Kjellmans H100N

[Kjell T]

En enaxlad tippkärra fabrikat "Kjellmans H100N" med tipp endast bakåt och tillverkat 1964 med fyrsiffrigt tillverkningsnummer finns stående i trakten. Tidigare ägare var bosatt i Umeå. Var är kärran tillverkad? Någon som vet?

[Lars-Gunnar]

Hej!

En Goggling på nätet säger att H100N är ett Härrydasläp (Ragnar Kjellman) som ev. var återförsäljare.
Annars då förre ägaren var bosatt i Umeå skulle man naturligt tänkt sig att det är ett HN (Hilding Nyström) släp för varför skulle denne köpa ett släp från södra Sverige om det fanns lokalt? Men HN gjorde mest 3-axliga släpvagnar samt 2-axliga påhängsvagnar vid denna tid.

Lars-Gunnar

[Per Thomson]

Stefan Andersson bör veta, meddela gärna här det svar du eventuellt får.

[Kjell T]

Fick svar på "mysteriet"! Enligt SA är det Härryda släp och grundaren och ägaren hette Ragnar Kjellman och vagnarna registrerades som Kjellman men man använde varunamnet Härryda släp. VM Trailer köpte Härryda.
Det vore intressant att få fram bilder på Härryda släp över 50 år gamla.

[Kjell T]

En del information med bilder finns tidigare inlagt av Kjell N, vilket jag inte kollat på en tid, men nu när jag fått svar på att det är Härryda släp som registrerats som Kjellmans så hittade jag informationen.

[S-V L44]

Här är ett gammalt registreringsbevis för ett tvåaxlat Kjellman Härryda-släp.

L4217 - Kjellmans Härryda H160N - 1962 - Ram # 1772 - Kort 1a - (Förut O177) - LR.JPG (111.67 KiB) Visad 26196 gånger

Typbeteckningen verkar på vanligt maner ha angett totalvikten.

// Kjell N

[S-V L44]

Jag fann denna annons i tidskriften Lastbilen nummer 2 från år 1956.

Härryda-Släp - Annons Lastbilen Nr 2-1956 - LR.JPG (231.83 KiB) Visad 26118 gånger

// Kjell N

[Per Thomson]

Verkligt fin annonsbild från tiden då 10/16 var fjärran avlägsen horisont och 8/12 var den högsta förekommande bärigheten på våra vägar. Det här släpet verkar vara dimensionerat för brukare som efterlever bestämmelserna, för någon ram kan jag inte skönja. Sedermera kom det till konstruktörens kännedom att verkligheten var en annan än den som Kungliga Väg o Vattenbyggnadsstyrelsen angav för största axel o boggietryck. Då försågs dessa släp med ett plattjärn beläget ett par decimeter under den ordinarie ramprofilen med "stöttor" upp mot denna. Konstruktionen liknade den som än idag används för järnvägsvagnar.