Tyska bilar och motorer.
Postat: 21 apr 2019, 17:14Tyskarna verkar haft en offensiv marknadsföring under 1930-talet i Sverige för sina lastbilar. Undra på det förresten,
jämte britterna var tyskarna långt framme när det gällde dieselfordon. Några svenska lastbilar med dieselmotorer
fanns inte att få förrän Scania-Vabis kom med en sådan 1936. Mercedes tycks mycket tidigt ha haft en tidig diesel- lastbil
med s.k. air-injection, d.v.s. bränslet sprutades in med hjälp av högtrycksluft. Det förutsatte en högtryckskompressor med
ledningar, en komplicerad konstruktion som annars användes på fartygsmotorer .En ingalunda riskfri anordning. Var glad
att vi slipper sådant i våra bilar. Tror inte att någon sådan lastbil funnits i Sverige.
Men något senare lanserade Krupp motorer av s. Junkerstyp .En motor som det rentav fanns några kvar av efter andra världs-
kriget. Den som kan fartygsmotorer så kan denna motor närmast jämföras med den brittiska Doxfordmotorn.
Hade två kolvar som arbetade mot varandra i samma cylinder och gick åt var sitt håll. Den övre fungerade dessutom som
spolpump, d.v.s.som pump för förbränningsluften. dessa tvåtaktsmotorer lär ha haft ett mycket högt och säreget motor-
ljud som hördes vida omkring. Flera sådana fordon,även bussar, letade sig till Sverige. De mindre var tvåcylindriga, de
någit större trecylindriga. Några fyrcylindriga har jag aldrig läst eller hört om.
En Göteborgsåkare, Åke Johansson, använde två stycken i fjärrtrafik. Det gav honom öknamnet "Krupp-Åke", som han fick
behålla livet ut, även fast han 1940 övergick till Scania-Vabis. Var märkesbytet intuition eller något annat? de som behöll
Krupparna sedan kriget butit ut fick snart svåra poroblem, Junkersmotorerna gick nämligen inte att konvertera till gengas!
Junkersmotorn var även svårstartad i kyla. Två fanns inte så långt från min hemort.Den ena ägdes av en klurig man som
klarade den biten med lite trixande även kalla morgnar. Den finurligheten besatt inte en grannåkare med en likadan bil,
han fikl lämna motorn gående på tomgång hela natten vintertid.
Och hur gick det med dessa två Krupp? Båda måste avregistreras efter krigsutbrottet, en måste snabbt ersättas med en
Federal för att inte åkeriets verksamhet skulle kollapsa totalt. Den andra ersattes tills vidare med gengasvolvo. men den
Kruppen kom aldrig mer igång, den gick till skrot efter kriget. Ytterligare kanske tre samtida Krupp fanns i Västmanland.
Fortsättning kanhända följer.
Ha en bra fortsättning på påskhelgen!
Malte E.
jämte britterna var tyskarna långt framme när det gällde dieselfordon. Några svenska lastbilar med dieselmotorer
fanns inte att få förrän Scania-Vabis kom med en sådan 1936. Mercedes tycks mycket tidigt ha haft en tidig diesel- lastbil
med s.k. air-injection, d.v.s. bränslet sprutades in med hjälp av högtrycksluft. Det förutsatte en högtryckskompressor med
ledningar, en komplicerad konstruktion som annars användes på fartygsmotorer .En ingalunda riskfri anordning. Var glad
att vi slipper sådant i våra bilar. Tror inte att någon sådan lastbil funnits i Sverige.
Men något senare lanserade Krupp motorer av s. Junkerstyp .En motor som det rentav fanns några kvar av efter andra världs-
kriget. Den som kan fartygsmotorer så kan denna motor närmast jämföras med den brittiska Doxfordmotorn.
Hade två kolvar som arbetade mot varandra i samma cylinder och gick åt var sitt håll. Den övre fungerade dessutom som
spolpump, d.v.s.som pump för förbränningsluften. dessa tvåtaktsmotorer lär ha haft ett mycket högt och säreget motor-
ljud som hördes vida omkring. Flera sådana fordon,även bussar, letade sig till Sverige. De mindre var tvåcylindriga, de
någit större trecylindriga. Några fyrcylindriga har jag aldrig läst eller hört om.
En Göteborgsåkare, Åke Johansson, använde två stycken i fjärrtrafik. Det gav honom öknamnet "Krupp-Åke", som han fick
behålla livet ut, även fast han 1940 övergick till Scania-Vabis. Var märkesbytet intuition eller något annat? de som behöll
Krupparna sedan kriget butit ut fick snart svåra poroblem, Junkersmotorerna gick nämligen inte att konvertera till gengas!
Junkersmotorn var även svårstartad i kyla. Två fanns inte så långt från min hemort.Den ena ägdes av en klurig man som
klarade den biten med lite trixande även kalla morgnar. Den finurligheten besatt inte en grannåkare med en likadan bil,
han fikl lämna motorn gående på tomgång hela natten vintertid.
Och hur gick det med dessa två Krupp? Båda måste avregistreras efter krigsutbrottet, en måste snabbt ersättas med en
Federal för att inte åkeriets verksamhet skulle kollapsa totalt. Den andra ersattes tills vidare med gengasvolvo. men den
Kruppen kom aldrig mer igång, den gick till skrot efter kriget. Ytterligare kanske tre samtida Krupp fanns i Västmanland.
Fortsättning kanhända följer.
Ha en bra fortsättning på påskhelgen!
Malte E.
Spännande med diesel i ett flygplan.