Funderingar om en Scania

[Per Thomson]

Ursäkta en okunnig yngling men vad var vitsen med den frambygda bilen? Verkar ju enklare o billigare ett köpa en "konfektionslastbil", om det nu i Sverige inte fanns särskilda krav på totalängder m m. Vill minnas att jag sett slika bilar då och då men lade dem inte på minnet då de inte såg ut som "riktiga" lastbilar. Vid den LBC som var min hemmahamn kan jag dock inte påmnna mig om någon sådan modell.

Bilen på bilden ser ju ganska maffig ut (om inte killen bredvid är väldigt liten!)

Har någon bil blivit bevarad? /Anders

Anders,
en anledning var nog att det var lätt att arrangera låg flakhöjd sedan hade ju bussarna i regel lång hjulbas. För transporter av lätt och skrymmande gods på ett och samma fordon, dvs inget släp önskades (50 km/tim) var bussen ett alternativ. Var det så också fråga om längre transportavstånd så var ju "busshytten" vida överlägsen de vanliga erbarmeligt trånga hytterna vid tvåmans bemanning.

[arnfinn]

Hvilken herlig halvbandare Vet du fabrikatet?

[BURTRÄSKARN]

Hvilken herlig halvbandare Vet du fabrikatet?

Kan det vara Bm Viktor med Be-Ge hytt?

[Åkarns Kalle]

Nu har jag skickat en bild på Martins första bil också.

modellbetäckning vad heter det då ??

mvh Åkarns Kalle

[Per Thomson]

Förlåt Kalle, alla förstår ändå vad som avses, det var min snuskiga fantasi som skenade iväg, du vet fotomodeller och sådant, sedan får du fråga veterinären vad betäcka är för något

Nåväl, nu byter vi ämne och tittar på en otroligt intressant bild - det är verkligen roligt att sådana bilder finns.

AKalle5.jpg (33.17 KiB) Visad 13030 gånger

[Anders]

Verkligen intressant Scania!
Undrar hur många frambyggen det byggdes på 50-talet?
Det borde väl ha varit en och annan?

Anders

[Per Thomson]

Kalle, på tal om modellbeteckningar, karosstillverkare och sådant, kanske du skulle företa dig ett bsök hos Scaniaåterförsäljaren i Sundsvall och fråga om han har några bortglömda arkivlådor där informationen kan finnas

[Stellan]

Fantastiskt ekipage, vad kan det vara för årtal tro? Men hur vanligt var det att man hade bil och släp när man körde mjölk?

/Stellan

[Åkarns Kalle]

Jag behöver inte fråga vetrinären men vad heter det då ?

släpet efter den här bilen anvädes även ett kort tag till den andra innan ett enaxlat släp skaffades.

ska förska skaffa mer info när jag träffar morfar nästa gång ...men det är några år sedan så....

tror morfar sa att det här var Martins första bil och han började köra på 1940-talet det kanske kan vara en ledtråd (eller så tvärtom ifall jag eller morfar minns fel)

/Kalle

[Lars-Gunnar]

Ändrat då jag inte såg andra siden så mina kommentarer är överflödiga.

Lars-Gunnar

[Åkarns Kalle]

Scania i Sundsvall ja kanske det. vi blev på skolan(FP transport i Söderhamn) halvlovade att fara till Scaniamusset men det verkar som det inte blev något av ska höra efter imorgon.
mjölkbil med släp...på linjen ljustorp-Sundvall hade dom släp efter flera olika bilar

Hägglund & Söner höll/håller till i Ö-vik (det sägs att här i Gnarp hade dom planer på en filial mark inhadlades av kommun men det blev inget med men det står indusrimark än på kommunkartorna)
jag vet inte hur officellt det var så jag ha inte sagt nåt men att dom skulle bry sig om att jag pratar om något som inte hände för 60år sedan är inte troligt

ja nu fattade jag vad jag skrev fel e ällär ä ä väl inte så noga.

[Lars-Gunnar]

Denna Scania-Vabis ser ju ut att vara lastad till bristningsgränsen. Den lutar ju bakåt ser det ut som. Blev det någon nämvärd fördelning av axeltrycket mellan fram och bakaxel. Jag tycker det ser ut som om fronten väger lätt jämfört med bakaxeln. Vi vet ju att en full mjölkkruka som dessutom är gjord av metall är tung. Det är många som slitit ut sin rygg för all framtid genom felaktiga rörelser. Man har tagit tag i mjölkkrukan och svängt med kroppen när man skulla ha den på flaket. Det är det som slet oerhört.

Ja, hur fungerade detta? Det var ju långa avstånd men fler bönder per km3 än vad det är idag. Tog man bil och släp och körde till en strategisk plats där man dumpade släpet och sedan fyllde lastbilen och körde tillbaka och gjorde en omlastning? Sedan for man en runda och fyllde lastbilen och sedan åkte man och tog med släpet till mejeriet? Jag kan inte finna det ekonomiskt att köra runt med tung last eller var det lönsamt? Alla hade ju mjölkställ utefter vägen så man behövde inte krångla sig in till själva gårdarna.

Sedan funderar jag på hur dessa bilar var registrerade. Var de ämnad för en viss personbefodran efter den rutt de körde och var registrerad som buss istället för lastbil? Själva hytten rymmer väl 5 åkande. Och fanns inte den gröna Trafikskylten denna tid?

Vi vet ju att vi idag har lastbilar med huv med extra stor hytt som får befodra passagerare samtidigt som de drar en lång trailer med gods och har dispens att köra lika fort som en buss. Tror det är 90 eller 100 km/tim. Sanningen att säga tror jag det är mycket få som åker med. Tror att bilen är bussregistrerad fast det är en vanlig 2-axlig lastbil.

Lars-Gunnar

[arnfinn]

Da min farfar i 1962 kjøpte traktor, en etterlengtet revolusjon på gården, ble den åpne Volvo Buster 320 satt inn i kjøring med melkespann. Da var det så at Pappa, onkel og farfar byttet på å kjøre den ca 14 km lange svingen. Da fanns det jo melkerampe på alle gårder hvis man ikke var i lag et par tre naboer. I alle fall, leveringen fra traktoren var til en kjempestor melkerampe som jeg bare vagt minnes fra min barndom. Den fikk ikke stå så mange år etter at det ikke lenger var bruk for den på grunn av ombygging av vegen.

Men altså, det var fra denne store rampen at lastebilen hentet og leverte. Det fantes et antall sånne mindre bygder der man ansåg at det var mer effektivt med traktor og slep på den første distansen.

[Åkarns Kalle]

Ja du Lars-Gunnar det är få av dina frågor jag kan svara på det jag vet med säkerhet är att på den tiden behövdes inte Trafikbilstillstånd för Jord/Lantbruksprodukter (som Mjölk,Pärer,Gödning,Utsäde) alltså
mejeri & lantmannavaror och man behövde inte Trafikort (lastbilbehörighet) för körning av dessa produkter.

Ljustorparna hade inte personbefodran det hände någon gång att dom tog med någon som skulle in till stan ersätning från dom brukade bli Kaffe & Äggoansjovissmörgås hos Sally.
däremot ingick att springa ärenden till Apotekt,affärer i stan och naturligtvis även det Apotek som nu ligger på St. Torget & och har filial på Citygross.
Ola Westerlund och hans företrädare som körde Huljenlinjen hade Skvadrar och körde men bara tills för något år sedan (dom sista med tank naturligtvis) dom var nog reggad som buss
dessutom dom som t.ex. JALE Åkeri kör med nu för DHL men inte dessa på bildena.

godslinjen på Ljustorp kördes av en annan åkare till 1963 då Tord och morfar köpte den bilen gick under smeknamnet Bergafimpen Berg åkarn hette Berg (dog för övrigt nyligen) bilen var en scaniafimp då fick dom trafikbilstillstånd och Grön Skylt har tyvärr inga bilder på den

/Kalle

[Lars-Gunnar]

Tack Åkarnas Kalle för din redovisning. Du gjorde ett gott försök och jag är nöjd.

Lars-Gunnar