KÖPA SLÄPVAGN?

[herrstina-]

Jag hittade en gammal brochyr på släpvagn, det måste vara tidigt 60-tal.
Det är lite kul, man kan välja mellan vacum och tryckluft, det är lite imponerande att det redan då var standard med sidomarkeringsljus.

Det blir inte så bra med läsbarheten men bilderna syns ju.

Stina.

[Kjell T]

Det vore intressant att veta hur de vakuummanövrerade bromsarnas funktion var uppbyggd. Jag har tidigare också efterlyst information om vakuummanövrerade släpvagnsbromsar.

[Gösta]

Hej! Har en hel pärm med med vakumsbroms relaterat, Det är blåstenciler eller sprit duplikat, med ca 50 år på nacken, och när man kopierar dessa, blir resultatet så där. Stencilerna har en tendens att mattas och blir som i ett med papperet på något vis. "Dem ales opp som vi säg häna" Kanske om jag får rätt rådgivning, att det går att få in det här läsbart. Mest handlar det om släpvagnsbromsar och problematiken däromkring. Reaktionsventilen som får ett hydraliskt tryck före bromsförstärkaren,och är plaserad på dragfordonet, verkar vara den del som det är lite knivigt med. Eftersom de resterande komponenterna verkar utgöras av standardbetonade delar som går att hitta från skrotade lastbilar,är det nog lite enklare med resten. Det är i huvudsak information från ett företag som heter MANCO Stockholm, är det föresten någon som känner till något om det företaget.

[Per Thomson]

Stornorrfors, det fabrikatet minns jag inte - intressant! Typiskt 60-tals stuk och är det made in Norrland så vet man att det är mångdubbel marginal i hållfasthetsberäkningarna

Fanns det prisuppgifter med i materialet?

Sedan födde denna tråd också en diskussion om vacumbromsar på släp. Det vore intressant om det gick att få fram någon form av systembeskrivning så blåkopie utredningen avvaktas med spänt intresse. Jag passar på att i detta sammanhang fråga när kom DuoMatic kopplingen? Fanns den även för vacumsystemet?

[Kjell T]

Från vilket land härstammar DUOMATIC kopplingen? Den har ju inte använts överallt.

[herrstina-]

Någonstans i bakhuvet finns en firma som heter MANN&CO , jag tror den fanns (finns?) i Stockholm. Förmodligen är MANCO ett annat sätt att skriva företagsnamnet.

Jag har bara broschyren, inga tillhörande noteringar eller prisuppgifter. Jag hittade broschyren tillsamman med bla. en broschyr för Hanomag bulldozer, dom salufördes på den tiden av AUTOROPA i Malmö. Det är samma företag som idag är generalagent för Ferrari och Maserati, jag har roat mig med att undersöka möjligheten att köpa en Hanomag av dem. Dessa maskiner ingår inte i deras nuvarande sortiment. Minsann!

Duo-Maticen är nog en svensk uppfinning, jag tror den kommer från Wabco i Hova. Den bör ha kommit i slutet på 60-talet och kan inte ha använts till vacumsystem. Tätningarna i konstruktionen skulle inte fungera i vacumsystem.

Stina.

[Lars-Gunnar]

Mina herrar!

Här kommer ett klargörande. De släp som är avbildade gjordes av Hilding Carlssons Mekaniska verkstad. Det är HC-släpet helt enkelt. Det var ett sådant F3-släp med bankar som min far kom hem med och på bakskärmarnas stänkskydd stod det HC och det var rundade plåtar runt om. Ett gediget släp som sedan byggdes om till flisskäppa.

Släpet heter inte Stornorrfors utan det är en ort. Någon som har hört talas om Stornorrfors kraftverk? Fabriken heter "AB Släpfordon" och de gjorde som sagt HC-släpen.

Hur vet jag detta. Jo jag har sett denna verkstads likhet med den på länken här: http://www.123minsida.se/stefanohn/14072644

Lars-Gunnar

[Lars-Gunnar]

Kan du herrstina hjälpa mig med det jag inte kunnat se?

Här kommer HC-släpets specifikation: Lämlåset är jag inte säker på. Någon som vet.

RAM av synnerligen kraftig konstruktion med användandet av
kontrollerat stål som material. All svetsning av ram, infästandet
av balkar och fjäderfästen samt övriga detaljer sker under
fortlöpande kontroll.

AXLAR: 10 tons axlar som standard.

BROMSAR: Mekaniskt påverkade nockbromsar med en
dimension av 420x180 m.m. Valfritt vacuum eller
tryckluftpåverkan. Katastrofbromsutförande med
dubbelledning monteras som standard. Mekanisk
parkeringsbroms, påverkande bakaxeln monteras.

FJÄDRAR: Progressiv smörjfri fjädring. Radialstag med
utbytbara gummibussningar.

HJUL: 9 st. fälgar 7,50x20” passande för 10.00x20” eller
11.00x20” däck. Valfritt Scania eller Volvofattning

DRAGSTÅNG: av formpressade stålprofiler kraftigt förstärkt
och dimensionerad. Lagringen till dollyn är utförd med
gummibussningar som utesluter smörjning. Dragstången
är helt avbalanserad genom 2 dragfjädrar.

VÄNDKRANS av kulkransmodell för en tillåten belastning av 10 ton.

FLAK: Flakbotten utföres av 2” spontat virke vilket monteras
längst chassiramen och som inramas med en speciellt utformad
kantprofil av pressad plåt. I den insvetsas gångjärnstappar och
repkrokar.

LÄMMAR: tillverkas av 1¼” vattenmättat virke
delvis beroende på flaklängden och 80-500 cm höga. Demonterbara
mellanstolpar och bakre stolpar monteras som standard.
Utanpåliggande lämlås av modell Tico. Baklämmen kan
mot extra beställning användas som flakförlängare genom
inmontering av utdragbara stöd i bakre tvärbalken?

EL UTRUSTNING: Ett par kombinerade runda broms- och bakljus
samt blinkers placerade infällda i bakre tvärbalken. Nummerplåt
med belysning samt lagenliga reflexer monteras. Elkabel med
stickpropp framdrages för anslutning till dragfordonet. Positions
ljus monteras i flakets kantprofil på vagnens båda långsidor.

RESERVHJULSHÅLLARE: för ett reservhjul monteras som Standard.
Dubbel hållare eller låda mot extra beställning.

LACKERING: Flak och lämmar impregneras och samtliga chassidetaljer
grundmålas. Vagnen lackeras därefter i kundens färg. Reklamtext
och 2 färger mot extra betalning.

ÖVRIGT: Mot extra beställning tillverkas mellanstolpar och bokstolpar med
infästning för kapellstativ. Som extra tillbehör tillverkar vi kapellstativ.

Mycket intressant att se vad HC kunde ställa upp med och den tidens bilar som drog dessa 2 och 3-axliga släp hade från 195, 230 till 260 HK (1964-1965) och de gjorde det med den äran fast det ju gick saktare i backarna jämfört med idag. Fullvuxna flisekipagen som Volvo och S-V drog hade fullt sjå men vilka bilar. Om man för en dag fick gå 45 år bak i tiden, sätta sig i lastbilen som körde virke eller flis och sakta lunka uppför backen vid starten hemifrån för att efter 1 kilometer få rulla nerför en lång backe och känna släpets påskjut som en lätt rytmisk dunk i ryggen när man körde på slät eller lätt kuperad väg.

Lars-Gunnar

[herrstina-]

Lämlåset heter Tico, de används fortfarande
Fjädrar: radialstag
Hjul: Valfritt Scania Eller Volvofattning
Flak: inramas
Lämmar:11/4"

Jag tror det var vad som saknas.
260 hästar kom inte förrän 1966 i 76:an, förmodligen för att matcha 88:ans 250.
Lite intressant att man redan så tidigt kallade Scania-Vabis för bara SCANIA aven i "facklitteratur"

Stina.

[Thomas Almen]

Åf-n, det var ett HC-släp. Minns bara att det stod "HC släp Umeå" på stänkskyden. Ja, Ticolåsen har stått sig genom åren, var väl det första moderna efter "spadlåsen". Sandberg & Jonsson hade några HC-släp minns jag, fast dom var väl rätt vanliga?.

[Lars-Gunnar]

Lämlåset heter Tico, de används fortfarande
Fjädrar: radialstag
Hjul: Valfritt Scania Eller Volvofattning
Flak: inramas
Lämmar:11/4"

Jag tror det var vad som saknas.
260 hästar kom inte förrän 1966 i 76:an, förmodligen för att matcha 88:ans 250.
Lite intressant att man redan så tidigt kallade Scania-Vabis för bara SCANIA aven i "facklitteratur"

Stina.

Tack för hjälpen. Har ändrat efter dina anvisningar. Ja det var förbaskat svårt att se vad det stod även med 200, 300, 400 och 500 graders förstorning.
Du har rätt Herrstina! Det var just S-V 76:an jag hade i åtanke vad gäller 260 hk. Minns hösten 1966 då åkaren i byn kom med en ny S-V 76 med grus ända upp till lämmarnas kanter (överlast) och stannade vid ett tag vid den lokala bilverkstaden där jag och min far var. Dennna bil var en renodlad grusbil men fick säkert andra körningar ev. timmer. Jag bodde inte längre hemma så jag vet inget om dess öden.

Lars-Gunnar

[Per Thomson]

Mina herrar!

Här kommer ett klargörande. De släp som är avbildade gjordes av Hilding Carlssons Mekaniska verkstad. Det är HC-släpet helt enkelt. Det var ett sådant F3-släp med bankar som min far kom hem med och på bakskärmarnas stänkskydd stod det HC och det var rundade plåtar runt om. Ett gediget släp som sedan byggdes om till flisskäppa.

Släpet heter inte Stornorrfors utan det är en ort. Någon som har hört talas om Stornorrfors kraftverk? Fabriken heter "AB Släpfordon" och de gjorde som sagt HC-släpen.

Hur vet jag detta. Jo jag har sett denna verkstads likhet med den på länken här: http://www.123minsida.se/stefanohn/14072644

Lars-Gunnar

Intressant Lars-Gunnar!
Jag kollade sidan som länken leder till men fann inget där om släptillverkning. Kan det var så att släptillverkarna fick överta det nedlagda Hilding Carlsson företagets namn? Under sida HC-epoken kan man läsa att företaget lades ned 1972. Sänd en förfrågan till den som har sidan och fråga! Kanske han tycker att rälsbussarna är det viktigaste och utelämnat släptillverkningen.

OT: De citrongula rälsbussarna är läkra. Fantastiskt vilken svag motor det var i de första, 100 hk bensin.

[Lars-Gunnar]

Hilding Carlsson avled 1961 så jag antar att firman köptes upp och namnändrades så när rälsbussarna sinade gjorde man släp istället. Året var 1964 då jag såg första HC-släpet av F3 typ.

Visst jag kan maila kille och höra.

Lars-Gunnar

[Muk]

Jag tror inte att AB Släpfordon och HC släp är samma företag. I telefonkatalogen för Umeå 1967 kan man läsa att AB Släpfordon håller till i Stornorrfors precis som broschyren visar. Hilding Carlssons mek. verkstad däremot höll till i holmsund och ägdes tydligen av Ilsbo industrier AB! I Holmsund tillverkades "tunga släpfordon".

[Thomas Almen]

Jag tror inte att AB Släpfordon och HC släp är samma företag. I telefonkatalogen för Umeå 1967 kan man läsa att AB Släpfordon håller till i Norrfors precis som broschyren visar. Hilding Carlssons mek. verkstad däremot höll till i holmsund och ägdes tydligen av Ilsbo industrier AB! I Holmsund tillverkades "tunga släpfordon".

Aha, det var som jag misstänkte. HC blev förmodligen A-Trans senare. Sent 80-tal var jag till Stornorrfors och hämtade lvx-flak. Vad firman hette minns jag inte, men dom gjorde även andra lastbilsarbeten vet jag, bl.a hydraulluckor till kassettbilar.