Forss-Parators Produkter

[Anders]

I denna lilla färgglada broschyr från mitten av 70-talet så kan man få reda på alla olika typer av utrustning som Forss-Parator tillverkar, dock är inte växelflak eller växelskåp med i den här broschyren.
Men det är ändå rätt så angenämt att sitta och bläddra i den

Anders

[Anders]

Då den förra broschyren så nesligt hade utelämnat växelflaken så har man i en något nyare broschyr ägnat dem lite mera uppmärksamhet.
Och handen på hjätat, är det bara jag som skulle vilja se Konsums F85 på omslaget på ett rally?

Anders

[Stellan]

Jag visste inte riktigt var jag skulle lägga den här bilden, men det står ju Forss-Parator längst ner på ritningen som jag hittade efter en djupdykning i arkivet. Det är som synes efterföljaren till Kalmar Terminal hos Svelast där trailern kom från Forss-Parator, bilen från Volvo och vändskivan från KVAB. Gaffeltrucksfunktionen hade tydligen lagts undan på de här byggnationerna, men annars så är det samma koncept som KVAB hade från början. Kanske det är någon som vet något mer om det här projektet?



/Stellan

[Anders]

Intressant ritning Stellan!
Byggdes det inte ett antal av dessa bil/släp-kombinationer för Svelast på F86-chassien? Har för mig att jag sett bilder på det i någon Volvo-bok.

Anders

[Stellan]

Jag vet inte exakt hur många som byggdes, men jag har också sett någon bild i en artikel där ett helt gäng av de här ekipagen står uppställda. Ett av de här släpen låg ute på Blocket för något år sedan, så det kanske finns ett släp kvar i alla fall

/Stellan

[Anders]

Intressant om det funnits ett släp kvar. Det hade ju varit ett ekipage som hade varit rätt intressant att se uppbyggt igen
Visserligen finns det väl knappast kvar någon av Svelast-86;orna, men tanken känns lockande ändå

Anders

[Lars-Gunnar]

Tack Anders för att du delar med dig aav dina alster. Uppskattas!

Forss-Parator var ett legendariskt företag. Jag minns mycket väl att de införde underkörningsskyddet och poängterade detta i reklamen.
Vet inte omn det först hette Forss och Parator var ett annat självständigt företag som fusionerade och blev Forss-Parator.
Någon som vet hur det verkligen var?

Lars-Gunnar

[Per Thomson]

Jag har inte den exakta bilden över hur Forss-Parator kom till men här är vad jag minns:

Bröderna Forss fanns i Mjölby.
ASJ fanns i Linköping och hade licenstillverkning av FRUEHAUF konstruktioner.
Skänninge Verken fanns i Skänninge.

Dessa tre fusionerades till att bli Parator. Jag vet inte om Forss försvann ur namnet och det senare blev enbart Parator?

[Stellan]

Det skulle vara mycket intresant att få reda på när Parator kom in i bilden, det tycks nästan som om de bara har smugit sig in i namnet

Jag visste att jag sparat på någon bild av släpet som var till salu på Blocket för något eller några år sedan, och till slut hittade jag två bilder...

Lite lustigt är det ju att det har singelmonterade däck fram och dubbelmonterade bak, och framaxeln tycker jag ser lite klen ut


SLAB och Svelast väldigt mycket Rockinger på den tiden, en i mina ögon besvärlgare koppling att arbeta med. Något annat som de flesta bilar och släp hos Svelast hade, så var det en bakläm i aluminium som kunde användas att lägga på lastkajen vid av- och pålastning.


/Stellan

[Anders]

Vad intressant att få se ett släp som klarat sig kvar så här långt!
Har länge funderat på varför man valde singelmontage på framaxeln?
Det kanske finns någon på forumet som känner till de här ekipagen?

Anders

[Bo Norvinge]

Några länktips för att få veta mer om ekipagen och dess förlaga.

http://www.kalmarterminal.se

och min egna sida http://www.norvinge.se vidare till "Nostalgi & Nytt" och "SLAB". Sidan 3.

Ni har väl inte missat dessa sidor?

Släpen användes inte bara som släp utan även som trailer.

[Per Thomson]

Eftersom det var en fordonskombination avsedd för distribution var man inte ute efter någon avsevärd lastförmåga. Snarare var man ute efter ett flexibelt och mångsidigt ekipage med god framkomlighet. Just för framkomlighetens skull valde man att trots det korta flaket ändå ha ett överhäng för att det bakre släpet skulle följa med bättre. Axeltrycket kunde med dessa förutsättningar inte bli särskilt högt varför det räckte med enkelmontage av hjul på framaxeln. Jag tror att jag uppfattat detta rätt efter det föredrag om Kalmar Terminal som hölls vid Tunga-Mas-Träffen ett tidigare år.