På slutet av 60-talet var Gert Olsson i Falkenberg tillsammans med Börje Jönsson i Helsingborg Sveriges största utlandstransportörer. På den tiden var det hemlasterna av styckegods som stod för största täckningsbidraget och det gällde att hitta något gods att få med sig "ut" för att rundturen skulle ge vinst. Därför blev det ofta papper eller stål som last ut, de vanligaste exportvarorna från Sverige. Jag vill minnas att Gert Olsson hade stålprodukter från Sandviken söder om Gävle och att de körde med 2-axlade dragbilar med tillhörande långboggi-trailers. Jag misstänker att många chaufförer fick böter för när polisen på 1969-70 tog fram måttbandet för att mäta axelavstånd så fick de bara lasta ca 10 ton lagligt mot de 20 ton de normalt hade. Jag nämner detta bara som en påminnelse om hur dåligt de svenska bestämmelserna överensstämde med centraleuropeiska bestämmelser i övrigt.
De "små" åkarna som inte var "egna" speditörer utan körde för Schenker, ASG, Autotransit, Transportkompaniet, Fallenius & Leffler, Hagbard & Dennel, Wilson & Co och allt vad de kunde heta, körde om de hade tur på ett charteravtal som var baserat på km rundtur oavsett vilken frakt speditören hade mot godsägaren.
Observera att Oltransaren på bilden inte hade något solskydd, jag hörde av en känd Bosse här på forumet att "Oltransare" också kunde betyda bil som saknar yttre solskydd
Postat: 17 mar 2009, 19:31
