Termometer / Tempmätare SCANIA

[Claes-Göran]

Hej på Er. Finns det någon som har en kompl fungerande tempmätare (ångtypen med kopparröret) gul tavla ,röd visare,kromad sarg,till Scania detalj nr 78015 (utgått).Mätaren fanns på -60talet märke STEWART WARNER. Även tipps om det går att reparera motages tacksamt.

Mvh CG

[Ove]

Prova med Instrument Jige A B Leksand 0247-10116 0706310116 H: OVE

[Gösta]

Är det så att det är en allmänt händig person som även gillar att pyssla med små saker ,är det inte så svårt att fixa ångröret om det är det som är punkterat. är det som det oftast brukar vara en vridskada intill känselkroppen möter det heller inga svårigheter att ordna till . Det brukar vara tilltaget på längden lite i överkant, Är det det senare felet då måste man behärska att löda med silverlod, att den gamla rörstumpen som sitter kvar först måste avlägsnas är ju givet, den tar man antingen med värme tills det gamla lödningen medger att den lilla biten rycks loss, eller så borrar man in ett hål som är tämligen exakt som rördiametern. Proffsen använder vakuum men då fordras en rad speciella ventiler som hobbyister sällan förfogar över. Denna metod som jag nu ska försöka beskriva är enkel men samtidigt lite pillrig att utföra så vana att hanskas med små saker underlättar betydligt. Följande behövs: Frysbox, Lödkolv, Borr 1.5 mm ett svagt koniskt mässingstift vars diameter är som borrhålet,när stiftet äntrats in i hålet ett par mm, vidare behöver du en injektionsspruta
(finns att tillgå på Apoteket) En aluminiumkapsel med startpilot. När du borrat hålet i känselkroppens övre ända, och ser att sprutspetsen går in i hålet ,samt att stiftet passar väl utan glappning och att det känns stabilt fast när det är intryckt, då tar du bort stiftet och gör en minimal försänkning vid hålets ingång, att det momentet inte kan hoppas över kommer att framstå som mera självskrivet när operationens slutfinisch äger rum. Fyll nu sprutan med etern från startkapseln, lägg alltsammans instrumenet okså, i frysen över natten, vätskan minskar i volym och fyllnadsgraden blir tämligen exakt om känselkroppen fylles helt full påföljande dag. Fortsättning följer!

[finnholm]

Hejsan!
Det er inta ret at 78015 er utgået, den er erstattet af Scania nummer 210609 som igen er erstattet af 1114578+1116951 och nippel 307052, disse delar er tilgänglig hos Scania.
Dog skal nippel 307052 skäres og 1/2 NPTF gevind skäres på ytersiden, så passer delar sammen.
Hoppas dette kan hjælpe dig, selv om det inta er gammal type.
mvh
Finn Holm

[Claes-Göran]

Hej bästa VÄNNER. En sån bank av erfarenhet detta forum är. Tackar så mycket alla för svar. Jo Gösta några frågor, - efter att ha fyllt enl dina intruktioner så antar jag att mässingstiftet skall lödas fast i känselkroppen?? vidare så fylls väl röret ända in till mätaren när känselkroppen är fylles?? När jag plockar bort känselkroppen ur röret i topplocket - är den torrt monterad elller ligger den i kylarvått?? .

Mvh CG

[Gösta]

Hej igen! Det var bra att du var med på noterna Clas. Att jag nämde om stiftet lite extra beror på att tätningen mellan stiftet och känselkroppen måste vara oklanderlig. Och att en efterjustering av fyllnadsgraden inte kan göras på annat sätt än att ta om hela proceduren från början. Armaturen har en "förspänning" av trycket redan i rumstemperatur. så därför måste stifter även täta perfekt innan det är fastlött. (Tennlod standard passar bra för uppgiften) När du är klar och nöjd med resultatet kniper man bort stiftet och putsar ytan kant i kant. Då kan den lilla gården av tenn studeras i den redan tidigare gjorda försänkningen. I utväxlingen mellan visaren och tryckkammaren finns en s-formad justeringslänk länk. Man vill ju att visaren ska visa tämligen rätt mellan 75-90 c

Har tips angående anskaffandet av skarvledningar: En termostat finns i varje kasserad husållskyl. Det är åtskillda avdelningar mellan kylmediat och termosten, så det är ingen fara med att man släpper ut freon.

Det är lite omständigt att beskriva en sådan här sak lättfattligt och samtidigt hålla textmassan nere. Det vimlar ju av trasiga/punkterade mätere, så övningsobjekt finns det gott om. Om man tittar på vad som är skrivet om reparation av tempmätare får man gå till 40-talet för att hitta vägledning . Utvecklingen senare gav att det inte var lönande att reparera ett sådant instrument. Ett nytt var ju överkomligt för en ringa slant. Då tycktes det av naturliga skäl, att varför ska man ge anvisning på något som ändå inte brukades i praktiken. /Gösta