veteranlastbilar.se

Har en undran i största allmänhet.......sådär gäller ingen just nu men då och då......

Är man galen alltså inte riktig i huvudet om man köper (ens funderar på att köpa) utrustning/extra tillbehör till ett fordon/maskin man inte har?
eller har tillgång till.........

Fick häromdan (efter att ha sett en blocketannons) en fundering på att köpa ett xxxxxxxxxxxx till en xxxxxxxxxx nu har vi ingen xxxxxxxxxx
och far har sagt att det kommer inte hit någon heller så.........
jag skulle gärna ha en xxxxxxxxxx fast jag inte har något behov av en........
och hade jag en xxxxxxxxxx skulle jag tycka det var rolig/ häftig med ett xxxxxxxxxxxx till den........

Nu är annonsen borta och faran avvärjd för denna gång men vem vet hur det går vid nästa tillfälle................................

MVH Kalle

, bra skrivet!

Det är väl så det börjar, ja att sätta hop en bil, eller vad det nu månde vara, köpa gräsklippare innan man köpt hus, flytväst innan båten......... galenskapen är nog bra att ha innan

Tore Danielsson i Falköping började väl sin renovering av Titanen med en endast en Flobyhytt? Har man början så brukar resten ge sig.

Jag har en sidosøkare liggandes som inførskaffades på detta vis... nu ligger den bara uppe på en hylla eftersom jag hellre vill ha en taksøkare, nå'n som vill starta ett projekt me sidosøkaren?

Ja jo........visst finns det folk som gör så men då är oftast smågrejer
Själv har jag t.ex. under några år köpt på mig dricka/ölbackar ni vet sådana orangea och röda eller gröna (Pripps) av plast
Ifall jag nu skulle komma över en lämplig bryggarbil i framtiden....... nu tar dom inte så stor plats och kan faktiskt användas till annat i väntan på bryggarbilen.

Värre var det den gång jag tog hem ett gäng mjölkkrukor som skulle slängas (i väntan på mjölkbilen vi ska renovera vi skall bara hitta den först)
nu försvann visserligen mjölkkrukorna i ett skrotlass efter ett missförstånd....... men men

den här grejen som fick mig att reagera på mig själv kostar nästan lika mycket som själva maskinen.......

Tore Danielsson verkar vara en intressant man...........

MVH Kalle

En utomordentlig eftertanke!!

Har logen full med delar till bilar och lastbilar, en del har jag aldrig ens ägt en, några kommer jag hellre inte att äga. Auktioner brukar vara största boven... om ingen annan ropar, står man där...

Ja, äre int likt se så säj!!!

Thomas Almen skrev:Tore Danielsson i Falköping började väl sin renovering av Titanen med en endast en Flobyhytt? Har man början så brukar resten ge sig.

Bilden nr 175 hämtad från sidan http://www.veteranlastbilar.se/Gallery.asp?pageid=947
För övrigt: All chassi och karossdelar som levererades från Volvo är i Volvos standardkulör, allt övrigt återförsäljartillägg i vitgrå nyans, en mycket vanlig kombination med tillägget att den vitgrå kulören kunde istället vara vad som helst som kunden behagade ifråga om färgval.

Denna bild borde väl passa in under denna rubrik också, även om den inte visar en liten del att börja med. Annars finns sådana exempel också.



Reid.

Ställer mig nog in i ledet.
Vet inte hur många gånger i samband med något nyanskaffat projekt som man sprungit omkring på marknader och skaffat tidsenliga dekaler, extraljus m.m. Detta lång innan man har några hela ytor att sätta fast detta på. Och instruktionsboken till respektive bil långt innan handskfacket får vara torrt nog för att kunna hålla sig med egen bok.
Men det är nog rätt mycket av tjusningen med det hela.
Det är hur man hoppas att det ska bli och halva nöjet är att leta delarna.

Verkligheten är tyvärr ofta en annan. Objekten rostar ner och får säljas med stor förlust. Reservdelarna får man lägga ut i "Objekt finns".
Men kul var det så länge det varade, inte minsta tvekan om det.

Det är som med små barn och hundar, ögat ser mer än magen tål...

Stina.

Vilken härlig syn. Reids bild är ju som en hel lastbilsparkering utanför valfritt tradarfik på 80-talet. Snacka om livskvalitet om man hade allt det där utanför köksfönstret, dessutom under tak. För att hålla mig till ämnet så känner jag ju såklart igen mig, men man kan ju också kanske se det som god framförhållning, planering och långsiktigt tänkande osv. Det är ju inte fel att ha visioner, och för att kunna förverkliga dem krävs ju ibland vissa delar. Då vill det ju till att man är med och hugger de där delarna när tillfället ges! Sen kan det ju sporra en genom nåt tråkigt arbetsmoment om man vet att de roliga grejerna ligger och väntar på att monteras.
Så galenskap? Nej, men visionerna är kanske lite för stora för verkligheten vissa gånger.

Då känns det mer som galenskap de gånger nåt går sönder, när man t.ex strandat mitt i gatan med trasig bil, och febrilt får kränga på sig overallen, tippa hytten och börja felsöka. "Varför håller jag på?!" Helst ska man ha lite för lite verktyg och nån passagerare med sig som kanske var lite skeptisk och frågande till projektet redan innan. "Check på den" och en del annat sånt kan jag säga, för att uttrycka mig lite trendigt. Nån som behöver 0-1 serie grejer förresten?

Verktyxlåda i bilen eller inte e som førsäkring; har du ingen råkar du garanterat ut før olycka men om du har så händer ingenting år efter år...