veteranlastbilar.se

download/file.php?mode=view&id=26657

Provade att ladda upp en sida från en polisrapport om en olycka men bilden blir för liten. Alla sidor kan ses på https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=277253

Olyckor som den i polisrapporten beskrivna verkar tyvärr ha varit ganska vanliga vid den här tiden.
Järnvägsövergångarna var ju oftast helt obemannade eller sköttes i bästa fall av en grindvakt eller banvakt.
Se notis från Järnvägsmuseet https://www.jarnvagsmuseet.se/fordjupni ... /grindvakt
Men vid oplanerade avvikelser i den planlagda tågtidtabellen kunde naturligtvis incidenter oftare ske.
Speciellt farligt var det vid dålig sikt.
Min far som körde mjölkskjuts under större delen av sitt yngre liv i trakterna öster om Landskrona berättade att man i så fall skickade ut en medhjälpare för att lyssna, t.o.m. lägga örat mot spåret.
En lokal individ som ibland följde med på mjölkrutten, idag kan vi kalla honom för en "Rain man", hade full koll på alla tågtidtabellerna i området och angav exakt när tågen skulle passera vid de olika övergångarna.
Men som nämnts kunde naturligtvis förseningar uppstå och då gällde inte den planerade tidtabellen.

En till min far bekant, Gustaf Håkansson - också kallad Stålfarfar, råkade ur för en tågolycka med en av sina lastbilar som därvid blev totalskrotad och ingen av de tillskyndade trodde att bilföraren överlevt.
Men Gustaf som stod och betraktade förödelsen helt oskadd ansåg att Gud hjälpt honom att undkomma genom att komma ut genom förardörrens nyckelhål.
Gustaf, som nämnts i andra trådar här i forumet, ägde totalt 11 lastbilar och någon enstaka släpvagn innan han gav upp åkeriverksamheten i samband med en annan tragisk olycka då en av hans söner omkom.
Eftersom den enda bil som skrotanmäldes av Gustaf var en 1930 års GMC, så antar jag att det var denna bil som var inblandad i olyckan. Alla andra av hans bilar kom att avyttras till andra ägare.
Denna GMC köpte Gustaf från tidigare L-län i augusti/september 1936 och skrotanmälde den 30 november samma år.
Jag känner till registreringsnumren på Gustafs bilar, men man skall kanske forska vidare om tågolyckan bland tidningsarkiven/polisrapporterna för att se om det finns någon bild som dokumenterar händelsen.

// Kjell N

Ang. stålfarfar.

Tack S-V L44, din berättelse väcker minnen.
När jag gick i småskolan så hade vi en rektor eller skolföreståndare som var dotter till stålfarfar.
Han var ofta och hälsa på henne och vi elever flockades runt han när han anlände på sin cykel.
Dottern bodde ju på skolan, så var morgon kollade man så att cykel stod kvar utanför bostaden.
Man växte ju upp med berättelser hemifrån och i tidningar om hans bravader, han var ju den
första ”kändisen”man träffade. Att han varit åkare kände jag inte till, detta bör ju varit långt
efteråt. Detta var på -60talet, men alla kände till honom.

Bigmanstown skrev bl.a.

.....Att han varit åkare kände jag inte till.......

Det är kanske få "ungdomar" ïdag som känner till vem Stålfarfar egentligen var. Han blev en rikskändis under Sverigeloppet på cykel 1951 som startade i Haparanda och avslutades i Ystad. Trots att han ansågs alltför gammal (66 år) kom han i mål utom tävlan ett dygn före de officiellt anmälda cyklisterna. Och då hade han faktiskt först cyklat från Gantofta (utanför Helsingborg) till Haparanda innan loppet startade.

https://platsenshistoria.se/events/stal ... rigeloppet

Och det är nog ännu färre som visste att Stålfarfar varit lastbilsåkare, men som jag nämnde hade han från mitten av 1920-talet och under 1930-talet 10 olika bilar, bl.a. den här, en 1935-års Bedford WTL 70.
En bil som han ägde mellan maj 1935 och juni 1937.


På bilden ses också den yngsta sonen, Kalle stående på bilen fotsteg. Kalle skulle fälla en flakläm men spannmålssäckarna tryckte så hårt på lämmen att han fick den i huvudet. Kalle var bara 14-15 år gammal när han dog 1941, men eftersom Stålfarfar verkade ha avyttrat sina bilar under hösten 1937 (enligt fordonsregistreringshandlingarna), så är det inte osannolikt att olyckan skett då.
Efter denna tragiska olycka slutade Stålfarfar i alla fall med sitt åkeri,
Stålfarfar och hans fru, Maria, blev gamla, 102 resp. 105 år innan de avled, 1987 resp. 1986.

Stålfarfar var f.ö. en av mina allra första idoler. Jag är född 1950, men jag hörde att jag som riktigt liten ofta tjatade mig till att fä höra denna sång innan jag somnade, Jag måste ha varit ett eller två år då.
https://www.youtube.com/watch?v=-T_BKN_bx5k

Stenkakan har jag kvar än idag.

// Kjell N