veteranlastbilar.se

Rubriken ljuger inte, det här skåpet har ju faktiskt varit nytt en gång i tiden

Återigen saknas årtal, men troligtvis är det tidigt -70 tal om man ska dömma av Scanians utseende. Jag kan tänka mig att det är runt 1974 när "fullbredden" började dyka upp. Jag hade ett VBK-skåp efter F88 jag körde som var byggt 1971, och var av den smala typen.

Lite nostalgi och igenkännandets leende dyker upp i alla fall

Kommentera gärna, det är alltid trevligt när man får igång en diskussion och lite snack om det gamla...


/Stellan

Har ju tyvärr inte någon relation till påbyggnaden, men måste säga att Scania 110;an var fruktansvärt snygg!
Varför kan de inte göra broschyrerna lika snyggt nuförtiden?
I och för sig är ju inte lastbilarna lika fina nu som då

Stellan skrev:Återigen saknas årtal, men troligtvis är det tidigt -70 tal om man ska dömma av Scanians utseende. Jag kan tänka mig att det är runt 1974 när "fullbredden" började dyka upp. Jag hade ett VBK-skåp efter F88 jag körde som var byggt 1971, och var av den smala typen. /Stellan

Dette var morsomt Stellan Noen kan vel kanskje huske når det store blanke "SUPER" - merket forsvant i grillen, jeg vet ikke, men tror ikke det var så sent som -74. Kan man se at det er full bredde? Læra meg trikset med en eneste gang (Gjetter på at det står i brosjyren )

Kanskje kan det ha vært større bredder tillatt i Sverige, vi har jo alltid diltet etter i den her svingen har jeg for meg

Det blanka Super-märket fanns kvar i alla fall till 1975, vi hade det på 111:an jag körde i Uddevalla. Någon kanske känner igen märket på dörren


VBK kom med de mer fyrkantiga skåpen när det blev tillåtet med fullbredd till Oslo och några fler städer på de större vägarna. Skåpen innan var lite rundare och inte bredare än scaniahytten. Men det finns säker fler sätt att se skillnad på...

/Stellan

Hur var det nu med bredden i Norge Arnfinn?
Var det 2,45 meter? och när ändrades det till 2,5?
Årtal

Det går litt trådt som vi sier i Norge, betyr at det går tregt...alle kilder man dumper bort i opererer med de nyeste tallene. Lengdebestemmelser begynner det å bli god kontroll på, men jeg har ikke funnet den tråden der det ble diskutert

Imidlertid synes det som årstallene 1978, 1981, 1991, 1995 og 2004 kan være årene for forandringer på bredder. Som dere kanskje husker, broderns ekvipasje fra -76 har 242 cm og slepet fra -79 har 245 cm. Nu snakker vi dog ikke om temperaturregulerte skap, men kanskje kan man våge en foreløpig hypotese (jeg ville helst slippe disse spekulasjoner og hypoteser, men jeg bedømmer at det er bedre med litt svar enn inget svar- så får vi ta feilene senere. Skulle noen i ettertid få lyst å kaste sten så får de jo kaste langt ):

1978: max bredde økes for vanlige påbygg og thermoskap til hhv 245 og 250.
1981: max bredde økes for vanlige påbygg til 250.
1991: max bredde økes for thermoskap til 255.
1995: max bredde økes for vanlige påbygg til 255.
2004: max bredde økes for thermoskap til 260.

Jeg vil understreke at dette er svært usikkert og har lite å bygge hypotesen på for det er minsann et mareritt å forsøke bli klok på de hundrevis - kanskje tusenvis av forskriftsendringer som har funnet sted gjennom disse år. Det er jo typisk at det står hvilken dato en ny forskrift trådte i kraft, men at det ikke står hvilke deler av den gamle forskriften som ble beholdt og hvilke som ble endret.

Tack Arnfinn!

Vet du något om hur det var på 50 - 60 -tal?
Jag vet att Scania-Vabis LB76:orna som levererades till Norge hade en framaxel med smalare spårvidd. Du kan se en sådan bil i mitten rad 4 här: http://www.veteranlastbilar.se/Gallery.asp?pageid=768
Jag tror att hjulmuttrarna på LB-modellens standard framaxel översteg 245cm så LB-bilarna som såldes till Norge fick nog den normalbyggda 76:ans framaxel med mindre spårvidd eller så var den från 75:an.

I Sverige hade vi 235cm bredd under 50-talet men fick 250cm i början på 60-talet

Jag har ett svagt minne att skåpsläpet jag hade efter 88:an inte var mer än 2,38 brett utvändigt, det var i alla fall väsentligt mycket smalare än flaket på bilen som var 2, 50. Både bilen och släpet var av årsmodell 1971, men det är möjligt att de bara hade mallar till skåp avsedda för den norska marknaden och att vi fick ta det de hade på lager. Jag vet att det var "full bredd" till Oslo i början av -70 talet, men att det var restriktioner så fort man skulle vidare.

Finns det någon på forumet som har hågkomster eller vetskap om förhållandena från den tiden så skulle det vara kul att friska upp minnet på de punkterna.

/Stellan

Per Thomson skrev:Tack Arnfinn!

Vet du något om hur det var på 50 - 60 -tal?
Jag vet att Scania-Vabis LB76:orna som levererades till Norge hade en framaxel med smalare spårvidd. Du kan se en sådan bil i mitten rad 4 här: http://www.veteranlastbilar.se/Gallery.asp?pageid=768
Jag tror att hjulmuttrarna på LB-modellens standard framaxel översteg 245cm så LB-bilarna som såldes till Norge fick nog den normalbyggda 76:ans framaxel med mindre spårvidd eller så var den från 75:an.

I Sverige hade vi 235cm bredd under 50-talet men fick 250cm i början på 60-talet

Jeg finner emnet så interessant at jeg har bestemt meg for å skrive til vegdirektoratet. Jeg anser at det kan bli veldig interessant for mange andre etterhvert. Spesielt når man vil ha tidsriktige renoveringer, men får skaffe annet påbygg enn det originale. For èn ting er sikkert, i kjøretøyforskriften kan man ikke rede det ut...

Jeg har bare sett èn sånn LBS 76 "live" i mine hjemtrakter, en bil som hadde gjort en lang og krevende tjeneste og som jeg på et tidspunkt funderte på å anskaffe. Nu finnes den ikke mer og jeg kan ikke huske om den hadde en sånn "Norge"-foraksel. Trolig hadde den det for vi er jo ganske sikre på at maxbredden var 235 så sent som -68 og da var vel 76 historie? Den var trolig av de aller første thermoskapbiler i vårt distrikt - de siste årene i drift med transport av renkjøtt.

Stellan skrev:Jag har ett svagt minne att skåpsläpet jag hade efter 88:an inte var mer än 2,38 brett utvändigt, det var i alla fall väsentligt mycket smalare än flaket på bilen som var 2, 50. Både bilen och släpet var av årsmodell 1971, men det är möjligt att de bara hade mallar till skåp avsedda för den norska marknaden och att vi fick ta det de hade på lager. Jag vet att det var "full bredd" till Oslo i början av -70 talet, men att det var restriktioner så fort man skulle vidare.

Finns det någon på forumet som har hågkomster eller vetskap om förhållandena från den tiden så skulle det vara kul att friska upp minnet på de punkterna.

/Stellan

238 er et interessant tall Hva jeg videre klarte å rede ut i mine søk var at det har vært mange unntak på lengde- og breddebestemmelser på de større veiene fra Sverige og inn til Oslo og omegn. Trolig en unntaksregel ordnet for å forenkle for utenlandske biler som kom inn med gods. På disse veiene har det jo alltid vært bedre standard enn ute i distriktene - det tror jeg bestemt alle dere gamle norge-sjåfører har oppdaget. Tenk på kreaturstigen til Ålesund, strekningen Trondheim - Saltfjellet - Bodø, med flere

Arnfinn,
denna länk och fotot på rad 3 i mitten visar en LBS76:a från Trysil. Det var just genom den bilen jag fick kännedom om detta med annan framaxel.
http://www.veteranlastbilar.se/Gallery.asp?pageid=702

Off-Topic: Jag var på semester förra somaren och körde Trondheim, Kristiansund, Ålesund, Åndalsnes, Trollstigen, Hellesylt, Stryn, Lillehammer. Förutom böter för fortkörning NOK 1600 fick jag några intressanta foton som kommer här snart. På många ställen hade man byggt imponerande fina vägar med långa tunlar och broar. Jag var dock nyfiken på hur de gamla vägarna hade sett ut och valde på några ställen köra dom i stället. Det var nästan skrämmande att tänka sig att lastbilstrafik hade varit hänvisade till sådana vägar.

arnfinn skrev:238 er et interessant tall Hva jeg videre klarte å rede ut i mine søk var at det har vært mange unntak på lengde- og breddebestemmelser på de større veiene fra Sverige og inn til Oslo og omegn. Trolig en unntaksregel ordnet for å forenkle for utenlandske biler som kom inn med gods. På disse veiene har det jo alltid vært bedre standard enn ute i distriktene - det tror jeg bestemt alle dere gamle norge-sjåfører har oppdaget. Tenk på kreaturstigen til Ålesund, strekningen Trondheim - Saltfjellet - Bodø, med flere

2,38 är ett tal som dök upp i huvudet när jag tänkte på det gamla skåpsläpet, det kan mycket väl hända att det ska vara 2,35. Men att E6 till Oslo och E18 till Drammen var godkända för 2,50 ganska tidigt är jag säker på, däremot så var det restriktioner när man kom lägre bort från de stora vägarna. Jag undrar om inte de restriktionerna minskade undan för undan i början av -70 talet, i alla fall runt Oslo. När jag började köra på Norge -76 så hade vi bara bilar med 2,50 bredd, men det var många av bilarna på terminlerna i Oslo som forfarande hade de smala flaken.

Så vi ser med stor spänning fram mot Arnfinns efterforskningar i den norska byråkratins djungler

/Stellan

Per Thomson skrev:På många ställen hade man byggt imponerande fina vägar med långa tunlar och broar.

Atlanterhavsveien er jo et av de største veiprosjekter i Norge gjennom tidene og forenkler bilreisen nedover vestkysten vesentlig og har jo en bra standard.

Per Thomson skrev:Det var nästan skrämmande att tänka sig att lastbilstrafik hade varit hänvisade till sådana vägar.

Det kan vel være 10-15 år siden at en buss med svenske skolebarn raste utfor med glohete bremser. En av de aller verste ulykker på norske veger noensinne.