veteranlastbilar.se

Såg att det efterfrågades en diskussion om Volvos modellbeteckningar, så jag tänkte att vi kanske med gemensamma krafter kunde försöka att bena ut vad de står för egentligen.

Om man läser den historia som finns skrivet om Volvo, så inser man tämligen snart att detta inte är någon enkel fråga som löses i en handvändning.

För att ta det system som användes i mitten på 50-talet som någon form av referenspunkt:

För att härlda siffrorna i beteckningen L385

L= Lastbil
3= Vilken generation av bilar det rör sig om.
8= Storlek på bilen i jämförelse med resten av programmet.
5= Dieselmotor.

0(noll) innebar bensinmotor, dock gjordes inte någon skillnad i modellbetäckning mellan sid eller toppventilsmotor.

4751= Ettan på slutet innebar frambyggd hytt, TIPTOP, och en tvåaxlig bil(4X2). Om det var en sexa istället jmfr. 4956 så innebar detta frambyggd hytt och treaxlig bil med vanlig stödaxel (6X2).

En fyra på slutet tex. L4854 innebar att det var en bil med driven framaxel(4X4). Detta system varierade ju med åren. De fyrhjulsdrivna bilarna i 140-serien kallades ju TLV 140 osv. L230 serien kallades i fyrhjulsdrivet utförande TL230 medans Vikingarna ju hade en fyra på slutet.
Har en fundering här, det finns nämligen en femte siffra på en del modeller tex. L48546, vad den sista siffran står för har jag ingen aning om, gissningsvis kanske hjulbasen?

Detta var en början på det hela. Kanske finns någon som kan fortsätta på tråden?

Anders

Anders skrev:...det finns nämligen en femte siffra på en del modeller tex. L48546, vad den sista siffran står för har jag ingen aning om, gissningsvis kanske hjulbasen?

Det är korrekt.
Femte siffran är hjulbas men har ingen fast betydelse.
Sifferkombinationerna användes flitigt under "generation 4" men försvann på "System 8".

Hos L4851 betyder exepelvis 3= 3,40m, 4=3,80m, 5=4,20m och 7=4,90m.

Tittar man på L465 Starke betyder 7=4,70m.
På L495 Titan betyder 7=4,80m.
På L475 Raske betyder 5=4,10m.

På den äldre L395 fanns också den 5:e siffran men annars verkade det inte användas så mycket på den tiden (50-talet)

Rörigt värre!
Sinsemellan hade dock de olika modellerna något så när överensstämmande hjulbaser i förhållande till siffrorna.

Det verkar som om L395 var ett sammlingsnamn och TREDJE siffran var hjulbas på vissa ibland!?
Så där sprack egentligen "tredje siffrans regel"!

Exempelvis 1957 Titan L397 med 3,80m hjulbas, L398 med 4,40m o.s.v.
1955 Titan L39504 med 3,80m hjulbas.
1956 Snabbe L421 hade 2,60m hjulbas.

Ingen som helst klara regler.

Inser att det var en herrans tur att jag höll mig till 8-serien och senare, föregångarna är ju en snårig djungel.

Kom på "tredje siffrans regel" fallering, tydligen verkar olika system använts vid olika tidpunkter.
Närmast till hands är väl L388 som alltså är en 385;a med 4,70m i hjulbas. På
Det hela är verkligen snårigt och man undrar vad de tänkte sig för system på Hisingen egentligen?

För övrigt fanns det en annons på blocket en gång med en 389LX till salu, alltså en sk. "synvilla". vad X står för har jag inte en blekblå om, men går även att finna på den äldre rundnos generationen exvis L248X
Antagligen var detta(tidigt 50-tal) brytpunkten där sista siffrar slutade att användas som beteckning för hjulbasen. Tidigare hade det systemet ju använts flitigt.

Snårigt är det hur som helst.

Thomas Almèn skrev:Inser att det var en herrans tur att jag höll mig till 8-serien och senare, föregångarna är ju en snårig djungel.

Åja, Volvo begick även några "regelbrott" genom System8-perioden.

Då N84 ökade sin lastförmåga utan att uppgradera sig till N85.
Då F84 egentligen bara var en utrustningsmässig snikversion av F85 med marginell skillnad på lastföråga.
Då F87 kom långt senare och bara i Sverige men egentligen bara var en F86.
Då F89 6x2 aldrig hette FB89 i motsats till övriga.

Något att bita i?

Du har helt rätt, men det tänkte inte jag på i hastigheten. Scania har ju varit väldigt konsekventa, får man medge. För att återgå till Volvo, så fanns ju FB 88 och G 88 6x2 samtidigt. Logiskt?.

Var det bara 88 och 86 som hade beteckningen FB?
vilka år byggdes G varianten? det fanns väl både 88 och 89;or med framflyttad framaxel?
Dessutom fanns det väl en CH230 baserad på 89;an samt specialvarianten på F88;an med 290 hk motor för england och 6X6 F89 som flygplatsbrandbil, även den hade väl en trimmad TD120 på 400 hk?

För närvarande lyckas jag inte hitta ”Volvo-bibeln” men om jag inte har missuppfattat det hela så…

FB86 och FB88 samt NB86 och NB88 fanns i programmet. Alltså 6x2 frambyggda och torpedbyggda.

G88 presenterades 1970 tillsammans med F89 och G89.
Vad jag förstår tillverkades G-modellen något år längre än F-modellen.

CH230 har jag bestämt för mig tillverkades ett par år längre än F88/89.
F10 och F12 som presenterades 1977 hade för breda hytter för Schweiz med breddbegränsning på 2,30m så därför levde modellen kvar. Den ersattes av ett lustig modell med F7-hytt på det stora chassiet.


F88 med 290-hästarn fanns för engelska marknaden och hade en trimmad TD100-motor.
Den togs fram eftersom F89:an inte gick att bygga för vänstertrafik med ratten på ”fel” sida då TD120-motorn krävde större motortunnel. Exteriört skilde sig ”290:an” mot den vanliga 88:an med F89-grillen som satt något längre ut än på standard-89:an. Plåten under grillen lutades fram något.
Denna historia kan vara en sägen men verkar fullt realistisk…eller?

Vad beträffar vattenkanon 89:an har jag inga fakta i minnet.

På annat ställe i ”Allmänt veteransnack” närmare bestämt ”Volvo Friske” fick vi till slut en fin förklaring på ämnet av Bernt.
Detta kommer osökt in på Volvo ”Starke” som samlingsnamnet på Brage, Friske, Starke och Raske i folkmun var.

Mer krångligheter från Volvo:
Se här…

L360 var ju Friske lite inofficiellt (55-57)
L365 var med diesel. (55-56)
L370 var den större modellen med bensinmotor och kallades Brage. (54-63)
L375 hade samma totalvikt som Brage med var utrustad med dieselmotor. Denna fick namnet Starke. (54-62)

Detta var de gamla i ”300-serien”.
De i ”400-serien” var…

L465 Starke
L475 Raske
Båda med dieselmotor men Raske hade nästan tonnet högre totalvikt. (61-65)

Alltså gamla Starke blev nya Raske eller hur man nu ska se det. (L375 blev L475?)
Nåja, nu fick ju nya Starke drygt ett ton högre totalvikt än gammel-Starke. (L375-L465)

Får väl fylla på med storleken ovanför "Starke-serien", nämligen Viking.
Och det är ju inte vilken Volvo som helst!

L385 som den kort och gott hette introducerades 1953 och hade en VDC motor på 100 ystra kusar. Motorn var väl i princip det enda som var ärvt från den tidigare L245 serien. Detta är alltså vad som brukade benämnas "Synvillan", varifrån detta namn kommer är jag inte helt säker på, kanske sågs den som en sorts "falsk Titan".
1954 presenterades L385 Viking. Skillnaden var ett par hundra kilos högre totalvikt och den nya D67 motorn på 115hk.
Den första Vikingen avlöstes 1959(men L385 fortsatte att tillverkas till 1962) av L485 Viking. Skillnadena var inte speciellt stora tekniskt sett. Annorlunda upphängning av hytten och en kraftigare ram. Detta gjorde att totalvikten var ungefär 4 ton högre på de tvåaxliga bilarna. D67 motorn på 125hk kunde även fås överladdad med 150hk.
Mot slutet kunde man även få tryckluftsbromsar.

Kosmetiskt är det inte mycket som skiljer 3 från 4-serien. Grillen på 3-serien hade en kraftig ribba i mitten medans 4-serien och System 8 hade två kraftiga på var sida.
Volvomärkena på 3-serien bestod av pressad plåt medans 4-serien hade ett större märke i gjuten aluminium med texten Diesel samt turbo om motorn var överladdad.
Om jag har förstått det hela rätt så satt siffrorna 485 och 495 bara på exportbilar och aldrig på dem som såldes i sverige?

Anders

Anders skrev:Får väl fylla på med storleken ovanför "Starke-serien", nämligen Viking.
Och det är ju inte vilken Volvo som helst!

L385 som den kort och gott hette introducerades 1953 och hade en VDC motor på 100 ystra kusar. Motorn var väl i princip det enda som var ärvt från den tidigare L245 serien. Detta är alltså vad som brukade benämnas "Synvillan", varifrån detta namn kommer är jag inte helt säker på, kanske sågs den som en sorts "falsk Titan".
1954 presenterades L385 Viking. Skillnaden var ett par hundra kilos högre totalvikt och den nya D67 motorn på 115hk.
Anders

Min far köpte en ny Viking 1955 (kostade 55 000:-) och uttrycket "synvillan" berodde på att den första Vikingen fick ärva den gamla motorn - det var ingen ju riktig Viking, det var bare en synvilla. Kan inte minnas att Titanen var inblandad i den diskussionen. Det där du nämner med mittenribban i grillen minns jag mycket väl och ovanför tronade en rejäl huvkråka (var väl det enda extra som kostades på) men reglerna ändrades då de ansågs livsfarliga och den fick tas bort. När jag sedan växte upp och fick tag bilen blev det både exrtraljus o annat. Är fortfarande förvånad över att jag fick hålla på!

Bilarna köptes som chassien och köparen valde hytt o påbyggnad och det fanns massor karosseriföretag. Farsan valde en Skaftekullahytt (en bit från Vimmerby i Småland). Hytten var byggd på en plåtklädd trästomme som de allra flesta på den tiden. Det fanns dock hytt helt i plåt från BeGe (numera Scania) i Oskarshamn som de kallade för säkerhetshytt.

Denna Skaftekullahytt var inte den allra bästa visade det sig så den byttes ut efter några år (en annan "trähytt") till en av bättre kvalitet.

Hade inte synvillan även ramen från 245an?

För övrigt fanns det en annons på blocket en gång med en 389LX till salu, alltså en sk. "synvilla". vad X står för har jag inte en blekblå om, men går även att finna på den äldre rundnos generationen exvis L248X
Antagligen var detta(tidigt 50-tal) brytpunkten där sista siffrar slutade att användas som beteckning för hjulbasen. Tidigare hade det systemet ju använts flitigt.

Snårigt är det hur som helst.[/quote]

Har för mig att Volvo vid ngt eller några tillfällen använde sig X-markering på 8-seriebilar när det gällde prov- eller förseriebilar, om nu det kan ha ngt samband.
Reid.

Militärrundnosarna hette TLV141 och TVL142 och hade 105 hästars bensinmotorer beteckning "FET" där E:et står för bensin enligt Volvos egen filosofi.

Det hade varit trevligt om Volvo fortsatt kalla deras bilar vid namn men, det kanske hade blivit ohållbart i längden? Men Mercedses har ju börjat med namn sedan de också haft bokstavs och siffersystem. I usa har man haft samma siffersystem genom decinnierna även om de har förbättrat modellerna.

Volvo FH12 360
Volvo FH12 400
Volvo FH13 500

Dessa bokstäver säger ju att det är en VOLVO

Vad betyder FH? Är det motorbeteckningen?
12 är antal liter
360 är antal hästkrafter.

Sedan då, var framgår om bilen är 3-axlig, 3-axlig med drivande boggier, är 4-axlig, har styrande bakaxel, totalvikt?
Jag antar att det förs bok om det på sina håll.

Säg om vi skriver så här:

Volvo 16360 = 16 ton 360 hk
Volvo 22400 = 22 ton 400 hk
Volvo 18500 AWD = 18 ton 500 hk och drivning på alla galocher

Jag ser att det inte är så enkelt. Det blir nog bra om det blir något vettigt i orderböckerna eller vad det nu är. Frågan är vad det skall stå på fordonet men det måste väl vara så enkelt som möjligt.

Lars-Gunnar

F=frambyggd, H=hög hytt, 12=12 liters motor.
Reid.