Tidaholm

[Kjell T]

Förvånar mig att det skrivs så pass lite om Tidaholm lastbilars historik.

[Anders Ason]

Håller med, men bekymret är väl att det är så långt bak i tiden. En bekant har en Tidaholmskylare står och dräller (vill minnas att den är i mässing?) men det finns väl ingen bil till den? Marknaden för sådana delar är nog synnerligen begränsad.

Avsikten var att vi skulle ha haft den mest? kända boggietidaholmaren med på Elmia i fjol. Vi lyckades dock inte med det. Den var dock med på Elmia 2010.

Foto: Bosse Norvinge

DSC_0011.JPG (135.73 KiB) Visad 43786 gånger

[Per Thomson]

Jag hade ett intressant snack med projektledaren bakom rekonstruktionen av den 3-axliga Tidaholmaren som var med på Lastbil 2010. Krügerkraschen blev dödsstöten för märket Tidaholm. Flera motorkonstruktörer valde att fortsätta hos Volvo medan chassikonstruktörer drog till Södertälje. Det var en imponerande bil för sin tid och man förutsåg behovet av tyngre lastbilar och en ökande lastbilstrafik för längre transportavstånd. Fram till 30-talet fanns det i Sverige mindre än 500 lastbilar med en lastkapacitet över 3 ton och lastbilen hade mest varit en ersättare för hästen.

[S-V L44]

Det finns 14 stycken tunga Tidaholm för närvarande upptagna i det svenska bilregistret.
Därutöver finns det ett antal fordon som är registrerade som lätt lastbil och några som buss och kanske ytterligare några som traktor.
Sedan finns det ju en del idag oregistrerade Tidaholm stående på olika museum runt om i landet.

Men visst kan man hålla med Kjell T att det skrivs ovanligt lite om Tidaholm här i forumet.

Å andra sidan är tyvärr aktiviteten generellt sett låg när det gäller äldre fordon från tiden före andra världskriget.
Men när man tränger in i dokument avseende dessa äldre fordon så blir man mer och mer fascinerad av mångfalden och utvecklingen som sedan låg till grund för efterkrigstidens allt större fordon.
Jämförelsevis ter sig moderna fordon, säg från 1970-talet och framåt, som väldigt likriktade och lite tråkiga.

// Kjell N

[Malte. E]

Bl.annat Tidaholm.
Håller med Kjell T och Kjell N om att bilarna före andra världskriget väcker föga intresse idag.
Men det tror jag delvis är avhängigt av betraktarens ålder, bilar-bussar man egentligen aldrig sett ute i trafiken väcker inte samma intresse. Åtminstone inte hos
genomsnittspersonen. Själv har jag, trots mogen ålder, veterligen aldrig sett en Tidaholm i trafik.
Eller har jag sett, men förväxlat den med samtida Scania-Vabis. Håller med om att senare tiders veteranlastbilar är lite likriktade och tråkiga i jämförelse.
Malte E.

[västerås59]

Hittade en sida som var intressant angående Tidaholms Lastbilar som startade 1903 sin tillverkning.

http://tommy_eliasson.ownit.name/Tidaholm.htm

[S-V L44]

Jag minns att farsan som var chaufför/åkare mellan 1935-1969 tyckte att Tidaholm var robusta bilar och berättade lite då och då om bilar han varit i kontakt med.
Den enda Tidaholm som jag minns från "verkligheten" i min barndom/ungdom var en av Landskrona brandkårs bilar.
Den gamla brandstationen i Landskrona låg tvärs över saluhallstorget, i princip granne med läroverket (nuvarande Dammhagsskolan) var gick realskolan och de första två gymnasieåren. Det bör då ha varit åren 1962-1968.

Bilen var nog en reservbil sina sista år men den var ute och luftade sig emellanåt när det var vackert väder.
Bilen hade registreringsnummer M3839 och visar sig vara av årsmodell 1921 och med ganska lågt chassinummer 232.
En ganska stor bil för sin tid. Totalvikten var drygt 7000 kg.
Ursprungsmotorn på 95 hk byttes till en 25 hk starkare Volvo-motor 1955.
Brandbilen avyttrades från Landskrona kommun i december 1963 för "museiändamål" och avregistrerades i samband med detta..

Den kanske rent av finns på Landskrona museum som jag inte besökt de senaste 45-50 åren.

// Kjell N

[S-V L44]

Jag hittade faktiskt två bilder i Landskrona museums bildarkiv av en Tidaholm brandbil som tillhörde Landskrona brandkår.

Tidaholm Brandbil - Landskrona B1008455.JPG (89.32 KiB) Visad 43643 gånger

Tidaholm Brandbil - Landskrona B1008456.JPG (86.12 KiB) Visad 43643 gånger

Jag tror att det är den bilen jag beskrev ovan, men registreringsskylten visar faktiskt siffrorna 39 eller 89 plus en del vitt fält till höger, så det ser ju knappast ut att kunna vara M3839
Bildtexten säger faktiskt att bilen på dessa två bilder ovan skulle vara av 1937-års modell.
Jag minns att bilen jag såg "live" några gånger i början av 1960-talet var en öppen stegbil i alla fall.
M3839 var f.ö. också en öppen stegbil, så det fanns kanske två Tidaholm vid Landskrona brandkår. Det får jag kolla upp.


// Kjell N

[Malte. E]

Replik till Anders Ason
om Tidaholmskylare.
Försök i alla fall övertyga bekantingen om att spara kylaren om det inte vållar alltför stora problem. Man vet ju aldrig.....
Vem hade kunnat ana att en renoverare, (Vägverket) skulle komma i behov av en Scania-Vabis rundkylare?
Nu hittade de en till sist. I Sydamerika av alla platser!
Hälsningar
Malte E.

[Anders Ason]

Replik till Anders Ason
om Tidaholmskylare.
Försök i alla fall övertyga bekantingen om att spara kylaren om det inte vållar alltför stora problem. Man vet ju aldrig.....
Vem hade kunnat ana att en renoverare, (Vägverket) skulle komma i behov av en Scania-Vabis rundkylare?
Nu hittade de en till sist. I Sydamerika av alla platser!
Hälsningar
Malte E.

Det är samma ägare till kylaren som nu har en 30-tals postbuss ute till salu och han (är med på forumet) inser garanterat att mässingsskyltare ska bevaras. Är själv på jakt efter en sk rundkylare varav det såldes flera stycken på den berömda auktionen i Dalarna 2011. (O)turligt nog skulle en dotter gifta sig på samma dag och varken auktionen eller bröllopet kunde flyttas! Ja, valet blev som det blev. En av dessa kylare fick resa till Norge. Förm. finns det några också i gillestugor liksom en renoverad på Scania i Helsingborg.

Om det nu är en sådan här vi pratar om (tar gärna mot tips på delar till denna bil):




136764_600.jpg (67.26 KiB) Visad 43548 gånger

[Anders Ason]

Har vid olika tillfällen, marknader m m sett "spridda delar" från Tidaholmare, bl a en navkapsel och en tempmätare tror jag det var. För lite för att bygga upp en bil

Tillgången på delar till denna bil är nog annars ytterst begränsad.

[Anders Ason]

Någon som har närmare kontakt med en Tidaholmare?

[gunnilse]

Jo finns väl en eller två vad jag känner till här.

[S-V L44]

I texten till bilderna av en Tidaholm vid Landskrona brandkår skrev jag

Jag tror att det är den bilen jag beskrev ovan, men registreringsskylten visar faktiskt siffrorna 39 eller 89 plus en del vitt fält till höger, så det ser ju knappast ut att kunna vara M3839
Bildtexten säger faktiskt att bilen på dessa två bilder ovan skulle vara av 1937-års modell.
Jag minns att bilen jag såg "live" några gånger i början av 1960-talet var en öppen stegbil i alla fall.
M3839 var f.ö. också en öppen stegbil, så det fanns kanske två Tidaholm vid Landskrona brandkår. Det får jag kolla upp.

Nu har jag konstaterat att det fanns åtminstone ytterligare två Tidaholm vid Landskrona brandkår.
Båda var av 1927-års modell.
Bilarna hade registreringsnummer M10892 respektive M10893, så det är förmodligen en av dessa på bilderna. Det stämmer bättre med det fragment av regnumret man kan se på bilderna.
Några chassinummer anges inte, men motornumren var A16-5075 för bilen med regnummer M10892 samt A16-5076 för bilen med regnummer M10893.

// Kjell N

[S-V L44]

Alba Handels i Dalby grundat år 1931 är ett företag som främst tillverkar allehanda fett- och oljebaserade produkter, bl.a. margarin och majonnäs. Idag är man mest inriktade på försörjning till storkök och restauranger, men i min barndom minns jag att min mor brukade köpa margarinet som kallades ”Det Bästa” vilken var en produkt från nämnda fabrik.
På Albas hemsida ( http://www.alba.se/ ) under fliken ”historik” har man lagt ut en liten oansenlig bild av ett tämligen stort lastfordon som i beskrivningen sägs transportera råvaror till fabriken.
När jag fann en gammal registreringshandling för en Tidaholm-lastbil som ägdes av Alba Fabrikers AB i Dalby kopplade jag samman detta med bilen som visades på hemsidan.
Därför kontaktade jag Alba för att fråga om man hade en lite större bild och om jag skulle kunna få tillstånd att publicera den intressanta bilden här i forumet. En kopia på bilden kom omgående men publiceringstillståndet dröjde lite, men i veckan kom klartecknet. Detta är jag skyldig bildägaren ett stort tack.

Tidaholm T6L52-F 6x4 Hesselman - 1934 - Ch # A52-7031 - M20864 - (Förut R-län) - Råvaror på väg till Alba-fabriken Dalby.JPG (123.34 KiB) Visad 43094 gånger

Lite data om bilen, som är en av de allra sista som tillverkades vid Tidaholms Bruk innan företaget gick i konkurs.

- Tidaholm T6L52F-15
- Årsmodell 1934 och chassinummer 7031
- Den sexcylindriga Hesselman-motorn var av typ A52H med tillverkningsnummer 7031. Motoreffekten var 70 hkr.
- Bilen hade en totalvikt på 12330 kg fördelat på tjänstevikten 6480 kg och lastvikten 5850 kg. Detta var naturligtvis en ganska stor bil vid den här tiden.
- Axelkonfigurationen var 6x4, dvs med tandemdrift på boggin som var utrustad med singelhjul. Däckbestyckningen var 10.50 x 20 på alla de sex hjulen.

Bilen levererades ursprungligen den 1 oktober 1934 till Rederi AB Kinnevik, Sockerfabriken i Lidköping (dvs. Skaraborgs län), men köptes den 26 april 1938 av Hedbergs Bil AB i Malmö och bilen fick då registreringsnumret M20864.
Några dagar senare, den 30 april 1938 köpte Alba Fabrikers AB i Dalby lastbilen. Bilen var i drift hos dem fram till den 1 december 1949 då den köptes av Ernst Jean Fridh i Araslöv, Vinnö (strax utanför Kristianstad), och bilen skrotanmäldes samma dag.

Informationskällor:
Alba Handels i Dalby
Malte E
Bussnytt nummer 2, 2001
Landsarkivet i Lund


En liten självupplevd historia med anknytning till margarintillverkning:
Jag sommarjobbade hos konkurrenten Pellerin-Zenith i Helsingborg 1969 med att tillverka och förpacka Flora margarin. Efter dagens slut när man skulle rengöra maskinerna, tömde man dem på resterande margarin som samlades upp i rostfria kärl. Tömningen gjorde man med händerna och då passade man naturligtvis också på att smaka på margarinet. Nytillverkat margarin visade sig vara riktigt delikat så man slickade i sig rätt stora mängder. När man berättar för bekanta att man ätit stora mängder margarin med bara händerna så tycker de att det verkar äckligt.
Men, tro mig, det är jättegott och smakar helt annorlunda när det är alldeles nytillverkat.

// Kjell N