Volvo rundnos från 1945 (LV 127 DT)

[Stenhuggarn]

När man gör en full renovering så inser man saker efterhand. Trodde ju att min bil varit militär men det finns inget som pekar på det. I de gamla reg-papperna står ju visserligen att den är av intresse för kronan men inte mer. Det som lurade mig var den skylt jag hittade i hytten. Men den tillhör ju inte min bil ursprungligen utan den hytt som nu sitter på som jag insett kommer ifrån en LV 290 DS trubbnos. Så min bil har ju haft en annan hytt ursprungligen. Hittade en gummilist ibland grejerna igår som inte passar min hytt utan ser mera ut som en list som suttit på en hytt med delad framruta. Så skulle kunna vara så att ursprungshytten haft delad framruta. I så fall förstår jag bytet för Åtvidabergshytten ser ju bra mycket trevligare ut. Kan ju varit dålig också, ingen aning.

Men med tanke på vad som står på hyttens dörrar "Bärgning dygnet runt", så är jag rätt säker att hytten suttit på en bil liknande nedanstående. Det är nämligen så att alla hål jag svetsat igen överensstämmer exakt med positionen för lampor mm på den som är på bilden här. Dock är det en grön färg under den röd/gula som ligger ovanpå. Så den borde ju då varit militär-bärgare från början. Denna bärgare hade då chassinummer 290-770. Dess militära beteckning var 43361.

EJ159_01.jpg (132.41 KiB) Visad 17890 gånger

EJ159_03.jpg (169.41 KiB) Visad 17890 gånger

[Per Thomson]

Fina inspirationsbilder!
Även när man hittar en bild på ursprungsbilen för en utbyteskomponent som i detta fall hytten.
LV192/292 kallades långnos.

[Stenhuggarn]

Ah, tack Per för korrektur av mitt misstag. Förstår ju onekligen varför.

Bilden är dock troligtvis inte på hyttens ursprungsbil utan i så fall en bil av samma modell och gjord av samma påbyggare. Vilken jag antar att det är svårt idag att klura ut vilken det kan ha varit.

[Per Thomson]

Jo, det är svårt att fastställa hyttfabrikat på bilar från den här tiden, det fanns ju massor av karosseritillverkare runt om i landet. Några blev visserligen lite större än andra. De mindre tillverkarna kopierade säkert visst utseende också.

[Stenhuggarn]

Har ändrat på hur jag tänkt jobba mig framåt i renoveringen framöver. Men har grunnat en massa på detta och i ärlighetens namn är jag inte helt hundra på att beslutet är rätt. Hahaha! Så detta är något jag gärna tar synpunkter på. Inte lätt att få en klar bild över detta kanske men vet ju att det finns mycket erfarenhet här.

Jo, håller ju på med plåten till Åtvidabergshytten och för att få väck den från stommen så var jag ju tvungen att vika upp den längs med dörrkanter och framrutan. Jag såg ju efter avmontering att de hade vikt ner plåten över trästommen även på fabriken så det var ju ett helt korrekt beslut såhär i efterhand. Även om det kändes otäckt att göra det.

Min tanke har ju sedan då varit att göra likadant som på fabriken att vika ner plåtarna igen över stommen. Jag måste ju lacka den först invändigt helt klar och utvändigt minst grundad i alla fall men kan ju också lacka helt klart på utsidan också och sedan får jag ju grunda och lacka om längs med dörrkanterna. Så har varit planen.

Men jag inser att det är svårt att få kanterna jämna och fina när jag viker tillbaka dom. Spricker det någonstans så jag behöver svetsa eller hårdlöda så blir ju ett större område av grundfärg/lack som påverkas. Måste ju också kunna lägga grundfärg på kantens insida som viks uppemot stommens trä. Att få det jämnt blir ju också betydligt mera svårt än om jag har en fri kant jag kan jobba emot från bägge hållen.

Men, det andra alternativet kommer inget gratis på heller. Det innebär att jag måste göra skarvar på minst 7 av stommens reglar. Framstolparna måste jag göra i två delar och alltså dela de i längsgående riktning och troligtvis kommer det ytterligare komplikationer som gör att jag måste smida till järn att skarva och förstärka med. Som ju då måste sitta infällda för att inget ska synas. Så kostnaden tidsmässigt blir ju definitivt högre. Troligtvis mycket högre.

Senaste tiden har jag varit inne på att det blir bäst att ta kostnaden vid arbetet på stommen men när jag skriver detta och inser hur mycket jobb det blir så är jag inte lika säker längre. Hahaha! Det kanske inte blir så svårt att vika tillbaka det över stommen. De som gjorde det i Åtvidaberg hade ju naturligtvis många hytter på sig att förfina sin teknik så att slutresultatet blev kanon, jag har ju bara en chans.

Japp, jag behöver stöd i mitt beslut här...

image5 (2).jpeg (367.62 KiB) Visad 17575 gånger

image4 (4).jpeg (234.42 KiB) Visad 17575 gånger

image3 (8).jpeg (257.79 KiB) Visad 17575 gånger

image2 (15).jpeg (275.24 KiB) Visad 17575 gånger

image1 (36).jpeg (255.62 KiB) Visad 17575 gånger

image0.jpeg (269.72 KiB) Visad 17575 gånger

[Per Thomson]

Med sådana här avancerade arbeten kan inte jag bidra med något beslutsstöd.
Imponerande arbete och bra bildmaterial för andra som ämnar våga sig på något liknande.

[Stenhuggarn]

Nä, det är svårt att ha åsikter om detta, förstår det.

Men som tur är så har Magirus, vis av egen erfarenhet, stakat ut rätta vägen. Hahaha! Det är att göra som på fabrik, vika ner den över stommen. Jag har också funderat vidare på detta under veckans kvällar då jag gjort plåtslageriarbeten längs med dörrkanterna. Mina tankar har också gått i den riktningen. Så med Magirus erfarenhet i ryggen känns det som ett lätt beslut.

Blir alltså ingen ändring i arbetssättet, jag kör på som tänkt.

[Bo Norvinge]

Lackera plåtarna och vika sedan. Blir det bra?
Undrar hur de gjorde förr.
Linolja?

[Stenhuggarn]

Där plåten viks måste det ju lackas igen. För den kommer ju att spricka upp. På insidan kommer jag att vika in med nymålad epoxi-primer på och sedan även lägga dit extra i efterhand. På utsidan blir det som sagt omlackering längs med kanten.

[Stenhuggarn]

Tragglar på med renoveringen. Sista avslutande momentet innan det äntligen blir dags för polyesterspackling. Nämligen tennspackling på ställen jag inte kan banka ut bucklorna. Samt vid igen svetsade hål och annat.

Valde ju att köra tennspackel i stället för glasfiber/kolfiberspackel. Är naturligtvis i stort sett skit samma men ska man böka med tennspackling så är det väl på en såhär gammal bil som denna det har sin plats. Kul att lära sig var väl största anledningen egentligen.

Problemet är mest att bli av med syran som finns i lödpastan. Vid ett tillfälle när jag återkom för att jobba vidare hade hela ytan jag tvättade av senast börjat rosta. Så fick blästra det området igen. När jag har jobbat med plåtarbetet så händer det ju ibland att plåten blir för lång så att jag måste krympa den. Då värmer jag med gasen och släcker med vatten. När jag är klar så torkar jag rent med thinner och det brukar aldrig vara någon rost när jag återkommer dagen efter. Jag hade gjort likadant på det området som började rosta efter tennspackling. Så det måste på något vis vara syran i tennpastan som gjort vattnet mera surt så det rostade. Hade iofs bakpulver i vattnet, det brukar jag ju inte ha, var då för att motverkar syran. Men det borde väl inte trigga rosten?

Nåja, längtar i alla fall efter ett avslut på detta momentet.

image0 (1).jpeg (444.73 KiB) Visad 17298 gånger

[Kirkiz]

hur går de här då stenhuggarn?:)

[Per Thomson]

Han har nog fullt upp med extraknäck i tomteverkstaden nu.

[Stenhuggarn]

Hahaha! Ja, lite så är det ju Per!

Hm, jag är fortfarande kvar på den övre delen av åtvidabergshytten Kristoffer. Den har tagit mig mycket tid i kombination med att mitt tempo inte är i närheten av ditt just nu. Arbetet har gått lite på sparlåga sista månaden. Men jag har lagt många timmar per vecka ändå iofs. Så är nästan klar för att lägga primer äntligen. Beställde en omgång ny primer, slipfärg och lack igår. Så under julhelgen kommer den med största sannolikhet äntligen bli BM-röd. Hahaha!

Hittade en blinkersspak för rattstång på tradera så när den dimper ner så ska jag äntligen koppla färdigt elen bak också. Sådant småpill är ju alltid lite roligt att greja med.

Tack för att ni undrar över arbetet.

[Noxcania]

Lugnt ska man ta de annars blir de stress, vi har tålamod & snart e de ju vår..!

[Stenhuggarn]

Ja, just det är det väl som gör att man vill höja tempot. Det är ju snart vår...

Funderade förresten över det där med blinkerspaken. Monterade den igår rent mekaniskt bara och det såg ju riktigt bra ut. Den var lite använd så det syntes. Så den passade väl in. Skruvade polskruvar så borde ju varit i alla fall femtio- eller sextio-tal i alla fall. Valde blinkerspaken över "ett sådant där vred som går tillbaka efter en stund" av två anledningar. För att då dit ett vred krävdes ett nytt hål i min röda fina torped. Blinkerspaken krävde ingen åverkan. Sedan tänkte jag att det skulle vara smidigare rent körmässigt.

Men är det åt helvete rent tidsmässigt? Den verkar ju inte haft blinkers tidigare i alla fall om inte spaken i så fall satt på rattstången. För det finns ju inga hål i panelen för ett blinkersvred. Vet inte om det ingick körriktningsvisare till hytterna? Jag vet ju inte vilken tillverkare av hytt jag hade från början på pärlan heller. Åtvidabergshytten har ju inte suttit på den tidigare.

Volvo chassiet hade ju inte blinkers. Var det ingen lag på blinkers förrän senare? Den är från -45. Var det under 50-talet som det monterades blinkers på dom så borde väl en rattstångsspak vara helt ok?