Leyland

[Stellan]

Hippo har ju varit uppe till diskussion tidigare, och den var även med på Stockholms bilsalong 1956. En liten detalj jag reagerade på är att den var utrustad med synchromesh, ett ord jag aldrig hört tidigare



/Stellan

[Anders Ason]

Såldes det någon måntro?

[herrstina-]

Jag kollade med Google och där lär man sig att Synchromesh helt enkelt är namnet på en synkroniseringslösning.

Stina.

[Stellan]

Första tanken när man läste ordet mesh så tyckte jag att det stod mess

Det har tydligen gått i vart fall två stycken Hippo i Sverige, det var uppe i en tråd för ett bra tag sedan: viewtopic.php?f=1&t=2001&hilit=Leyland+hippo%E2%80%A6 De körde för ASG, men jag har lite svårt att tyda åkerinamnet.

/Stellan

[Lars-Gunnar]

Stellan, du upphör aldrig att förvåna! Vilken klippa du är för detta forum. Denna Leyland modell kom jag först i kontakt med via en Kanadensisk hemsida som en man som kört lastbil i 50 år låtit skapa. Där finns två 3-axliga Leyland Super Hippo med BeGe-hytt och varsin släpvagn och ASG takskylt. När man ser bilden så är dessa fordon aningen högre än svenskarna. Det behövs 2 trappsteg för att komma in i hytten jämfört med 1 på Volvo t.ex.
Jag ser att på specifikationen lastbilen har en äldre hytt än de jag har foto på. Är det en Nyström-hytt? Kanske kortet är från slutet av 40-talet. Det är sund att det inte står något datum på papperet.

Synchromesh kommer från ordet sync som är vad vi brukar säga synkad eller synkroniserad växellåda. En 5-växlad synkad låda med tillsatsväxellåda. Betyder det att den hade 2 växelspakar? 154 hästar var 4 mer än Scania-Vabis och Volvo. Sedan totalvikten på 22 ton och lastförmåga med flak ca.13 ton var väl mer än våra inhemska märken hade som maxlast. Konstant 4-hjulsdrift. Måste blivit fotad vid tidigt 50-tal när man ser hytten som har delad framruta. Min fars 50-tals Titan fick lasta 10,750 om jag minns rätt eller om det var 11,750 kg Hur kunde det komma sig att Hippon kunde lasta mer eller är det så att den kunde det men så satte axeltrycksbestämmelserna stopp så att den inte kunde lasta 13 utan snarare 11 ton? Det syns att dessa lastbilar inte var så små och på bilden har de långtradarhytt och står parkerade i Stockholm. Någon som känner igen miljön?

För er som kan engelska läs hans spontana berättelse om hans första möte med Leyland Hippo. http://www.thedieselgypsy.com/Leyland%20Hippo.htm

Ni andra kopiera och klistra in i Google översättning och välj från engelska till svenska.
Lars-Gunnar



Uploaded with ImageShack.us

[Fredrik Klint]

Har den Nyströmshytt??

Leyland är ett intressant märke! De få som sålts i Sverige verkar ha varit av större modell, både Beaver och Hippo. Inte hundra på modellnamnen men fått för mig att Beaver är tvåaxlig och Hippo treaxlig.
De två ASG-bilarna var av modellen "Super Beaver". Vet inte om de försågs med stödaxel från Rydhs eller om "Super" betyder treaxlig? Kan ju vara så att Beaver var 6x2 och Hippo tandemdriven? Kommentar på det?

Bläddrar bland papperen ikväll igen, antal reggade Leyland resp. år:

1947: 1st
1949: 1st
1950: 3st
1951: 13st
1952: 13st
1953: 20st
1954: 23st
1955: 9st
1956: 5st
1957: 1st
1960: 1st
1961: 1st
1965: 1st
1968: 2st

Här en bild från vännen Ekström:

[Lars-Gunnar]

Fredrik,

Beaver var 2-axlig
Hippo 3-axlig
Octopus var 4-axligg
Buffalo var en turbomatad Super Hippo

Skulle bilarna på bilden vara av Beaver modell med tilläggsaxel från Ryds. På bilden har bilarna alla bakhjul i marken. Men den kanske inte var upphissbar?

Här har du en intressant sida: http://www.thedieselgypsy.com/AFRICA-Botswana.htm

Här ser ni så fint Engelsmännen gjorde att de gav ett namn på modellerna så det gick att skilja på dem.

Lars-Gunnar

[Anders]

Det var fler sålda Leyland än jag trodde på 50-talet! Undrar hur det kommer sig att man lyckades övertala åkarna att köpa en engelsk bil?
Någon fördel måste det ju ha funnits? Jättebilliga bilar?

Anders

[herrstina-]

Det finns många olika skäl till varför man väljer att köpa en viss sorts bil, pris och den förväntade kvaliten är naturligtvis viktigt. Andra anledningar kan var kompetens och bemötande från de etablerade märkenas representanter.
Det är inte självklart att svenska bilar var bäst i världen på 50-talet, lika lite som att det är det idag.
Engelsmännen hade tex. direktinsprutade dieselmotorer på 30-talet, vid en tidpunkt när väldigt få svenskar visste att Diesel var ett motorbränsle.
Bränsleförbrukningen kan alltså ha varit en anledning.
In på 60-talet var engelsk insprutningsutrustning vanlig på svenska motorer, och är det återigen på moderna maskiner.

Genom att testa "udda" märken får man en god uppfattning om vilka av marknadens alternativ som för stunden är mest ägarvänliga.
Ibland gör man bra val, ibland skiter det sig.

Stina.

[Lars-Gunnar]

Det var fler sålda Leyland än jag trodde på 50-talet! Undrar hur det kommer sig att man lyckades övertala åkarna att köpa en engelsk bil?
Någon fördel måste det ju ha funnits? Jättebilliga bilar?

Anders

Ja, i YouTube-filmen om timmerbils kavalkaden skymtar en AEG med timmer dragandes ett släp. Minns inte om den var 3-axlig men den var frambyggd. Ja, något måste det ha varit. Kraftig rabatt för för en åkare har ju alltid ekonomin spelat den största rollen. Sedan har ju SJ köpt fyrhjulsdrivna AEG för att dra vagnbjörnnarna. Engelsmännen hade fordon som vi i Sverige inte hade bland annat för få eller inga allhjulsdrivna bilar och för motorsvaga i vissa fall. Vattenfall köpte på 50-talet in en Atkinson, en stor lastbil med boggidrivning för att frakta tunga saker vid kraftverksbyggena i Jämtland. Den klarade det inte alltid ensam så de hade en Scania-Vabis LS71 som påskjut.

Lars-Gunnar

[carlevert]

[Lars-Gunnar]

Carlevert, mycket tack för att du delar med dig av denna fantastiska broschyr. Intressant info.

Lars-Gunnar

[Kjell T]

Intressanta mått på motorn, nästan identisk med Scania-Vabis D/DS 11. Endast 1mm skillnad på slaglängden. Vilket år kom denna motor?

[herrstina-]

Leyland verkar ha varit en modern historia, redan på 50-talet hade man tex. trycksmord växellåda och tryckluftsassisterad frikoppling, det dröjde ett tag för oss andra.

DAF licensbyggde den här motorn och använde den i vissa modeller för att sedan vidareutveckla den till sin 1160 motor som satt i bla. 3300 modellen.
Så småningom köpte DAF Leylandanläggningen där bla. alla högerstyrda bilar byggs idag.

Leyland O 680 hade torra foder vilket väl förklarar varför även DAF har använt sig av sådana i många år, deras nya 13 l motor har våta foder.

SCANIA-VABIS lär också ha hämtat inspiration här till sina D 10/11 motorer, här valde man att använda våta foder.

O 680 motorn verkar även ha funnits i versioner som pannkaksmotor och i turboutförande, dessutom tillverkas den fortfarande i Indien som marinmotor.

Stina.