veteranlastbilar.se

En notering som löd "3-axlig Ruberg" på en registreringshandling avseende en 1937-års Volvo LV84 D hemmahörande i Everöd tilldrog mitt intresse.
Tidigare har man sett flertalet 3-axlade lastbilar från 1930-, 1940- och 1950-talet med noteringar såsom "Rydhs" och "Virserum" avseende stödaxlarna, men det var första gången jag träffade på beteckningen "Ruberg", så jag Googlade på namnet och fann denna information.
http://www.angelfire.com/planet/vilansv ... bergs.html

Avståndet mellan 2:a och 3:e axeln på Rubergs-boggin var endast 100 cm, medan de allra flesta andra boggiförsedda LV80-orna vid tiden hade antingen 105 eller 110 cm axelavstånd mellan 2:a och 3:e axeln.
Kan detta mått vara en indikator på att särskilja Rubergs-boggin från de övriga?

// Kjell N

Frågan är hur många boggier Ruben tillverkade? Det förekom säkert en hel del lokala boggikonstruktioner ifrån olika bysmeder men om Ruben lyckades kränga mer än dussinet bör nog namnet med på listan över påbyggare enligt min uppfattning.

Så här kunde en 3-axlig Volvo LV84 DT se ut.


Den här bilen kommer också från trakterna kring Kristianstad, men det är inte just den som angavs ha en Ruberg-boggi.
Måttet mellan 2:a och 3:e axel anges till 102 cm (mot normalt 105-110 cm), så detta kan möjligen också vara en Ruberg-konstruktion. Notera "fattigmans"-konceptet med åtta hjul i st.f. tio.
Bilden kommer från Kristianstads museums bildbank "Minnesluckan" kallad http://reflex.regionmuseet.se/

// Kjell N

Ditt antagande om Rubens boggi även för denna verkar högst troligt med tanke på det korta måttet mellan axlarna.

Ännu en lastbil försedd med en Rubergs-boggie funnen bland gamla registreringshandlingar.
Denna gång var det en 1937-års Chevrolet TD 155 HS med axelavstånden 395-103 cm.
Det ovanliga är inte bara Rubergs-boggin utan även modellen och att bilen var försedd med en dieselmotor.
Nästan alla Chevrolet-lastbilar (och även Ford-lastbilar) som såldes i Sverige före och strax efter 2:a världskriget var som de flesta säkert känner till bensindrivna (naturligtvis undantaget diverse gaskonverteringar och även konvertering till eldrift ibland), men några ytterst få Chevor och Fordar fick faktiskt dieselmotorer. Nästan alla av dessa lastbilar fick sin dieselmotor utbytt mot bensinmotorer efter bara några få års drift.
Även Chevan som nämndes ovan fick sin råoljemotor utbytt mot en Buick bensinmotor efter bara ett års drift.

// Kjell N

Det skulle vara intressant att få veta varför diesel-alternativet inte fungerade. Den högre kompressionen i dieselmotorer kanske medförde att fuskkonstruerade dieselmotorer vars komponenter egentligen bestod av bensinmotorns, inte höll. På USA marknaden hade man antagligen inte tillräckligt med testmöjligheter då det var ett konservativt förbehåll för bensindrift, Skandinavien utsågs kanske till testlaboratorium. I köpet ingick kanske att motorn kunde bytas ut om man inte var nöjd.
Lite spekulationer bara.