veteranlastbilar.se

Riksarkivet-Svar har ägarhistoriken. Tel.nr. 010 4767700

Reid.

Ja, efter det att Ilsbo slutade med helfjäderboggien (studsboggien) som de höll fast vid länge övergick de till 4-fjädersboggien som de flesta andra tillverkare hade infört tidigare. Vid besiktning av en påhängsvagn gällde §54 avstånd från påhängsvagnens första och sista axel, därför gick det inte att få 20 tons boggietryck godkänt för en 2,05 boggie med mindre än att avståndet ökades till ca 3,5 meter. Detta gällde långt in på 70 talet. Då 8 tons-axlarna från BPW var garanterade för 9 ton kunde 17,5 tons boggietryck uppnås med en 2,05 boggie.

Beträffande 16 tons King-Pin belastning så var det inte ovanligt att man plussade på något ton, det gällde ju bara tillverkningsgarantin, så kunde man stoltsera med en extra fin max-last. Detta lurade dock ingen poliskontroll efter 69 då enbart våg och måttband tillämpades. Själv hade jag 35 tons totalvikt på min Skänninge-trailer trots kortboggie efter min anvisning. Max-lasten blev drygt 27 ton medan den lagliga lasten utan måttband blev inte fullt 22 ton. Med måttband (§54) endast 14 ton. På liknande sätt finns mycket mystik. När Klassiska Lastbilar presenterade Ulf Jönssons LB76 med långboggie-trailer uppgavs lastförmågan till drygt 23 ton om jag inte minns fel. Verklig last kunde inte bli mer än 19 ton utan måttband och något ytterligare lägre med måttband. Med måttband faktiskt något bättre än för mitt ekipage då jag hade en axel mer (boggie-dragare) än Ulfs ekipage. På kontinenten hade jag dock 38 tons totalvikt medan Ulfs 4-axliga kombination endast 33,5 ton.

Om jag minns rätt transporterade Ragnar Persson element för hallbyggnader samt långa takstolar med dessa trailers, tror hallarna såldes under namnet Västanfors.