Det är en intressant tråd, Kalle.
Betr. modellbeteckningarna så kan man även använda denna tråd
viewtopic.php?f=12&t=3464.
Den vanligaste av LV125-serien var LV127 som hade ett axelavstånd på 410 cm
LV128 hade axelavståndet 470 cm
sedan fanns det även ett par kortare varianter som är/var lite ovanligare, LV125 med axelavståndet 340 cm samt LV126 med axelavståndet 380 cm
Tillägget DT (och t.ex. DS) vilka var de två vanligaste angav totalvikten. LV127 DT hade en totalvikt på 7150 kg.
P-boggin ökade totalvikterna. Med 6.00 personbilsdäck i st.f. gängse 7.00 eller 7.50 ökade totalvikten från 7150 kg till runt 8200 kg.
Om man valde att behålla boggi på bilen och fick "riktiga" lastbilsdäck på den igen steg totalvikten till strax över 9 ton.
"G" anger säkert, som Bo Abrahamsson kommenterar, gengas även om jag inte sett något G i just modellbeteckningarna tidigare.
Motorerna av typ FC hade däremot speciell beteckning med tillägget "G" för gengas, så det hette då FCG.
En tipp på bilen ökade givetvis mångsidigheten. Min far hade också åkeri och körde mjölkskjuts från starten 1939 tills han sålde åkeriet 1969 och han beställde alltid tippbilar. Mjölkkörningen skedde från cirka 06:00 och avslutades runt 10:30-11:00 sju dar i veckan året runt. Därefter var det annan körning som gällde, bl.a. grus, makadam, schakt, spannmål, sockerbetor, flyttlass, avfall, snö, kreatur, etc.. Men ibland var det naturligtvis ingen annan körning än mjölk. Mjölkkörningen var den garanterade inkomsten.
// Kjell N