an. Den tyska V4:an 1,5 eller 1,7L (fanns visst en 1,2l också i 12M) hade stömfördelaren bak och bränslepumpen lågt placerad och förbränningsrum i toppen, likaså den tyska V6:an som fanns i 2,0L, 2,3L, 2,6L, 2,8L och 2,9L utförande.
Den brittiska V4:an och V6:an hade strömfördelaren fram, bränslepumpen högt placerad och plana toppar utan förbränningsrum, förbränningsrummen var i kolven. Motorn var klumpigare än den tyska V:motorn.
Avgaskanalernas antal skiljer också mellan tyska och engelska V4:orna. De tyska hade en gemensam kanal för två cylindrar. Undantag för de värst trimmade som användes i SAAB 96 rallyutförande som hade modifierade toppar med dubbla avgaskanaler. De brittiska V4:orna hade en avgaskanal för varje cylinder.
Detta var nu inte enbart lastbilshistoria, men ibland kan det spåra ur.

[Stellan]

För min egen del så tycker jag att det bara är trevligt när någon "spårar ur", man lär sig alltid något nytt då.
Fords historia tycker i alla fall jag är ganska snårig att förstå i och med att de fanns i flera länder. Speciellt svårt tycker jag att det kan vara att hålla isär de tyska och engelska fordarna, amerikanarna är lite lättare att hålla reda på.

/Stellan

[Kjell T]

Det är inte så lätt med de amerikanska heller, det finns bla två olika V8:or med samma cylindervolym, vill minnas att det var 352cu.in. Kan ha varit Windsor och Cleveland om jag minns rätt.

[Stellan]

Du verkar vara rätt så insatt i Ford Kjell...vet du något om det var fristående bolag, eller om de ingick i en koncern? Ford är ju från början amerikanskt, det vet jag, men hur kom det sig att det europeiska Ford inte hade en gemensam standard? Det kanske är överkurs, men lite nyfiken är man ju

/Stellan

[Kjell T]

Tja speciellt kunnig vad Ford beträffar vet jag inte, men något har fastnat i minnet under alla år man intresserat sig för fordon och motorer. Visst var Ford från olika länder och delstater knutna till Ford i USA.
Det är lite samma med GM både i Europa och USA. Tex Opel Kadett motor från 60-talet har många drag gemensamma med Vauxhall Viva motorn, men det är helt olika motorer. I USA hade alla de olika märkena inom GM egna V8:or ( undantag GMC och Chevrolet?) under lång tid. De hade tom olika fastsättning mellan motor och växellåda. det var Chevrolet som avvek från de övriga med annan placering av de övre fästskruvarna. De fyra nedre och styrtapparna hade samma placering. Det verkar som slöseri, men det var kanske ett sätt att få lite intern konkurrans och utveckling.

[Reid Hulting]

Fords USA-V8:or var 351:or (för att vara petig ) Cleveland och Windsor.
Bträffande Engelska och Tyska Ford så slutade man väl importera de Engelska varianterna till Sverige i slutet 60-talet eller början 70-talet p.g.a. bristande kvalitet. Detta delvis beroende på strejker m.m. som också en gång i början på 70-talet orsakade ett långt stopp på en Volvo FB88 jag hade. Motorn hade skurit på en cylinder och det gick inte att få fram kolv och foder från Volvo`s engelske underleverantör p.g.a. strejker. Till slut halkade vi in på lastbilar igen .
Reid.

[Kjell T]

De tyska och brittiska Transit jag avsåg var de som tillverkades innan man började använda gemensam kaross. Genom att söka på Ford Thames 400E och Ford FK Transit hittar man uppgifter och bilder till båda modellerna. Den brittiska tillverkades 1957-1965. Motorn var 1,2 l sidventil eller 1,7liter toppventil. Sidventilmotorn var den som användes i bla Anglia och toppventilmotorn den som fanns i Consul och Zephyr4 från samma tid.

[Stellan]

Den här broschyren från 1960 kanske passar att lägga in här, trots att ingen av bilarna heter Transit? Motorer från Ford Consul, England och Ford Taunus, Tyskland...fast i lastbilar så klart

Om jag har förstått det hela rätt så fick de en gemensam kaross vid den tiden, och det tillverkades transiter i både England och Tyskland med den karossen? Det har blivit en rätt så kul tråd det här, så även de små lastbilarna kan tydligen skapa lite huvudbry

















/Stellan

[Bärgare 427]

Denna brukar vara med på bilträffarna i Hög/Löddeköpinge Tisdagar. Härligt bruksskick.

[Stellan]

Kompisens far hade åkeri i Uddevalla när jag var pojk, och de hade väl ett par sådana här små charmtroll i bilparken då. Första minnet jag har av den här modellen är från första halvan av -60 talet när jag och kompisen blev skjutsade i transiten till Cirkus Scott. Då var det en stor lastbil tyckte man...idag är det en liten gullig småbil. Tänk så bilarna förändras under åren

/Stellan

[Gert Poelman]

Merk en type - Ford Transit MK3
Eigenaar - Off-Road Service
Land van herkomst - België
Locatie - Melen
Datum - 29-04-2012
Fotograaf / Bron - Gert
Bijzonderheden - Geen

[Gert Poelman]

Ford 671 - 1965

[Lars-Gunnar]

Det är inte så lätt med de amerikanska heller, det finns bla två olika V8:or med samma cylindervolym, vill minnas att det var 352cu.in. Kan ha varit Windsor och Cleveland om jag minns rätt.

Kjell cu.in är för mig obegripligt för storleken på vätskan i motorn så jag Googlade och fann att 352 cu.inch ör lika med 5,77 liter så nu vet du och alla som läser detta hur det förhåller sig.

Lars-Gunnar