forss släp

[sjömannen]

Forss hade i slutet på 60 en 3 axlad vagn, vilken jag inte missminner mig kallades "perinomvagn" det var en 3-4 dec hög förstärkning under dom 3 mittersta lämmarna. Undrar oxo om inte fjäderpaketen låg "opp o ner". Den va tung som fan, kändes som de va 15-20 ton i den fast den va tom. Om jag minns rätt så lastade den endast 15 ton lagligt, MEN gick nog o knöla i 30 utan att det syntes(förutom däcken), men va ju hårda däck då. Har inte sett ett sådant släp på flera decennier, kollat på Google utan resultat- Någon som sett nån?,,,Fler som minns dom?

Sjömannen

[Per Thomson]

Jodå, jag minns. Kanske det var lite fler trailers byggda med samma ramprincip.

I den här tråden syns en Mühlbergers 88:a med en sådan trailer http://www.veteranlastbilar.se/phpBB3/viewtopic.php?f=27&t=3350&p=22226&hilit=Hubert#p22226

[sjömannen]

Japp,,,så såg de ut,,,,,men måste tillstå att jag aldrig sett en trailer av den varianten, o bara 2 släp har jag skådat , båda i Gävle i slutet 60 början 70 -ett av dom har jag släpat på, , jag antar att det inte blev nån"hit" grymt tungjobbad o tung att dra.

Sjömannen

[Per Thomson]

Dessa släp/trailers blev aldrig särskilt populära, bl a på grund av att de uppfattades som tunga. Konstruktörens tanke var nog att de skulle bli lättare och stabilare än ett vanligt släp, den kraftiga yttre kantprofilen tjänstgjorde samtidigt som huvudram, någon konventionell inre ram fanns alltså inte, endast tvärbalkar som förenade kantramsbalkarna. Däremot blev nog axel o King-Pin/vändkrans -infästningar mot de yttre rambalkarna tyngre än vad konstruktören tänkt sig. Forss hade även egna axlar, tror de hare produktnamnet Cromax. Hålrummen i axelprofilen utnyttjades som lufttank så konventionella lufttankar behövdes ej, en fördel skulle vara kortast möjliga väg till bromsarna. Dessa axlar fick dock inget bra rykte och försvann även de från marknaden.

Forss innovativa konstruktör uppfann även en ny läm o kapellkonstruktion vars fördel skulle vara att man slapp trocklandet med TIR-vajer genom öglor, tror det konceptet hade namnet Velasco. Jag tror nog inte någon TIR-åkare köpte detta system, de enda bilar jag såg som hade det var SLAB -bilar. För mig var det en gåta hur de skulle kunna bli TIR-godkända, kanske blev de bara godkända av Tullkammaren i Östergötland

Intressant att du minns dessa släp sjömannen.

[sjömannen]

Blir faktiskt mycket imponerad av ditt kunnande, du verkar ha enormt bra grepp om de mesta som rullat efter vägarna. De här Forumet blev enormt nyttigt för mig att- få fräscha upp minnet, som de f.ö. är lite si och så med,inte minst med tanke på den svåra skallskada jag ådrog mig för ett antal år sedan. Konstigt.....jag vet inte vad jag gjorde igår, men minns ganska hyfsat saker för 20-30-40 år sedan. Finns heller inte många kvar i min omgivning från den tid jag började i branschen, att ventilera gamla bilar och synder med. De är lika spännande varje gång att öppna denna sida.

Hälsningar Sjömannen

[herrstina-]

En anledning till forsaxlarnas relativt korta existens var rostproblem, det ligger liksom i sakens natur att det bildas kondens i lufttankar. Kondens i obehandlade axelrör ledde ganska snabbt till gravrost och sprickor.

Stina.

[faun v12]

Lägger in en bild på min Forss Perinom från 1966, har även flaket som levererades samtidigt med släpet.

januari 2014 239.jpg (42.97 KiB) Visad 41116 gånger

[sjömannen]

Oj,,,har du haft den i trafik?,,kört o jobbat med den?-Vet du hur många såna 3 axl som tillverkades? Jag har bara sett 2 o de var i Gävle. Tore Petterssons Åkeri i Gävle hade en,, o Pålssons Gävle hade en,,,,Rena gympasset o bara fälla lämmarna. Gick grymt tungt o dra. Är det cromax axlar på den?,,har för mig att dom 4 kantiga cromax axlarna dök upp först i början på 70 talet?.

Sjömannen

[faun v12]

Nej ,jag har inte kört den i trafik,jag köpte den i Kalmar för tre år sedan av en kille som monterade timmer-hus. Han köpte den 1977 så den var alltså i trafik cirka 10 år.Det lustiga är att jag äger ett Forss-flak som levererades tillsammans med denna vagnen 1966. Ekipaget levererades till en åkare i Karlskoga i December 1966, så att finna släpet genom en Blocket-annons i Kalmar och sedan para i hop dessa torde vara ganska unikt. Jo ,det är Cromax på den.

[Kjell T]

Finns det möjligen ritningar eller bilder på axlarna och övriga speciella konstruktioner på vagntypen? Har alla Cromax axlar fyrkantprofil? Nyfiken.

[lokförare]

en forss perinomsläp var avsedd för tungtransporter
det gick inte få dem kortare än 11,5 meter
ändå var det åkare som köpte sådana och
satte dem på vanlig styckegodstrafik
i halmstad fanns det en på ASG som gick
på dalarna gävle
på bilspedition fanns det 2 stycken
en som gick på uppsala gävle
en tvåaxlad som gick på norrköping
de andra bägge var treaxlade
svelast i värnamo hade en treaxlad trailer
av samma typ

[sjömannen]

hmmmmmmm- tungtransporter??????,,,minns jag fel om att dom 3 axl. bara lastade 15 ton lagligt?,,,däremot tålde dom säkert det dubbla

Sjömannen

[Per Thomson]

Ingen som har produktblad eller säljbroschyr över Perinomsläpen?

[lokförare]

det stämmer säkert
det första man ska ta hänsyn till var
att längden på dem översteg 11,5 meter
totalvikten på dem var 26 ton
en av de sista släpen pappa köpte
var en ASJ-forss 12,5 meter med kapell
den vägde 9,5 ton tom så den fick
lasta 16,5 ton perinomen var tyngre
en forssrepresentant uttalade sig
år 1964 om det var möjligt att knäcka
ramen på en forssvagn
pappa hade en 3 axlad vanlig flaksläp
som var lite speciell så till vida att
där var bara 8 tons axlar i boggin
så br forss garanterade bara 14,5 tons boggi-
tryck på den
den fick lasta 16,5 ton trots den lägre totalvikten
det första som skulle ge sig vid lastning av
obegränsat med vikt på den var däcken
det skulle även gälla en perinomsläp

[sjömannen]

Finns det möjligen ritningar eller bilder på axlarna och övriga speciella konstruktioner på vagntypen? Har alla Cromax axlar fyrkantprofil? Nyfiken.

Om jag inte är alldeles ute o seglar, så har jag för mig att cromax var namnet på just den 4 kantiga axeln,- som tidigare nämnts hade lufttanken inbyggd i axeln.

Sjömannen