Vikingline

[Kjell T]

De flesta timmerbilar var till långt in på 60-talet tvåaxlade med en enkel obromsad "släpvagn". Högsta tilllåtna hastigheten för lastbil med obromsat släp var 50 km/h . När timmerlasten lossats drog släpet upp på bilens bakre del, då hade man inget släp efter och högsta tillåtna hastighet var 70km/h. Dessutom var bilen behagligare att köra på de guppiga grusvägarna på detta sätt. Jag bodde intill en väg där en stor del av trafiken var just denhär typen av timmerbilar, vanligen endast med bakhjulsdrift. Bilarnas effekt var ca 100hk och det var förhållandevis stora lass. Många gånger vållade backen som låg ca 150m från mitt hem problem för bilarna. Ibland kanske man fick ta ny fart och klarade av backen, men ofta när det inte lyckades blev det till att gå till lanthandeln, som låg några hundra meter längre fram och handla några meter plastslang. Pga av de dåliga vägarna vibrerade bränslerören sönder och matarpumpen sög luft vilket gjorde att motorerna inte gav full effekt. Chauffören drog då vanligen en plastslang på utsidan av hytt och motorhuv, från tankens påfyllningsöppning och direkt till matarpumpen. Efter lite luftande brukade då bilarna klara av backen. Detta allmänna problem gjorde att lanthandeln var ovanligt välförsedd med plastslang.

[Anders Ason]

Det fanns både två och treaxliga Vikingar i alla tre serierna. Har dock ingen aning om hur många som tillverkades av varje.

Anders

Funderade bara... Scania har ju gett ut flera jubilumsböcker och har även en aktiv veteranförening och visst har väl VOLVO ett eget museum m m?

Själv är jag ny i veteranlastbilsvärlden.

Åke Båge (som egentligen också heter Anders)

[Per Thomson]

Kjell menar nog att den aktuella bilden inte visar att det är en boggie bil?
Eller?
Anledningen till mitt antagande är att den sista axeln tillhör en enaxlig "kärra" eller någon form av lösaxel för att köra stolp. Därav bomkranen för att få tag i tyngdpunkten för långa stolpar. När man körde "tomma" så hängde man upp lösaxeln på bilen. Lastad med stolp så utgjorde lasten tillsammans med lösaxeln i princip ett trailerekipage. Om man tittar på bilden ser man att sista banken ej ligger i "linje" med den främre samt att den sista axeln är lyft väl högt för att vara en boggie.

Fyrhjulsdriften kom väl till pass när man byggde kraftlinjer.

Apropå tidigare inlägg om Vikingen som inte var någon Viking så kallades den varianten av "Rundnos" för "synvilla".

Oooops! Såg inte att det var en sida 2 och Kjell har redan förklarat allting tror jag.

Har nu läst Kjells vidare förklaringar på sidan 2. (Den här "tråden" blev förresten en test på "max inlägg per sida" vilken begränsning jag ej var fullt införstådd med.) Beträffande max hastighet med tillkopplat bromsat släp så var det 50 km/tim (tror att obromsat var 40) i alla fall så sent som 1965. Det året fick jag själv böter för att ha kört 73 km/tim med brorsans sommarscania och tillkopplat 12 meters släp utanför Sösdala i Skåne. Det var självaste polischefen i Eslövs polisdistrikt som med en fjällkomålad Porsche lyckats smyga sig upp tätt intill släpet och gömma sig därbakom några km. Gissa om han kände sig som en samhällsräddare för att han lyckades bötfälla en långtradarbandit

[Anders Ason]

Riktigt fin bild
Vikingen är ju en av Volvos modeller som verkligen gått till historien.

Orginalet är ett urblekt färgfoto som "justerats" lite (inget annat än färgbalans dock) i ett bildredigeringsprogram. Det ser nu mera ut mer som det gjorde i verkligheten, för så där ca 50 år sedan.

En liten kuriositet var att bilen var "radiostyrd". D v s försedd med mobiltelefon/radio redan då och frekvensen var runt 80 Mhz. Telefonlur och en stor plåtlåda med 22 elektronrör under passagerarsätet (extra varmt o gott under baken på vintern). Radion var av fabrikat AGA, med en vibratoromvandlare för högspänningen och räckviden var ca fyra, fem mil eller mer.
Bilen var den första i den regionen, namanrop "LBC ettan" vilket medförde en artikel i den lokala tidningen. Antennen som syns mellan positionsljusen på bilden var fällbar innifrån för att åket skulle kunna gå under låga passager.

Det var på den tiden ganska ovanligt med "telefon" i bilen varför pressen ryckte ut och gjorde reportage. Bilden nedan är från artikeln (texten tror jag är försvunnen)

[Anders]

Behöver kanske ta en sväng till optikern. Såg vid närmare granskning att det var en tvåaxlig bil med påhängd kärra.
Får kika närmare nästa gång.

Hittade hur som helst en artikel på finska om en karl som har en tämligen intressant samling. Bla. en likadan 4-hjulsdriven Viking och en dito rundnos samt en till treaxlig rundnos timmerbil.

http://www.metsatrans.com/Lehdet/perttilahivaara.pdf

Ska se om jag kan få den översatt bitvis.

Intressant att se en till treaxlig rundnos bevarad för eftervärlden.

Hälsningar Anders

[Anders Ason]

Här är en tråd om VOLVO Viking, bilen som byggde Sverige enligt VOLVO!

Kan konstatera att den här tråden håller besöksrekordet ännu. Är ämnet VOLVO Viking uttömt?

När slutade den tillverkas (och hur många?) och kan "Vikingen" med bokstavs- och sifferbeteckningen räknas in?

Nå´n som vet?

[Anders Ason]

Riktigt fin bild
Vikingen är ju en av Volvos modeller som verkligen gått till historien.

Appropå till historien... Här några Vikingar som varit med om att skriva historia.
Bilderna är tagna i samband med det ofantliga bygget av Musköbasen i mitten av 50-talet. Vad gäller Vikingen som hänger i luften så används den som vikt (ca 6 ton) för att provbelasta traversen. Ska vi utgå från att föraren inte sitter i hytten?







/Anders

[Anders Ason]

Stolt far i söndagskostym och son poserar framför och på den nyhämtade Vikingen 1955. En grå skönhet för 55 000:- och med röda interimsskyltar som gällde vid den tiden. Den klättrande sonen skulle så småningom genomföra en lätt stylning av bilen med bl a Marchall fjärrljus med en bula i glaset och ett byte från fyrekrad ratt till en treekrad. Scanias rattar var oftast vita men en sådan lyckades jag inte få tag i. Fadern stylade lite själv vilket ledde till en stor huvkråka (som senare blev förbjuden) och solskydd m m. Tyvärr finns det nu ingen möjlighet att prata med fadern, om man inte går den okulta vägen

...............................................

[Anders Ason]

Och här med "kråkan", solskyddet och "blomman" (som nu är 86 fyllda och åkt med i den nuvarande Scanian men även bakpå bågen för bara ett par år sedan) och den evigt klängande sonen/lastbilskramaren.

...........................

[Per Thomson]

Var är sonen? Ah, upptäckte honom till sist, han sitter ju i bilen och klänger ut genom fönstret.

[arnfinn]

En heldig mann - så rank og flott med en søt fru, tøff bil og en sønn som åpenbart syntes faren var tøffeste i verden så bra jobb som han jo hadde...

Livet kan definitivt være verre

Takk for fine bilder

[Bo Norvinge]

När byttes hytten och varför?



På bilden när bilen var ny ser det ut som det sitter en BeGe-hytt (om det nu är en BeGe) från första hälften av 50-talet med enkel bakruta och på bilden med Åkerman lingrävaren som lastar Vikingen, en BeGe hytt kring 57-60.
Min BeGe-hytt var tillverkad 54 och hade dubbla bakrutor med ovala ytterhörn till skillnad mot de senare med helt rektangulära bakrutor.

[Thomas Almen]

Vikingen verkar väcka minnen hos många... Har själv ett minne från 12-13-årsåldern. Carlssons åkeri i östersund körde en hel del för televerket, bl.a lossade man järnvägsvagnar med telemateriel, som sedan kördes till deras förråd. Oftast fick 2 gubbar ta en vanlig tippbil och för hand lossa vagnarna. En gång följde jag med på en sån lossning med just en Viking. När den ena vagnen var tom, skulle bilen vändas och backas emot nästa. Det fick jag förtroendet att göra. Åkarn hade kunna fått både servo och luftbromsar, men tyckte (på fullt allvar) att chaufförerna skulle jobba för lön. Jag fick hänga hela min tunna kropp på ratten för att komma runt. Men ganska snabbt kom jag på att om man höll bilen i lite rörelse så gick det lättare. Gubbarna ville väl kunna ta 5 min. medan jag vände, och det fick dom säkert, kanske 10 t.o.m.F.ö tyckte jag "lastbilskramare" var ett bra uttryck, det måste man kunna ha i telefonkatalogen?

[Anders Ason]

När byttes hytten och varför?



På bilden när bilen var ny ser det ut som det sitter en BeGe-hytt (om det nu är en BeGe) från första hälften av 50-talet med enkel bakruta och på bilden med Åkerman lingrävaren som lastar Vikingen, en BeGe hytt kring 57-60.
Min BeGe-hytt var tillverkad 54 och hade dubbla bakrutor med ovala ytterhörn till skillnad mot de senare med helt rektangulära bakrutor.

Hmm... god iaktagelseförmåga! Beskriver något om detta i en annan tråd (Udda märken) på Forumet där även denna länk finns:

http://home.swipnet.se/lev_chassi/skaftekulla.html

Den första hytten på Vikingen var förm. den allra sista som denna karosserifabrik tillverkade. Kvalitén var långt ifrån den bästa och jag vill minnas att den helt enkelt inte höll och byttes ut därför. Det var i f s mycket annat som inte höll på bilen heller (jag är helt oskyldig). Motorn byttes efter några år mot en fabriksrenoverad utbytesmotor som hade sidoeffekten ett "grymmare" ljud, mera potent (men om den var starkare?).
Växellådan fick också bytas ut så småningom och köptes begagnad från Norrköping. Ett antal fjäderblad (bak) byttes och bilen var även med om en rejäl krock där en personbil kör in i vänsta framhjulet så att hela hjulet lossnade (spindeln gick av). Det var ju vänstertrafik (är själv utbildad i vänsterkörning!).

Bilen gick en hel del på tunga vägbyggen men även som "campingbuss" på semestrarna.

Här en bild på den bil som Vikingen ersatte och med kusinen Lena som prydnad:

...........................................

[Bo Norvinge]

Okej, jag förstår!
Det är ju så mycket man ska smälta på detta förträffliga forum!

Skaftekullahytten verkar ju fin. Påminner om BeGe:s men med mindre framruta. Däremot verkar bakrutan lite större och mer oval än gamla BeGe:n som jag har för mig bara var avrundad i övre hörnen.