Volvo rundnos från 1945 (LV 127 DT)

[Anders Ason]

Ja, tyst är den ju inte. Men som du säger så ger den go värme. Kan tänka att de underlättade vardagen vintertid för chaufförer i landets norra delar ja. Vintrarna i de södra delarna var väl också lite mera "vintriga" på den tiden. Är i alla fall känslan man har...

Och hur långa vinterresor har du planerat

[Per Thomson]

På LB76 var sådana element under vinterhalvåret ett måste, såvida man inte hade vinterpjäxor på sig. Det satt företrädesvis bakom förarstolen (stora hytten) och blåste varmluften i riktning mot fötterna.

[Stenhuggarn]

Och hur långa vinterresor har du planerat

Jo, eftersom jag sköter distributionen åt tomten till de södra delarna av landet så blir det en och annan mil på vinterväglag. Speciellt veckorna strax innan jul. Tomten har rekommenderat kedjor då sista biten till Nordpolen kan innebär rätt svårt väglag. Så det måste anskaffas snarast också. Men defrostern är ju nu i alla fall på plats.

Tycker vi tar en film (favorit i repris) som sätter oss i rätt stämning. Inte Nordpolen men nästan...

[Drängen]

Upp till Borgafjäll har jag varit med livsmedel och andra varor, men det var för Icas räkning. Har bekanta som körde för Ica, och ibland hängde man med som sällskap och hantlangare. Säga vad man vill, det var inget lätt jobb att köra till butikerna här uppe. Långa avstånd, inte direkt övermotoriserade bilar, trånga godsmottagningar m.m. Och varorna skulle fram, oavsett väglag.

[Noxcania]

Drog en repa me frugans Duettobjekt igår, stooora rosthål i golvet & bullrande avgaser, de lät nog mer än värmepaketet; folk e mesiga, de e klart man ska høra om de funkar!

[Drängen]

Mesig? Jag konstatera bara likheten med ljudet från ett propellerflyg. Det var inte direkt öronbedövande.

[Stenhuggarn]

Upp till Borgafjäll har jag varit med livsmedel och andra varor, men det var för Icas räkning. Har bekanta som körde för Ica, och ibland hängde man med som sällskap och hantlangare. Säga vad man vill, det var inget lätt jobb att köra till butikerna här uppe. Långa avstånd, inte direkt övermotoriserade bilar, trånga godsmottagningar m.m. Och varorna skulle fram, oavsett väglag.

Ja, det där med oavsett väglag i kombination med vägar som följer landskapet måste ha inneburit en rejäl utmaning många av årets dagar. Körde man sedan en rundnos som ju i stort sett är ett mellanting mellan lastbil och traktor så kan det inte varit lätt. Imponerande chaufförer och de måste ju haft många knep för de där riktigt kalla vinterdagarna...

[Per Thomson]

Den primitiva bron med fackverk av trä reagerade jag särskilt på, skulle bron hålla? Höjden på träöverbyggnaden var i stort sett inte mer än att rundnosens hytt klarades. Det var väl enbart torra kolonialvaror som kunde transporteras, eller kunde det finnas någon värmekamin under presenningen? Nej, då hade väl brandrisken blivit för stor.
Inte fanns det glykol på den tiden heller, kylvattnet tappades ur efter dagens slit och nytt vatten fylldes på nästa morgon såvida man inte använde rödsprit. Rödspritens dunstade snabbt så det var ingen hållbar lösning.

Boken Petsamotrafiken bjuder på en hel del läsning om svåra problem med vintertrafik.

Idag har de flesta glesbyggdsbutiker lagts ned. Försök görs med automat eller obemannade butiker, även hembyggdsföreningar försöker med ideell arbetskraft. Besökte en sådan i Norsjö för drygt tio år sedan.

[Drängen]

Skåp dök väl upp på femtiotalet, skulle jag tro, och det isolerade väl en del. Katalyter vet jag användes för värmekänsliga varor, enklast beskrivet som en slags kamin. Plus allt tungt bärande och släpande av in i butiker som inte var direkt ergonomiskt utformade. Min respekt för "brödchaufförerna" är stor, även om dom sällan hittade bästa fiken efter E4.....

[Per Thomson]

Ett av mina tidigare minnen från mindre bra lasthantering daterar sig från 1961. Skulle distribuera sill till en mängd konsumbutiker med en S-V 55 tippbil. Sillen var i trätunnor med plåtband. Bakgavelhissar var ännu inte uppfunnet och några lastkajer i flakhöjd fanns inte hos alla dessa småbutiker. Däremot en hög med gamla personbilsdäck. Dessa däck lades i en trave upp till halva flakhöjden. Konsumföreståndaren visste att det skulle gå bra, så brukar vi alltid göra sa han. Så höll vi i varsin fatände och lät tunnan falla ned. I studsen vände vi så tunnan stående och styrde den sedan mot marken.

Katalyter kanske värmarna benämndes, bra Drängen! Letade efter en Teknikens Värld artikel visande en skåp-tradare från 50 talet.Trodde att jag hade lagt in den här men hittar den inte just nu. Däremot hittade jag denna artikel, dock inget skåp men kanske läsvärd ändå i sammanhanget http://www.veteranlastbilar.se/phpBB3/viewtopic.php?f=19&t=2010.

Nu har det blivit mycket utanför ämnet (OT) Stenhuggarn men det var du som triggade igång det hela med filmen från Lappland.

[Stenhuggarn]

Nu har det blivit mycket utanför ämnet (OT) Stenhuggarn men det var du som triggade igång det hela med filmen från Lappland.

Bara trevlig läsning. Denna tråden har en tendens att vara lätt OT med stenhuggeri och annat...

[Stenhuggarn]

Tillbaka till träslöjden...

Beställde 50 stålfjädrar ifrån england i förra veckan. Har ju försökt hitta säten men det är som att hitta en nål i en höstack. Mitt tidigare försök att göra egna fjädrar gick ju inte så bra heller så känns som att detta nog blir bästa lösningen under rådande omständigheter. Tar väl någon vecka till innan de dyker upp så håller nu på att tillverka de träramar som fjädrarna mm ska monteras på. Tack vare bilderna Anders tog på Åssa muséet, samt andra bilder jag samlat på mig, så har jag en god bild utav hur de har sett ut.

Justeraing av ventilspelet hann jag med i Lördags också. Så några små steg framåt i renoveringen blev det denna helgen.

20221106_164245.jpg (478.56 KiB) Visad 3241 gånger

20221106_164421.jpg (433.23 KiB) Visad 3241 gånger

[Anders Ason]

Justa verktyg på väggen. Lämpliga för en mästare som du!

[Stenhuggarn]

Nä, jag känner mig ovärdig dessa fina verktyg.

Det är farfars de flesta. Han var timmerman på varvet i Karlskrona. Det är fantastiskt fint hantverk bara i verktygens tillverkning. Väldigt genomtänkta och man får hög precision. I alla fall om hantverkaren har samma kvalité som verktygen. Men så är det ju tyvärr inte längre. Så mästaren var två generationer bakåt i tiden.

[Kjell T]

Skulle tro att du skulle ha hittat fjädrar i närmaste östra grannland.