Dåtidens bruttoviktstabell medförde att man uppnådde fullt axeltryck om man särade axlarna till ungefär 3,5 meter. För att hjulen inte skulle "bryta" för mycket mot vägbanan vid tvära svängar hittade man på en konstruktion som vinklade axlarna något i förhållande till kurvradien och som återgick självmant till normalläge vid körning rakt fram. Konstruktionen var dåligt genomtänkt, det fanns bättre i Tyskland som man kunde ha köpt. Som föregående inlägg anger så mejades mycket ner av de hjul sköt långt utanför trailerns sidokant vid kurvtagning. Vid backning måste konstruktionen låsas och stora påkänningar uppstod på låsanordningen. Vissa låsanordningar kunde möjliggöra låsning i utsvängt läge och det kunde skickliga förare utnyttja när man skulle backa in på trånga byggplatser med armeringsjärn.
De tyska konstruktionerna fungerade så att trailern eftersträvade att följa dragbilens spår. De svenska konstruktionerna gav ingen sådan hjälp utan bara "stjälp"

. Problemet med både den tyska och den svenska konstruktionen var att de inte fungerade vid halt väglag utan då borde ha varit låsta.
Rickardssons i Hässleholm tillverkade under 60-talet den första 18,5 meters trailern med tysk boggie (till Samojeden). Efterföljande långtrailers byggdes med från vändskivan kopplad tvångsstyrning. Minst en sådan går än idag i trafik. De är inte heller bra ur trafiksäkerhetssynpunkt, de klarar inte en undanmanöver i hög fart särskilt bra.
Dagens långtrailers har ofta två av de fyra axlarna medspårande med axlar av typ spindelled. De är också trafikfarliga om inte dessa axlar hålls låsta vid högre fart. Det är ofattbart att det inte finns lagkrav på automatisk axellåsning för denna typ av trailer. VTI hade denna kunskap redan på 70-talet. Olyckan vid Heberg (Falkenberg) kanske inte hade behövt sluta så tragiskt om trailerns medspårning hade varit låst.

- TankbilsolyckaHebergE6.jpg (29.87 KiB) Visad 37925 gånger