veteranlastbilar.se

För att effektivisera lastningen byggdes en lastare. Valet av chassi,(Weaponcarrier?), var kanske inte det bästa. Med en törstig bensinare som drivkälla blev den oftast bogserad till skogs. Det kunde ha sina nackdelar... På bilden poserar Manfred som bidragit med bilderna.
Vid ett tillfälle hamnade lastaren utanför kanten och la sig på sidan. Chauffören som drog märkte inget först, så hytten blev snöfylld innan det tog stopp. Pelle som satt i lastarn bor kvar i byn, pigg och glad pensionär.
Taktiksnack inför bärgningen.
En färdiglastad 135:a, i färg dessutom. Tore Svensson i mitten, från grannbyn Remmen, körde många år för Verner.
Klar för avgång.

Tack ska du ha för väldigt intressanta bilder, snygga lass på åkeriets bilar! Han måste ju ha varit en föregångare när det kom till timmerkörning??

Ja, jag misstänker att han var väldigt tidig med gruppupplägg, en lastare till flera bilar.

Jup, Dodge Weapons Carrier. Antingen WC 51 eller 52, Skillnaden var om di var utrustade med winch eller inte. (51 utan, 52 med)
I sällsynta fall hamnade WC55 i Sverige, dessa hade ursprungligen en antitankgun på flaket, dock känner jag bara till en sådan bekräftad.
Man kan misstänka att det är en WC52 för då den haft winch har den kraftuttag på växelådan.

Jag saknar min WC52

Härliga bilder!
Industrielefant, innan skogselefanten kom, det var så man började med grupplastarna.

Min allra första lastbil jag körde var att köra en Volvo rundnos diesel med kapad ram och en industrielefant bak, ut till en lastningsplats någon mil hemifrån där den skulle vara redo för grupplastning påföljande morgon. Bror Ove åkte före och såg till att jag kom hem. Jag minns att jag var skiträdd för den hade inte mycket till bromsar.