Lastsäkring förr i tiden

[Anders Ason]

Farsan körde en del asfalt och resultatet blev asfaltsimpregnerade tjocka textilpresseningar där t o m bindrepen var svåra att böja och ännu värre att knyta. Vika, rulla och lyfta, usch.

(Med 112an har det också körts en hel del asfalt (finns rester "överallt") och har påskjutsbalk bak för läggaren och tydliga spår efter elvinch till kapellet. Även värme i flaket så det tog längre tid för asfalten att svalna. Var ju även bra på vintern vid gruskörning.)

[Per Thomson]

När det i Tyskland lastades tunga kollin, maskiner och annat som kunde riskera att flytta sig på flaket så spikades dessa fast i flaken. Vid ett tillfälle lastades små elmotorer, kanske 30 - 50 kg styck där varje elmotor spikades fast i flaket. Det var rundspik som inte var helt lätta att få loss. Vid lastning behövde man aldrig vara med, det förväntades att man skulle bida tiden med att gå till närmaste Gasthof och få en bit mat eller en Bier.

Plastväv var redan infört för kapell tidigt 60-tal och de var en välsignelse jämfört med allt presenningsslit som gällde under 50-talet. Utlandsbilarna hade ju TIR-godkända kapell. Nackdelen med kapell som var plomberade för transitpassage genom länder var att man kund inte komma åt att kontrollera lastförankringar. Vid ett tillfälle lastades 5 st bandrullar i Rotterdam som vägde mellan 4 o 5 ton styck. De hade förankrats med en hel del spikat stödvirke runt om av de holländska stuveriarbetarna. Sista vägbiten upp mot gränsövergången till Tyskland (Denekamp) var vid den här tiden mycket smal och gatstensbelagd. Inte bara det, den var mycket ojämn och starkt bomberad (lutning) vilket fick till följd att de spikade sidoförstängningarna lossnade och trailern fick en mycket kraftig slagsida. Trailern var plomberad så orsaken till slagsidan kunde inte ses men den var ju självklar.

Sen fredagskväll naturligtvis men infarten till den då kända DKV-macken fick bli nödparkering och tillkallad polis gick med på detta samt hjälpte dessutom till med att boka såväl tullpersonal som lyftkran för att lasta om bandrullarna på lördagen. De var dessutom bussiga att skjutsa mig till ett pensionat där jag fick övernatta samt hämtade mig på lördag morgon. Lördag förmiddag och en gammal kranbil härstammande från WW2 anlände efter det att tulltjänstemännen avlägsnat plomberingen. Samtliga 5 bandrullar befann sig på trailerns högra sida som befarats. Efter att kapellställningen rivits kopplades så den första rullen till kranen. Rullen var dock för tung men kranbilens ägare, med tjock cigarr i mungipan och gula träskor, gav sig inte utan försökte med spelet rycka upp rullen. Det såg mycket komiskt ut och synen blev inte mindre komisk när kranbilens ram plötsligt brast strax bakom hytten och bilen från sidan betraktad påminde om vinkeln på bokstaven A eller ett hustak sett från gaveln. Nåväl efter någon timme kom bättre grejor att lyfta med och det hela löste sig med mycket spikande, ny plombering och allt. Dyrt blev det också kanske lite extra dyrt för attjag inte kunde hålla mig för skratt.

[ankarback]

När det i Tyskland lastades tunga kollin, maskiner och annat som kunde riskera att flytta sig på flaket så spikades dessa fast i flaken. Vid ett tillfälle lastades små elmotorer, kanske 30 - 50 kg styck där varje elmotor spikades fast i flaket. Det var rundspik som inte var helt lätta att få loss. Vid lastning behövde man aldrig vara med, det förväntades att man skulle bida tiden med att gå till närmaste Gasthof och få en bit mat eller en Bier.

Plastväv var redan infört för kapell tidigt 60-tal och de var en välsignelse jämfört med allt presenningsslit som gällde under 50-talet. Utlandsbilarna hade ju TIR-godkända kapell. Nackdelen med kapell som var plomberade för transitpassage genom länder var att man kund inte komma åt att kontrollera lastförankringar. Vid ett tillfälle lastades 5 st bandrullar i Rotterdam som vägde mellan 4 o 5 ton styck. De hade förankrats med en hel del spikat stödvirke runt om av de holländska stuveriarbetarna. Sista vägbiten upp mot gränsövergången till Tyskland (Denekamp) var vid den här tiden mycket smal och gatstensbelagd. Inte bara det, den var mycket ojämn och starkt bomberad (lutning) vilket fick till följd att de spikade sidoförstängningarna lossnade och trailern fick en mycket kraftig slagsida. Trailern var plomberad så orsaken till slagsidan kunde inte ses men den var ju självklar.

Sen fredagskväll naturligtvis men infarten till den då kända DKV-macken fick bli nödparkering och tillkallad polis gick med på detta samt hjälpte dessutom till med att boka såväl tullpersonal som lyftkran för att lasta om bandrullarna på lördagen. De var dessutom bussiga att skjutsa mig till ett pensionat där jag fick övernatta samt hämtade mig på lördag morgon. Lördag förmiddag och en gammal kranbil härstammande från WW2 anlände efter det att tulltjänstemännen avlägsnat plomberingen. Samtliga 5 bandrullar befann sig på trailerns högra sida som befarats. Efter att kapellställningen rivits kopplades så den första rullen till kranen. Rullen var dock för tung men kranbilens ägare, med tjock cigarr i mungipan och gula träskor, gav sig inte utan försökte med spelet rycka upp rullen. Det såg mycket komiskt ut och synen blev inte mindre komisk när kranbilens ram plötsligt brast strax bakom hytten och bilen från sidan betraktad påminde om vinkeln på bokstaven A eller ett hustak sett från gaveln. Nåväl efter någon timme kom bättre grejor att lyfta med och det hela löste sig med mycket spikande, ny plombering och allt. Dyrt blev det också kanske lite extra dyrt för attjag inte kunde hålla mig för skratt.

Härlig historia Per! Kan tänka mig att det inte var så kul just när det hände, förutom då den A-formade lyftkranen

Att spika fast godset är faktiskt fortfarande en godkänd lastsäkringsmetod. Den fanns med på YKB-utbildningen jag gick i våras. Transportstyrelsen har t.o.m tabeller på hur många spikar som behövs och vilken dimension det ska vara i förhållande till vikten. Kan dock tänka mig att man inte blir så populär på åkeriet om man sätter igång att spika i ett nytt flak

/Johan

[ankarback]

Så här ser krokarna ut som finns under flaket på min bil. Sitter ett antal små repkrokar under kanten och ett par kraftigare krokar svetsade nere på ramen på varje sida. Ingen av krokarna tycker jag ser speciellt förtroendeingivande ut... Ramen till flaket är som synes riktigt ful och ska snyggas till framöver.

krokar.jpg (115.13 KiB) Visad 20750 gånger

/Johan

[Per Thomson]

Inget fel på dom krokarna, mycket tidtypiska för stålflak. Den pressade typen var nog mer vanlig på bilar med fast flak av träkonstruktion och där krokarna fästes på tvärbalkarnas ändar.

Ditt flak ser ut att vara av fabrikat Zetterbergs Östervåla, kan det stämma?

[Anders Ason]

Kroken på mitten har ju böjt sig och även bärlinan och garanterat att det inte är något rep som gjort det.

[ankarback]

Inget fel på dom krokarna, mycket tidtypiska för stålflak. Den pressade typen var nog mer vanlig på bilar med fast flak av träkonstruktion och där krokarna fästes på tvärbalkarnas ändar.

Ditt flak ser ut att vara av fabrikat Zetterbergs Östervåla, kan det stämma?

Tack! Ja, dom är ju original på bilen. Funderar mest på vad man vågar spänna fast med dom
Har faktiskt ingen aning om vad det är för flak på bilen. Har inte hittat någon tillverkarskylt någonstans. Från början var det höga flaklämmar i plåt på bilen, sen har det blivit bytt till lägre i trä.

/Johan

[ankarback]

Kroken på mitten har ju böjt sig och även bärlinan och garanterat att det inte är något rep som gjort det.

Nej det är antagligen någon som spänt fast något i dom med spännband. Som du ser satt det en krok till vänster också men den har gått av i svetsen. Känns inte så säkert att spänna fast grejor i dom.

/Johan

[Anders Ason]

Kroken på mitten har ju böjt sig och även bärlinan och garanterat att det inte är något rep som gjort det.

Nej det är antagligen någon som spänt fast något i dom med spännband. Som du ser satt det en krok till vänster också men den har gått av i svetsen. Känns inte så säkert att spänna fast grejor i dom.

/Johan

Poängen är att de ofta sitter tätt, men egentligen är de nog inte i första hand avsedda för lastsäkring utan för att hålla pressen på plats.

Har man fordon med hjul på som last måste de låsas och det var man noga med förr.

[S-V L44]

Jag lyfter en gammal tråd med en intressant bild.

Scania-Vabis L5550-120 - 1960 - Mxxxx - Ch # 351297 - Osäker last på Sjölundaviadukten i Malmö 1967.JPG (179.34 KiB) Visad 11639 gånger

Så här kunde det se ut i undantagsfall.
Det är inte bara den lösa lådstaplingen utan även höjden som medförde farhågor för allehanda bekymmer under ekipagets färd antingen till Frihamnen eller från Frihamnen i Malmö.
Bilen på bilden ägdes av en Malmö-åkare, men de allra flesta lastade betydligt bättre än detta exempel även förr.

// Kjell N

[Drängen]

På bilar som endast haft bindkrokar längs kantlinan har jag satt kroken över profilen, det har funkat. Krav kom väl på utvändiga öglor på 70-talet, främst på tippbilar där det kunde vara svårt att ha invändiga.

[Per Thomson]

Vid tiden för den här bilden fanns inte spännband, så för rep fungerade endast bindkrokar.
Staplingen av detta lass kan vid en första anblick se lite förbryllande ut, förmodligen var vissa lådor märkta med etiketter att de måste vara stående.
Bilen ser ut att vara en Scania 55:a.

[Drängen]

Nej men man krokade väl kättingar i flakkanten, och repen i krokarna? Åtminstone när det behövdes kätting.

[Per Thomson]

De kättingar jag minns hade inga krokar, man björnade samman båda ändar, fick bli under flaket.
Körde man ofta en viss typ av gods fixade man säkert kättingar med krokar och fäste i kantlinan som du skriver.

[ankarback]

Intressant att höra hur det gick till. Körde nyligen några y-bommar med tillbehör åt båtklubben jag är med i. Spände spännband i krokarna som sitter i flakramen och under flaklämmarna. Det fungerade riktigt bra faktiskt. Bommarna var lite för långa så jag lät dom sticka upp över framstammen. Tror det hade blivit godkänt om någon hade kollat men det var bara en bit landsväg så jag klarade mig På bilden har jag lossat på spännbanden för att lasta av ute på klubben.

2021-04-08_14-26-45.jpg (546.41 KiB) Visad 11562 gånger