veteranlastbilar.se

Lastbilsboggin utan tandemdrift och av den skandinaviska modellen ska tydligen ha uppfunnits i Danmark på 20-talet och fick patent. Long-frame eller något liknande var namnet på den eller företaget bakom.

När kom den första boggilyften och hur ser utvecklingen ut? Då avser jag inte att man backade stödhjulen mot en slänt och stoppade in en träkloss mellan ram och balansarmen, ej heller snållösningen armen hade med en vevanordning typ Volvomuseets röda Titan. Jag avser en lyft som kunde användas inifrån hytten och även till viss del användas med lastad bil vid temporära tillfällen typ hal uppförsbacke.

50- talet kanske? Eller när boggibilar blev vanligare. Vi hade en riktig klurgubbe,tillika åkare, i mina hemtrakter. Han vet jag byggde på en boggilyft åt en annan åkare nån gång på 50-talet. Han var lite som Kajsa Warg, man tager vad man haver. Får jag grunna lite kommer jag på vilka delar han använde.

Grunna på Thomas!
Tryssil-bilen på Scania-museet har en hydraulisk boggilyft som handpumpas om jag minns rätt. Har för mig att oljetanken sitter inuti hytten och att ventil och pumpspak är monterade ihop med tanken.

Handpumpade boggielyftar hade vi hemma när jag var liten. De äldsta bilarna jag kommer ihåg var 135.or från tidigt 50-tal.
Pumpen satt under passagerarsätet. När hjulen skulle i backen öppnades en kran så oljan kunde rinna tillbaks till tanken.
Nästa steg blev en elmotor som kördes tills det skrek i grejorna, även här sänktes medelst kran.

Stina.

Både Titan å 88 : an har sänkning medelst kran, å höjning via skrikande elmotor. Sörling med utanpåliggande kolvar på 88 : an. Wire på Titan.

Stämmer bra! Körde en Volvo-Viking med boggi, fabrikat på boggilyften?? Behållaren för oljan till lyften satt till vänster bakom förarstolen med tillhörande kran för returen. Vikingen var från 1962. MVH. 30 Fredrik.

Malte, var håller du hus, du behövs här!

Måste nog göra Per besviken,
detta eftersom vetandet inte sträcker sig tillräckligt långt tillbaka i tiden. Boggilyften är ju en nog så viktig detalj men som är föga omskriven, inte så omtalad heller för den delen. Utom förstås den klassiska träkubben.
För egen del började jag i yrket 1955/56. Bilarna som gällde var LS 65, och ofta med Zeta-lyft. Pumpen var då en kvadratisk oljebehållare med handpump satt på gaveln,
en ca halvmeterlång spak med en märklig böj på toppen och krönt av en svart kula. Pumplådan kunde placeras valfritt, ofta mellan förarstol och dörr. Man kunde då
pumpa med vänster hand och försöka manövrera bilen med höger hand. Att trycka boggin tog lång tid så det gällde att ha framförhållning. Började man pumpa NÄR det
började slira var det ofta för sent. I en bil satt pumpen bredvid växelspaken, då kunde en arbetskamrat, om sådan fanns sköta pumpandet. Det stämmer att det satt
ett ventilvred på oljelådans topp, när man sedan vred upp detta sjönk boggihjulen, och returfjädrar drog tillbaka tryckstång och den gaffel som tryckte ner vågarmens
främre ände. Men en LS 65 som jag ibland körde hade en j-a anordning. Bilen hade Foco-kran, och lade man i kraftuttaget, ställde en spak i rätt läge och släppte upp
kopplingen så skötte den hydraulpumpen arbetet. MEN, det fanns ingen överströmmningsventil, så trampade man inte ner kopplingspedalen i exakt rätt ögonblick, så
sprängdes nånting. Det kan tilläggas att Zeta-lyften,(och kanske inte många andra heller för den delen) kunde lyfta boggi- hjulen på en lastad bil. Denna bedrift fick
man uppleva först med Scania Regent med Tranås-lyft. Naturligtvis måste en sådan kapacitet brukas med omdöme.
Med hälsning,
Malte E.

Tack Malte!
Då är det kanske inte fel med bedömningen att lyften kom först efter kriget (WW2) andra hälften 40-talet, då fjärrtrafiken började utvecklas igen efter totalstoppet under krigsåren. Kanske någon som har tillgång till tidningen "Lastbilen" för 30 och 40 tal kan se om det finns annonser om boggilyfter.
Tryssel-bilen på Scania museet har just en sådan låda med handpump intill förarstolen.
Ove beskrev att lådan snart flyttades ut från hytten och att man ersatte handpumpen med en startmotordriven pump.

Hej alla!
Mitt första inlägg i detta forum. En tillverkare av boggielyft var Zetterbergs i Östervåla, den första mekaniska kom någon gång 1940-45 som senare kom med hydraulik.
Läste också en fråga om Zetterbergs/östervålatippen hade något samband? Svaret är JA. Zetterberg mek låg o ligger fortfarande i Östervåla därav namnet Östervålatippen .Man har också under åren haft flera namn på sina boggielyftar bland annat" Zeta-lyften" o en som i samband med något jubileum kallades för "Jubilar". Zetterbergs industrier startade i början på -20 talet av Henrik Zetterberg med flakbyggnationer, o kom runt 1930 med sin första hydrauliska tipp och blev sedan o är fortfarande en av landets största tillverkare av dessa. Fabriken var kvar i familjens ägo fram till 1988 då företaget gick in på börsen.Företaget är i dag åter igen privatägt. Man var också först på marknaden med "Robson-drive" men det är en annan historia.

Hälsar "buggis"

Hej o tack för den intressanta informationen "buggis"!

Det är kanske inte så konstigt att boggilyften först kom efter kriget. Har du någon uppfattning om någon konkurrent kom ungefär samtidigt och kan du beskriva konstruktionen?

Vore trevligt om patentet till "den svenska" boggilyften kunde letas fram. Uppfinnaren lär nämligen ha varit dansk. Vet att det fanns Volvo LV60-serien med boggilyft redan i början av 1930-talet.
Samtidigt bör även Scania-Vabis ha infört samma "danska" konstruktion. Undrar hur den danska lastbilen Triangel gjorde. Införde även de boggilyft?

I någon av Volvos historieböcker står att läsa att man införde den danska patenterade boggin LF. Förmodligen var man exklusiv licenstagare eftersom S-V krånglade med andra lösningar. Patentet har vad jag förstått inget med boggilyft att göra utan att enbart handla om en boggikonstruktion med enkeldrift samt möjlighet att ge den drivna axeln högre (konstant) axelbelastning än för löpaxeln.

LF boggin är alltså inget svar på frågan när boggilyften kom.

Per Thomson skrev:I någon av Volvos historieböcker står att läsa att man införde den danska patenterade boggin LF. Förmodligen var man exklusiv licenstagare eftersom S-V krånglade med andra lösningar. Patentet har vad jag förstått inget med boggilyft att göra utan att enbart handla om en boggikonstruktion med enkeldrift samt möjlighet att ge den drivna axeln högre (konstant) axelbelastning än för löpaxeln.

LF boggin är alltså inget svar på frågan när boggilyften kom.

OK. Kan då bidraga med att i mars 1950 släpptes stödaxeln på en Scania-Vabis ner genom att en spärr släpptes i bakänden på ramen. Antagligen fanns någon form av ett virespel för hissning av stödaxeln.

Försvarets boggibilar hade också den typen av boggilyft, dvs de bilar som användes försvarets egen logistikverksamhet av civil karaktär. Volvomuseets röda Titan har en sådan boggilyft som manövreras manuellt med vev. Men redan på slutet av 40-talet fanns hydrauliska boggilyftar, t ex Tryssil-scanian som tidigare visades på Scaniamuseet med hydraultank och handpump intill förarstolen.

Det var mer viktigt att kunna manövrera lyftning av boggiaxeln utan att först behöva stanna, t ex då man befarade halka i ett motlut som man närmade sig. Tydligen insåg inte försvarets upphandlare denna viktiga egenskap eftersom de snålade genom den primitiva mekaniska lyftanordningen.