Långtradare i diket 1949.

Här diskuterar vi Åkerier, Transportförmedlingsföretag och även Industriföretag som har betydande egen transportverksamhet.

Moderator: Anders Ason

Långtradare i diket 1949.

Inläggav Anders Ason » 28 jan 2017, 22:26

Hittade urklippet (i dåligt skick) från Västervikstidningen i går långt ner i en kartong och minns inte om jag lagt upp det tidigare.

nalenolyckan1949_1.jpg
(klicka på bilden om den inte visas i full storlek)
nalenolyckan1949_1.jpg (205.03 KiB) Visad 22631 gånger

En International (dåtidens stora långtradare) som ägdes av åkeriägare Henning Axelsson i Västervik och kördes av min far, vanligen kallad BA (Bertil Andersson).
Det fanns nog 5-6 stenhuggerier (2 kvar i dag) i Västervik vid den tiden och den då berömda Västerviksgraniten spreds över landet i form av grav- och byggnadssten, den senare även utomlands. Det var alltså sten till Göteborg med avlastningar på vägen och bl a apelsiner tillbaka då det var säsong. Apelsiner fanns inte under hela året. Min far blev inte skadad, möjligen skakad.

Åkte med många sådana resor men dock inte denna gång och var för liten för att komma ihåg så mycket. Oftast var det två förare på bilen. Bland annat Jerry Johansson.

Lite lättare att se hur bilen såg ut om man vänder den. Inte mycket till backspeglar på den tiden och bilen drevs för det mesta på en biprodukt från de många pappersbruken i norra Småland, s k sulfitsprit (som luktade rotmos). Detta för att komma från bensinskatten. Intressant att hytten ser ut att ha klarat sig skapligt (som tur var). Ser ju ut att vara en svenskbyggd trähytt.
nalenolyckan1949_2.jpg
nalenolyckan1949_2.jpg (118.3 KiB) Visad 22631 gånger

Far köpte senare en egen bil.
Hälsningar Anders Ason
__________________________________________
Jag tillhör också den yngre generationen,
men det var ett tag se´n, nu med hobbyn som burit sina laster.
Användarvisningsbild
Anders Ason
 
Inlägg: 5608
Blev medlem: 02 apr 2007, 19:15
Ort: Linköping

Re: Långtradare i diket 1949.

Inläggav Thomas Almen » 28 jan 2017, 23:41

Kan höjden på lasset ha räddat hytten?
Thomas Almen
 

Re: Långtradare i diket 1949.

Inläggav Anders Ason » 29 jan 2017, 10:28

Thomas Almen skrev:Kan höjden på lasset ha räddat hytten?

    Så kan det vara.
Hälsningar Anders Ason
__________________________________________
Jag tillhör också den yngre generationen,
men det var ett tag se´n, nu med hobbyn som burit sina laster.
Användarvisningsbild
Anders Ason
 
Inlägg: 5608
Blev medlem: 02 apr 2007, 19:15
Ort: Linköping

Re: Långtradare i diket 1949.

Inläggav Per Thomson » 29 jan 2017, 11:32

En last på 9 ton, den var då förmodligen fördelad mellan en 1-axlig kärra och lastbilen?
Det måste vara intressant att hitta ett sådant urklipp där din far varit med.
Hälsningar
Per Thomson
Användarvisningsbild
Per Thomson
Site Admin
 
Inlägg: 7356
Blev medlem: 22 mar 2007, 23:11
Ort: Råå

Re: Långtradare i diket 1949.

Inläggav Anders Ason » 29 jan 2017, 18:40

Per Thomson skrev:En last på 9 ton, den var då förmodligen fördelad mellan en 1-axlig kärra och lastbilen?
Det måste vara intressant att hitta ett sådant urklipp där din far varit med.

    Båda sakerna stämmer.

    Har några få egna minnen av ekipaget. Släpvagnskopplingen var med kula och två korslagda säkerhetskedjor. De gick bra för en 6-7 åring att gunga på när farsan lastade och lossade. Hade altså inte börjat åka med när olyckan hände. Bilens driftsäkerhet var det si och så med då gummidetaljernas kvalitet inte var den bästa efter kriget. Membranet i bensinpumpen fick ofta bytas efter vägen likaså "reparation" av bromsarna. Mycket vanligt att gummit i bromscylindrarna gav upp och då blev det att försöka få stopp på åket och med en nit gå ut och plugga bromsröret på den cylindern. Kördes många resor hem utan broms på ett hjul. Det var grusväg mellan Västervik och Göteborg. Stengator genom städerna.

    Tankningen gjordes före avfärd från Västervik via 200l bensinfat innehållande sulfitsprit. Faten dolt uppställda långt in på gården på ett av stadens stenhuggerier. Tankningen gjordes ofta med öppen motorhuv då polisen försökte komma på var det tankades olagligt. Jag fick stå ute på gatan och varna om det behövdes och så började min brottsliga bana som inte blev mycket längre, förutom trimmad moppe. Kom de in så pågick det en "reparation". Mig veterligen åkte aldrig farsan fast. På vägen var polisen lugnare när det gällde bränslet då några droppar på kläderna gjorde de obrukbara då lukten av rotmos inte gick att få bort. Farsan hade en liten sport när jag var med: vred av tändningen för att efter en stund slå på den igen med resultatet en rejäl smäll ut från avgassystemet. Det skedde företrädesvis vid möten med andra bilar och vid hagar där hästar och kor betade. Vi skrattade så tårarna rann men det hela upphörde när hela avgassystemet for iväg och att vi fick köra genom städerna på natten med rakt utblås. Alla vägar gick rakt genom stans centrala delar. Med två karlar och mig i hytten blev det inte särskilt bekvämt att sova på nätterna.

Hälsningar Anders Ason
__________________________________________
Jag tillhör också den yngre generationen,
men det var ett tag se´n, nu med hobbyn som burit sina laster.
Användarvisningsbild
Anders Ason
 
Inlägg: 5608
Blev medlem: 02 apr 2007, 19:15
Ort: Linköping

Re: Långtradare i diket 1949.

Inläggav Per Thomson » 31 jan 2017, 12:44

:lol:
Hälsningar
Per Thomson
Användarvisningsbild
Per Thomson
Site Admin
 
Inlägg: 7356
Blev medlem: 22 mar 2007, 23:11
Ort: Råå

Re: Långtradare i diket 1949.

Inläggav S-V L44 » 31 jan 2017, 15:01

Det var en intressant redogörelse för olyckan.
Jag tycker att inlägget snarare borde ligga i kategorin Åkerihistoria än i Smörjgropen.
En fråga angående sulfitspriten. Jag tolkar att det var spriten som luktade rotmos.
Hur luktade då avgaserna egentligen?

För många år sedan i mörkaste Småland hamnade jag efter en Volvo lastbil som kördes på fotogen (även olagligt på den tiden). Eftersom den allmänna vägens beskaffenhet var sådan att det inte gick att köra om, så var jag på grund av den vidriga doften av dessa avgaser tvungen att försöka hålla ett rejält avstånd. Normalt sett så bryr jag mig inte om lite avgaser, men avgasdimman och lukten i det här fallet dunstade inte så snabbt så jag valde att köra en alternativ rutt.
Den bilföraren hade absolut inte kunnat lura någon polis med det bränsle som han hade i tanken.
Idag är det väl de gasdrivna bussarna som luktar mest avskyvärt. Där håller man sig också gärna på behörigt avstånd bakom.

// Kjell N
Användarvisningsbild
S-V L44
 
Inlägg: 2347
Blev medlem: 11 aug 2008, 23:22
Ort: Staffanstorp

Re: Långtradare i diket 1949.

Inläggav Anders Ason » 31 jan 2017, 15:21

S-V L44 skrev:...
En fråga angående sulfitspriten. Jag tolkar att det var spriten som luktade rotmos.
Hur luktade då avgaserna egentligen?
...
// Kjell N


    Det stämmer, men jag har inget minne av hur det luktade efter att bränslet passerat motorn. Rotmos med fläsklägg?
    Någon kemist kanske kan beskriva vad denna restprodukt bestod av? Lukten var mycket stark och karaktäristisk.

    När det gäller fotogen så fanns det ju sådana pumpar på mackarna förr och det användes bl a för traktorer, båtmotorer, oljekaminer och tvätt.
    Började med motorcyklar i 14-årsåldern och var då på macken med 1 l flaska och tratt för att ha innehållet att tvätta med.
    Står faktiskt en sådan kamin i ett av våra uthus, en Huskvarna Warmvind. Första året vi bodde i Stlm/Täby var det en sådan kamin som var husets huvudsakliga värmekälla + vedspisen. Ett av de allra sista husen som hade enfas 110 volt in (1964 ca). Minns att jag var förtivlad för att inte kunna använda lödpennnan, byggde elektronik på den tiden. Huset låg mitt i bland villorna och är rivet sedan länge.

    Håller med om att fotogendrivna fordon inte direkt kunde gömma vad de körde på.
Hälsningar Anders Ason
__________________________________________
Jag tillhör också den yngre generationen,
men det var ett tag se´n, nu med hobbyn som burit sina laster.
Användarvisningsbild
Anders Ason
 
Inlägg: 5608
Blev medlem: 02 apr 2007, 19:15
Ort: Linköping

Re: Långtradare i diket 1949.

Inläggav S-V L44 » 31 jan 2017, 16:15

Med tanke på den fina beskrivningen av olyckan i originalinlägget, så blir det tyvärr lite OT med avseende på bränslen.

Läs gärna det här om sulfitsprit http://faktoider.blogspot.se/2012/10/planksaft.html.
Jag tror faktiskt inte att förbränd sulfitsprit luktade något speciellt uppseendeväckande som kunde påkalla lagens väktare. Bilavgaser luktade ju mer eller mindre på den tiden beroende på hur sliten motorn var, och även lagliga, beskattade drivmedel kunde ju skilja en del i kvalitet. Förbränningsvärdet är ju sämre för sprit jämfört med bensin och bränsleförbrukningen stiger därmed en del, men om man fick bränslet i stort sett gratis så varför inte. Senare försökte man under vissa perioder att färga diesel för att kunna särskilja mellan oskattad, beskattad och även Importerad diesel (t.ex. från Finland), men statsmakterna lyckades ju inte heller hantera dessa situationer särskilt väl.
Beträffande fotogen, så har jag kvar två stycken 25 litersdunkar fyllda med fotogen från början av 1970-talet. Duger idag bara till tvätt av verktyg, motordelar, etc.. Våran mack hade ingen fotogenpump, men vi tog hem fotogen på beställning i fat och dunkar. Bl.a. min farbror hade också en Husqvarna Warmvind fotogenkamin som vi försåg med bränsle. Annars var det främst traktorer och egenhändig "kemtvätt" som förbrukade fotogen i mina hemtrakter. (Morsan tvättade alltid min fars oljiga arbetskläder i fotogen.) Det kan också nämnas att motorer avsedda för fotogendrift, traktorer t.ex., normalt sett inte alls luktade så illa som den Volvolastbil jag hamnade bakom i Småland på 1970-talet. Det har säkert att göra med det faktum att bensinmotorn som låg i lastbilen inte var ämnad åt att nyttja det avsevärt sämre bränslet. Men å andra sidan kostade det säkert ägaren i stort sett ingenting, mer än kanske någon eller några extra motorrenoveringar lite då och då.

// Kjell N
Användarvisningsbild
S-V L44
 
Inlägg: 2347
Blev medlem: 11 aug 2008, 23:22
Ort: Staffanstorp

Re: Långtradare i diket 1949.

Inläggav S-V L44 » 31 jan 2017, 16:31

Anders Ason skrev också
...... Farsan hade en liten sport när jag var med: vred av tändningen för att efter en stund slå på den igen med resultatet en rejäl smäll ut från avgassystemet. Det skedde företrädesvis vid möten med andra bilar och vid hagar där hästar och kor betade. Vi skrattade så tårarna rann men det hela upphörde när hela avgassystemet for iväg och att vi fick köra genom städerna på natten med rakt utblås. Alla vägar gick rakt genom stans centrala delar.........

I min hemby som egentligen ligger på en grustäkt av mycket god kvalitet, skulle Tågarps Cementgjuteri i slutet av 1950-talet eller början av 1960-talet tömma och stänga igen en av grustäkterna och man satte i sin armada av gamla lastbilar.
En av chaufförerna till en bensindriven Volvo (Rundnos eller Brage/Friske, jag minns inte så väl) hade samma "sport".
Det var rejäla knallar, och förutom avgassystemet så tror jag nog inte att skrämselmetoden är speciellt hälsosamt för motorn heller.
Målgruppen var i alla fall barn, kvinnor och gamla människor, men hundarna skällde också lite här och var när knallarna hördes vida omkring.
Uppenbarligen tillkallade någon länsmannen eller ringde till cementgjuteriet så att ofoget upphörde.

// Kjell N
Användarvisningsbild
S-V L44
 
Inlägg: 2347
Blev medlem: 11 aug 2008, 23:22
Ort: Staffanstorp


Återgå till Åkerihistoria

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 9 gäster