veteranlastbilar.se

Ägaren av den här Volvon från senare delen av LV90-seriens modellår hade nog ingen större framtidstro, trots att han upplät sin bil åt att köra för "Framtidsfolket" under valkampanjen 1940.
Eller hur skall man tolka hans val av den här mycket ovanliga hyttkonstruktionen.
Det ser inte ut som någon traditionell gengaskonvertering av ett fordon byggt för bensindrift, utan snarare en högst medveten konstruktion.
Visst, fordonsägaren verkar ha prioriterat bibehållet lastutrymme, men hur skall någon stackare lyckas klämma sig in i hytten och kanske dessutom få plats i det sannolikt minimala sätet på högersidan?


Bilden kommer från Helsingborgs Museum ( http://museum.helsingborg.se/ )

// Kjell N

Han kanske räknade med att ersätta den med en hembränningsaparat efter kriget?

Men det kanske är en rätt rymlig hytt på vänstersidan. Tycker den kan vara rätt lång.

Det är väl inte bara hytten som är konstig,
även gengasverket ser ut att vara en alltigenom udda konstruktion.
Bysmeden? eller åkarn själv hemma på garagegården?
Hälsning
Malte E.

Ibland kan det komma orsaker att ta tillbaka tidigare påståenden, eller i alla fall en del av dem.
Jag raljerade nästan över gengasaggregatet, "Åkarn själv eller bysmeden".
Men det verkar faktiskt vara Volvo som står bakom, på grundval av en fransk konstruktion. Man hade säkert förväntat sig att den
skulle vara förträfflig, men den synes ha förvunnit ganska snabbt igen. Det förefaller som att i längden fanns det ingen konstruktion
som slog den österrikiska Imbert. Och det får väl även räknas de svenska licenstillverkarna tillgodo !

Varför bilägaren stökat till hytten så som gjorts kan man inte veta. Olika vägstyrelser brukade ibland göra så där med äldre Scanior,
fast på vänster sida givetvis. Skälet var att man ville bibehålla möjligheten att vänstertippa, som säkert var av värde vid vägunderhåll.
Då offrade man hellre passagerarplatsen.
Men bilen på fotot har ju fast flak, så tippargumentet är inte giltigt.
Malte E.

Tack för de intressanta reflektionerna Malte!

Den här bilen verkar också vara försedd med en mycket smal högerdörr.
Bilen fanns i Västmanlands län, så det ser ut som om hyttmodellen som uppenbarligen var ämnad en ytrymmesbesparande placering av gasaggregatet fanns på fler platser i landet.


// Kjell N

Malte. E skrev: Olika vägstyrelser brukade ibland göra så där med äldre Scanior,
fast på vänster sida givetvis. Skälet var att man ville bibehålla möjligheten att vänstertippa, som säkert var av värde vid vägunderhåll.
Då offrade man hellre passagerarplatsen.
Men bilen på fotot har ju fast flak, så tippargumentet är inte giltigt.
Malte E.

Det fanns ju Scanior på 30-talet som byggdes med den hyttkonstruktionen, visserligen större, men ändå för att få plats med gengasaggregat. Om jag inte minns fel så uppmuntrades detta av myndigheterna under en kort tid första hälften av 30-talet.

https://img.favcars.com/scania/scania-v ... 40x480.jpg

Scanian ovan ur 355-serien byggdes med plats för gengasaggregat bakom föraren.

Anders

Det verkar vara en jätte som sitter på taket (skogsbilden), kanske det är kameraobjektivet som förvränger den i övrigt intressanta bilden.
Ja, balansgången med vad som måste offras för gengasen kunde nog variera, komforten eller lastutrymmet.

Anders, meddela om jag bör ta bort bilden som din länk går till! Här lite OT, ursäkta!
Här syns ett annat viktigt bildbevis, observera att det är snökedjor på sista axeln. Jag är nästan hundra säker på att det ligger till så här, Volvo tecknade licensavtal med det danska företaget som hade patent på "Long-frame" -konstruktionen, alltså drift på den främre boggi-axeln och lastfördelning med procentuellt högre belastning på den främre drivaxeln. S-V tvingades "gå runt" patentet och så blev det drivning på den bakre axeln.

Per Thomson skrev:Det verkar vara en jätte som sitter på taket (skogsbilden), kanske det är kameraobjektivet som förvränger den i övrigt intressanta bilden.
Ja, balansgången med vad som måste offras för gengasen kunde nog variera, komforten eller lastutrymmet.

Anders, meddela om jag bör ta bort bilden som din länk går till! Här lite OT, ursäkta!
Här syns ett annat viktigt bildbevis, observera att det är snökedjor på sista axeln. Jag är nästan hundra säker på att det ligger till så här, Volvo tecknade licensavtal med det danska företaget som hade patent på "Long-frame" -konstruktionen, alltså drift på den främre boggi-axeln och lastfördelning med procentuellt högre belastning på den främre drivaxeln. S-V tvingades "gå runt" patentet och så blev det drivning på den bakre axeln.

scania_scania-vabis-truck_1933_pictures_1_640x480.jpg

Tack för att du la in bilden! Fick bara felmeddelande om att storleken inte gick att fastställa.
Det har ju funnits diverse storväxta åkare förr i tiden, så det är nog ingen omöjlighet att karln på bilden är "fullvuxen". Visserligen anekdotisk bevisföring som egentligen inte håller för någon form av granskning, men ändå; Här i krokarna fanns en åkare som på 40 talet ska ha monterat nya fjäderpaket för bakaxeln på sin lastbil (minnesbilden säger Opel) och då han inte hade en domkraft till hands så löstes det hela genom att han låg på rygg på backen och höll upp ramen med fötterna medans han skruvade.
Enköping är en annan ort som det ska ha funnits ett par i den äldre generationen som "när de steg in i hytten såg det ut som när en annan tar på sig överrocken" för att citera uppgiftslämnaren.

I något nummer av den tyvärr avsomnade tidningen Tunga Magasinet fanns det en artikel skriven av en karl som kört en av dessa Scanior med drivning på sista axeln. Var tydligen helt värdelöst på vintern.
Intressant är för övrigt att det bara är dessa totalt drygt 40 chassin som hade den boggien. Dessa var levererade 1932-34. Efterföljande treaxliga vagnar hade ju den "normala" varianten av boggie.
Varför man inte gjorde som Tidaholm och använde sig av tandemdrift är ju en annan pilsner.

Anders