Vi läser ofta om berättelser avseende mer eller mindre uttjänta Volvo-lastbilar som t.ex. hamnat i bl.a. Bolivia och Peru, så man kan lätt få uppfattningen att import och export av begagnade lastbilar är en relativt modern företeelse.
De flesta känner väl också till att de stora surpluslagren av begagnade militärfordon både efter första och andra världskriget spreds över Europa och en del även hamnade i Sverige.
Om man undantar dessa militära försäljningar och bara ser på import/export av civila fordon så lär det ha förekommit redan på 1930-talet att begagnade fordon handlades över gränserna.
Denna handel verkade av naturliga skäl avstanna under 1940-talet, men tog sedan fart igen under 1950-talet för att sedan fortsätta in i vår tid.
Sett ur Malmöhus läns horisont under 1950- och 1960-talet så verkade den största delen av lastbilsexporten ha skett till Danmark, Finland och Grekland.
Bland exempel på tunga fordon som exporterats kan nämnas Volvo (Rundnos, Viking, Titan), Scania-Vabis (förkrigsmodeller, Drabant, Regent, 55/56-serien, 75/76-serien), Plymouth-Fargo, Borgward, Commer, Opel, Ford, Renault, Bedford, m.fl.
Import var mera sällsynt, men det kom in en och annan Volvo och Scania-Vabis från bl.a. Danmark.
Verdexa (Volvo-handlaren i Malmö) verkade skicka många bilar på export till Grekland, medan Scania-Bilar i Malmö skickade många till Finland. Vasa verkade vara målet för de flesta av dessa Scania-Vabis ur 75- och 76-serierna, men det var ändå olika importörer i Finland, t.ex. Oy Vaasan Vaunu ja Trakteri, Nyholm, Vasa Försäljningscentral.
Hur såg importen/exporten ut i övriga län?
Man kan ju tänka sig att länen som gränsar till våra grannländer bör dominera i detta avseende.
// Kjell N