Brytpunkt mellan gamla och äldre dokument

Ägarhistorik.

Moderatorer: Anders Ason, Moderatorer

Brytpunkt mellan gamla och äldre dokument

Inläggav Bo Norvinge » 23 jul 2016, 11:54

Det förekommer på 20- och 30-talsfordon som nämnt i annan tråd två olika registerhållningsförfarande.
På Landsarkiven finns ju dels gamla "lakan" med ägaruppgifter som ibland kan sträcka sig in på 40-talet. Och de "modernare" fordonskorten som inte verkar nå längre tillbaka än mitten av 30-talet.
Vid en beställning av exempelvis ett fordon av årsmodell 1930 från Landsarkiven kan man få kopia av ett fordonskort där första ägaruppgiften är kanske 1934 eller långt senare, trots att det är märkt "Kort nr 1" och man känner till ägaren från 1930.
Tidigare trodde jag att fordonen kunde stått osålda i flera år. Och i vissa fall då tillverkning respektive inregistrering hamnade i och kring 1939-1945 ha med andra världskriget att göra. Men så verkar inte vara fallet alla gånger.

Hur fungerade egentligen brytpunkten mellan de olika versionerna?
Det är inget konsekvent år som alla register skrevs om. Blev det nya kort i samband med en godkänd besiktning eller ägarbyte efter ett visst år?
Och varför fördes inte uppgifterna över från de gamla lakanen över till det nya systemet?

Jag har själv ännu inte grävt ner mig djupare i detta och jämfört alla papper man samlat på sig, men kanske någon annan som har sammanställt sina erfarenheter (Kjell?).
Med vänlig hälsning
Bo Norvinge

Hemsida: www.norvinge.se * Mail: bosse@norvinge.se * Tel: 070-587 38 67
Användarvisningsbild
Bo Norvinge
 
Inlägg: 2825
Blev medlem: 23 mar 2007, 13:03
Ort: Brålanda, Hedekas

Re: Brytpunkt mellan gamla och äldre dokument

Inläggav S-V L44 » 23 jul 2016, 23:47

Bo Norvinge skrev
... Det är inget konsekvent år som alla register skrevs om?....

Nu kan jag bara tala om mina egna erfarenheter från de allra sydligaste länen (läs i första hand M-län, men även L-, K- och N-län som jag kommer att gå igenom efterhand senare), och jag vet att det kan vara annorlunda i andra delar av landet.
Hela registersystemet är tämligen komplicerat och det finns att få tag i uppgifter om ett fordon på i princip mer än ett ställe.
Jag vet också att registerhanteringen då den var aktiv kan variera stort mellan andra länsstyrelsers arkiv. Vissa län samlade allt på ett ställe, andra särskiljde personbil, lastbilar och motorcyklar, andra samlade avregistrerade fordon för sig, osv., osv., så det gäller att försöka snirkla sig fram i sökandet. Det är därför att det är så viktigt att försöka skriva ned så detaljerade sökuppgifter som möjligt om man ger ett landsarkiv i uppdrag att försöka genomföra sökningen åt sig.
Har man tid (och lust och möjlighet) lönar det sig oftast att försöka genomföra sökningen på plats på egen hand. Då kan man begära att få fram alla de olika alternativen var det eftersökta fordonet kan finnas arkiverat.

1907-års reform. Registret varade fram t.o.m. 1915
De första fordonsregistreringarna skapades 1907. Fordonen, dvs. automobiler som personvagnar, omnibussar och lastvagnar fick löpande nummer och verkade behålla sitt M-nummer (igenkänningsmärke) trots att fordonet kördes (eller kanske snarare skeppades med järnväg eller båt) till ägare i andra delar av landet (i princip hela landet) och t.o.m. utomlands. Den vakans bland igenkänningsmärkena som då uppstod inom länet ersattes inte med något nytt fordon.

Det fanns inga egentliga registreringshandlingar utan man noterade ett registreringsnummer (igenkänningsmärke) för hand på besiktningsinstrumentet.
En del besiktningsinstrument var förtryckta dokument med maskinskriven text, medan andra kunde vara helt handskrivna.
De registrerade uppgifterna var tämligen detaljerade och man kan oftast finna antingen chassinummer eller motornummer i handlingarna.

Motorcyklar saknar så långt jag hittills sett besiktningsinstrument (eller så blev besiktningsinstrumenten inte arkiverade) och igenkänningsmärket skrevs på den handling (oftast ett simpelt handskrivet brev) som ägaren skickat in för att få sig tilldelat ett igenkänningsmärke.
En automobil och en motorcykel kunde ha samma registreringsnummer (igenkänningsmärke) samtidigt.
Det högsta registreringsnumret för hela perioden i M-län var för personbilar M583 och för motorcyklar M554.
Bland handlingarna finner man givetvis inga fordon nyare än årsmodell 1915.

1916-års reform. Registret varade fram t.o.m. 1923
De igenkänningsmärken som i stort sett samtliga fordon tilldelats enligt 1907 års reform blev nu utbytta till ett helt nytt igenkänningsmärke. Tilldelningen av nummer skedde uppenbarligen helt slumpmässigt M99 blev t.ex. M50, M493 blev M29, osv.. Endast en automobil behöll sitt gamla igenkänningsmärke enligt vad jag kan se.
Nu skapades ett löpande register genom att fordon- och ägaruppgifter skrevs in i inbundna böcker för hand, och uppgifterna ändrades i takt med att fordonen bytte ägare eller skrotades. Fortfarande var det bara nya löpande nummer, så om ett fordon nedskrotades eller såldes till en ägare i ett annat län så ersatte inget annat fordon luckan för det vakanta igenkänningsmärket.

I Malmöhus län finns det totalt 21 stycken böcker av detta slag omfattande registreringsnummer på automobiler (inklusive motorcyklar med sidvagn) från M1 upp till M7092.
"Vanliga" motorcyklar fördes i ett annat liknande register som omfattar totalt 9 böcker som innefattar registreringsnumren M1 upp till M2635.
En automobil och en motorcykel kunde fortfarande ha samma registreringsnummer (igenkänningsmärke) samtidigt.
Bland handlingarna i dessa böcker finner man naturligtvis inga fordon nyare än årsmodell 1923/24.
Tyvärr saknar registret nästan till 100 % uppgifter om chassi-/motornummer, men i de fall fordonet överförts till det nyare registret eller hamnat i ett annat län så har runt 3/4-delar av dessa fordonsuppgifter kunnat återskapas.


1924-års reform. Registret varade fram till cirka 1942
Registret fördes för hand på förtryckta stora handlingar (oftast kallade "lakan" bland arkivpersonal). Det fanns ett formulär för automobiler och ett annat för motorcyklar. Senare tillkom ytterligare ett likartat formulär för släpvagnar.
Fortfarande kunde en automobil och en motorcykel, och sedan slutet av 1930-talet även en släpvagn, ha samma registreringsnummer samtidigt.

Antingen tilldelades nytillkomna fordon helt nya registreringsnummer i löpande ordning eller så kunde de "ärva" ett äldre vakant nummer. Vissa ägare kunde reservera ett speciellt nummer åt sig själv så att han/hon fick behålla numret på en nyare bil när den gamla skrotats eller avyttrats till en ny ägare i ett annat län.
Det högsta registreringsnumret i M-län som fanns under den här perioden är M25585.
Det är värt att poängtera att då fordonet ställdes av (för att slippa betala vägskatt) så avregistrerades också fordonet per automatik. Oftast hamnade registreringsnumret på ett annat fordon inom några dagar.
Ville man ställa på sitt fordon igen så var det gamla numret upptaget och därför tilldelades bilen ett nytt nummer trots att det egentligen inte bytt ägare utan bara varit avställt.
Det finns inga anteckningar om detta men om man väljer ett avställt fordons chassinummer/motornummer och lägger in detta i databasen kan man upptäcka de här företeelserna.
Det finns fordon som haft flera olika registreringsnummer inom samma län utan att det vid något tillfälle varit registrerat utanför länet, utan helt enkelt bara varit avställt.
Om man t.ex. råkar på ett fordon som man vet tillverkades 1933, men var handlingen säger att det registrerades 1938, så kan man tro att detta var första registreringen. Men så är det oftast naturligtvis inte. Söker man på fordonets chassi- eller motornummer kan man om man har tur hitta en tidigare registrering.
Omvänt kan man tro att ett fordon nedskrotats genom ägarens intygande, men plötsligt "återuppstår" fordonet ändå sex månader senare med ett helt annat registreringsnummer.
Utan att använda chassi- och/eller motornummer som sökkriterier skulle man aldrig kunna hitta dessa samband.

Det är också värt att notera att av någon outgrundlig anledning behöll vissa fordon (främst personbilar) sina gamla registreringshandlingar (i form av "lakan") ända tills så sent som 1950.

1941. Det militära fordonsregistret infördes runt detta år.
Det militära fordonsregistret infördes runt 1941. Tidigare hade även samtliga fordon ägda av försvaret haft ett civilt registreringsnummer.
Så det är stor chans att på "egen hand" kunna finna både ett eller t.o.m. flera civila registreringsnummer samt ett militärt registreringsnummer på försvarets bilar från det sena 1930-talet och tidiga 1940-talet.
F.ö. finns det militära fordonsregistret bevarat i Boden.

1942-års reform. Registret varade fram till cirka 1972 då dagens registreringsnummer infördes.
Andra världskriget och bränsleransoneringen innebar att åtskilliga fordon ställdes av. Men till skillnad från tidigare då fordonet avregistrerades per automatik, så skapades beredskapsregister (BRR) var fordonen fick stå oskattade men obrukade. När bränsletillgången blev normal eller man genomfört konvertering till alternativt bränsle så kunde fordonen åter registreras med sitt gamla nummer.
Alla de fordon som var i trafik och de som fanns i BRR (t.ex. nästan alla tankbilar) under 2:a världskriget fördes över till de nya registerkorten som infördes 1942.
Traktorer blev registreringspliktiga 1952. Detta innebar att även en traktor kunde ha samma registreringsnummer som en personbil/lastbil och en motorcykel samtidigt.
Beträffande traktorregistreringarna så kan man ibland läsa lite dråplig information, t.ex. i rutan för ”Kopplingsanordning”. Här bör det stå t.ex. Jordbruksdrag, Pivå, Bygel, etc., men någon har misstolkat och skrivit in "Torrlamell" istället.


Summa summarum kan man generellt sett säga att varje enskilt registreringsnummer har suttit på runt 6-10 olika automobiler och runt 5-9 olika motorcyklar, (och senare även 3-5 traktorer), ibland fler och ibland färre, under perioden 1916-1972.
Att bara använda fordonens registreringsnummer som sökgrund utgör ett väldigt grovt och otympligt sätt att bygga upp en databas på. Det går nämligen inte att söka på t.ex. enskilda bilmärken, chassi-/motornummer och/eller ägarförhållanden baserat på registreringsnumret. (Undantaget då t.ex. Bilkalendern, men å andra sidan är dessa tabeller oerhört grova i den bemärkelse att de endast speglar förhållandet vid en enda tidpunkt. De allra flesta fordonen har haft mellan 5-20 ägare under sin livstid.)
Man kan också vilja påstå att 75 % av alla fordon någon gång i sin livstid vandrat över en eller flera länsgränser.
Det är intressant att se att kanske 20-25 % av samtliga tunga lastbilar (med totalvikter över 5 ton upp till 10-11 ton) blev registreringsbesiktigade med en eller flera släpvagnar (upp till 3 stycken) under perioden mellan 1916 och 1925.

För att kunna genomföra en kvalificerad efterforskning krävs en riktig databas.
Dagens fordonsregister utgör ett sådant, men som privatperson har man ju inte tillgång till hela registrets fulla kapacitet, utan kan bara ta del av vissa uppgifter och utöka informationen genom att göra lite extra insatser.
Personligen har jag för avsikt att bygga upp en egen databas innehållande M-läns fordon (en databas som jag tänkt skänka till Landsarkivet i Lund innan jag kolar vippen), men databasen kommer endast att innefatta den del upp till M25585 som innehåller lastbilar, än om huvuddelen av alla personbilar före 2:a världskriget också kommer med i databasen.
I stort sett samtliga berörda handlingar i M-län är nu fotograferade, men inmatningen av uppgifterna till databasen tar sin tid. Alla de äldre handlingarna före 2:a världskriget är i princip färdigställda, men en stor del av de nyare handlingarna från 1942 skall fortfarande redigeras och matas in.
Jag räknar med en period av 2-3 år innan jag är helt klar med en fullständigt sökbar databas som jag kan lämna över till Landsarkivet i Lund.

Man kan uppleva hela systemet som en djungel av arkiverad information, men ju mer man gräver i det desto mer kunskap får man fram och desto lättare blir det att försöka få fram eftersökt relevant information.
Nu är M-län kanske det tredje största länet och man skulle kunna anta att de allra flesta av de mindre länen borde kunna gå att konvertera till riktiga databaser med betydligt mindre insatser, men är det så ..........?

// Kjell N
Användarvisningsbild
S-V L44
 
Inlägg: 2347
Blev medlem: 11 aug 2008, 23:22
Ort: Staffanstorp


Återgå till Vem ägde bilen?

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 2 gäster