By Trafik

[Per Thomson]

Fick just ett nytt mail från tidigare källa med följande innehåll:
. . . Det underliga är att det hyttfabrikat som ligger närmast till hands är Klippan. Men är det verkligen troligt att en Klippan-hytt hamnade i Dalarna? Det var väldigt få hytt-tillverkare som hade en så bred list under sidofönstret, plus att dörrhandtaget satt precis i listen. Se bifogad bild som ger ett exempel på Klippan-hytt från 1952. Även delad vindruta och delningslinjen på taket bakom dörren stämmer med Klippan. Man kan möjligen ana en något konvex bakvägg på Scanians hytt vilket också stämmer med Klippan. Men är det troligt?

Den bifogade bilden är den nedersta, jag har förstorat den ursprungliga S-V bilden förjämförelse. Onekligen måste det vara en Klippan-hytt som de skickat på export

Belin_By_001 (3)hytt700.jpg (200.5 KiB) Visad 15723 gånger

Sv_KlippanHytt.jpg (19.44 KiB) Visad 15723 gånger

[Per Thomson]

Hej, jag har också med nöje tittat på dina bilder, Per, men jag tror inte att det kan vara samma bil. Det vore ju otroligt att lägga ner så mycket arbete och pengar på att bygga om en redan gammal bil så mycket.Det finns ju nästan inget som är likt mellan bilarna. Boggiebilar var inte så vanligt i början på 50-talet, men jag hade nöjet ??? att dra grus med en sån Scania runt 1956-57. Då var det manuell lyft på boggien med en hydraulpump inne hytten som man började pumpa med så snart man hade tippat. Det tog ca 10-15 tag innan boggien började lyfta, ca 35 tag tills den hängde kvar uppe. Med 10 lass om dan behövdes inte något gym på kvällen.Hälsning, Ingvar L.

Hej Ingvar!
Nej, inget är likt mellan bilderna. Finns det risk att de uppgifterna man får fram ur länsarkivet endast avser den senaste bilen med det aktuella registreringsnumret och att uppgifterna tillhörande den första flyttades över till den bilens nya reg nr i det nya länet? Jag utgår alltså från att ett bilbyte har skett och att den första bilen hamnat i ett annat län.

Det där med att pumpa boggien för hand behövde jag aldrig uppleva, du var nog ute på banan lite tidigare än jag Ingvar.

[Åkarns Kalle]

Nu antyder jag inte något åt något håll

Men jag känner till en åkare som hade två Scanior med samma nr samtidigt

Eller han hade en Scania sedan satt han samma nr på en annan Scania så slapp han skatt m.m. för en bil
Och det gick otroligt bra tills en åkarkolega i samma stad fick syn på hans bilar med samma nr samtidigt vid ett vägbygge

Då fick Länsman ett samtal och ......

/Kalle

[S-V L44]

Jag håller med om att bilarna på bilderna ser väldigt olika, men efter att ha studerat tre registreringshandlingar på bilen så tror jag trots allt att det är en och samma bil. Chassinumret är i alla fall samma.
Och det finns fler kriterier t.ex. GDG, kranen, höga lämmar, alltid hemmahörande i samma socken, etc. som tyder på att det rör sig om samma bil.

Per Thomson skrev

Finns det risk att de uppgifterna man får fram ur länsarkivet endast avser den senaste bilen med det aktuella registreringsnumret och att uppgifterna tillhörande den första flyttades över till den bilens nya reg nr i det nya länet? Jag utgår alltså från att ett bilbyte har skett och att den första bilen hamnat i ett annat län.

Jag tror att den risken är lika med noll eftersom chassinumret är lika och fordonet har "passerat" minst tre olika besiktningsmän.
Efter att ha studerat och fotograferat av "tusentals" gamla reghandlingar i Malmöhus, Kristianstad, Blekinge och Hallands län så ser man att det i enstaka fall kan förekomma att ett fordonsfabrikat kan erhålla samma registreringsnummer som ett tidigare fordon, men ytterst sällan är det samma modell och absolut inte samma modell med samma chassinummer. (Volvo kan ibland uppvisa samma chassinummer men modellerna är då olika.)
Fusk kan naturligtvis förekomma men knappast om fordonet används i tjänst utanför den normala regionen. Risken för att länsman skall upptäcka fusket är då alltför hög, och då tänker närmast på "långtradaren" som kanske oftare var utsatt för risken att bli inkallad vid vägkanten. Fusket verkar vara mer utbrett med traktor-registrerade lastbilar. Där kan man se många exempel. Det beror nog till en del också på att dessa inte är besiktningspliktiga, mer än första gången efter ombyggnaden.
Felskrivningar och feltolkade siffror kan också förekomma, men det är ingenting som tyder på att sådant skett för ovanstående fordon.

Spekulationen kring hyttfabrikatet är ytterst intressant.
När jag först såg bilden på GDG-Scanian så påminde hytten mycket om hur jag upplevde hytten på min fars Scania-Vabis L44 från 1950.
Jag har tyvärr endast ett uselt foto på hans bil och mina minnesbilder från tiden innan 6 års ålder är ju inte så tillförlitliga. Men jag minns den delade framrutan och delar av interiören ganska väl.

Scania-Vabis L44 - 1950 - M3974 - Asmundtorps Åkeri - Hytt.JPG (70.7 KiB) Visad 15709 gånger

Jag har alltid trott att farsan köpte sin hytt i Gladsax (precis som för Scanians efterföljare, International Harvester R174:an 1956), men det finns faktiskt en del likheter med Klippan-hytterna även här.
Man kan t.ex. titta på utformningen av sidorutan, dörrens nederkant och vindrutetorkarnas placering. Ganska bred dörrlist som gick runt hörnet. Dörrhandtaget sitter visserligen lite lägre.
Jag får forska vidare i det här.

// Kjell N

[Per Thomson]

Jag har svårt för att tro att det skulle vara samma bil, det är inte bara ändrad lämhöjd, det ser ut att vara ett helt annat flak. "Mjölkbilens" flak tycks ha någon form av infällda bankar samt saknar delningsstolpe. "Långtradaren" har en vacumtank efter bränsletanken. Kanske det slarvades det lite vid inskrivning av reg-uppgifter i samband med bilbytet och att man glömde att notera nytt chassie-nr? Mjölkbilen fick en ny identitet om den hamnade i ett annat län?

Belin_By_001 (3)flak.jpg (123.78 KiB) Visad 15682 gånger

Belin_By_001 (2)flak.jpg (142.35 KiB) Visad 15682 gånger

[Per Thomson]

Fick nyligen med post ytterligare ett par bilder, bl a den här där de i flaket infällda bankarna syns tydligare. Jag har också fått synpunkter på att GDG med egna verkstadsresurser kunde ändra fordon radikalt så det kan inte uteslutas att det ändå är samma bil i grunden.

Bakgrunden ser ut att vara Katarinaberget i Stockholm.

Belin_BY001_1.jpg (61.18 KiB) Visad 15636 gånger

[Per Thomson]

. . .

En annan kommentar. Släpets sista axel sitter otroligt nära flakets centrum. Varför? Har det funnits en tredje axel på släpet?
Är släpet i grunden en avkapad lastbil? Flaken tillhör sannolikt 1950-talet eftersom lämmarna är tudelade på längden. Tidigare använde man oftast långa lämmar över hela flaklängden, men med alltmer ökad flaklängd så blev lämmarna väldigt tunga att hantera.

// Kjell N

Har nu kommit över en bild där hela släpet syns, kan komplettera med reg nr men har inte de anteckningarna till hands nu. Släpet är med största sannolikhet baserat på en lastbil med längre hjulbas. Bilen framför släpet är en rundnos med GDG- märkning på dörren. Var det Scanian som fick ersätta denna volvo tro?

Belin_BY002_1.jpg (84.96 KiB) Visad 15631 gånger

[Stellan]

Det kan inte vara så enkelt så att de lagt ut baklämmen på de utdragbara rören som fanns på flaken förr?

/Stellan

[Thomas Almen]

Ingen dålig höjd på billasset . En gammal åkare i Jämtland berättade en gång att han fick en körning av skolbänkar från Jämtland till Uppsala. Det här var troligen på 40- eller möjligen tidigt 50-tal. För att gardera sig frågade han en berest kollega om viadukter m.m efter vägen. Fick besked att det var ingen fara, varpå han å brodern lastade rejält högt, och gav sig iväg. Så många gånger hade han aldrig lastat av och på ett lass nån gång... Det är ju faktiskt bara dom senaste 30 åren som 4,5 m. har vart en självklarhet. Men Stellan, din teori om baklämmen håller nog inte, ser ut att vara sidlämmar hela vägen bak.

[Lars-Gunnar]

Tror ni inte att släpet är en avkapad längre enaxlad bil? Det fanns väl distributionsbilar på 40-50 talet som hade bra utskjut bak för att kunna ta mer last för det kunde ju ibland hända att du kunde lasta bilen full utan att tubba på bruttovikten.
Jag undrar dock, kunde draget fjäderhängas eller måste en man hålla upp det. På den tiden var väl en hjälplastare med med tanke på all handlastning?

Då min far körde med släp började han med en boggievariant troligen från en gammal lastbil. Lastbilen hade kulkoppling så när jag var med stod jag där och dirigerade så han kom rätt. Honkopplingen var en sån där grej som glassafförerna har, en kupa på var sin sida som man klämde åt medels skruv tills den omslöt kulan. Jag vet inte var hjälplastaren var men troligen var han ensam eller han kom senare.

Onekligen kan man fråga sig varför släpet ser ut som det gör? Vi vet ju att om man flyttar bakaxeln måste man även flytta fjäderpaket och fjäderfäste. Kanske det kostade för mycket?

Scania-Vabisen var ju onormalt lång om man ser på hjulbasen. Det är som du säger Per att förr gick sidobalkarna från hytt till flakets slut. Jag hjälpte min far när jag var 10 bast att sätta på och lyfta av. Jag kan intyga att det var det tyngsta jag lyftat men det gick bra och ryggen tog inte stryk. Det var mycket spännande för när balkarna skulle på vankades gruskörning, en körning som inte skedde för ofta.

lars-Gunnar

[Per Thomson]

Fick just ett telefonsamtal från Leif Svärd som berättade följande:

Scaniabilderna föreställer med största sannolikhet samma bil trots att så mycket skiljer mellan bilderna. Fotoobjektiv kan luras, på den senare bilden tagen i Stockholm ser man att det verkligen handlar om en lång hjulbas och på den här bilden är bilen ännu inte ombyggd. Chassiet, ett L23, lämnade S-V den 7/10 1946, ja, det var inget LS23 chassie. S-V började inte leverera boggie-chassier förrän senare, det första med S-V boggie levererades den 17/12 1946 till åkaren Erik Karlsson i Älmhult. Boggien på By Trafik:s bil är en Rydhs BRV 7. Lite mer uppgifter om bilen, chassienummer 80095, motornummer 53105, hjulbas 5,0 + 1,2.

GDG köpte aldrig några nya S-V men kom att äga flera då de övertog många åkerier och bussföretag. (Dessa övertaganden skedde inte alltid på ett just sätt men med staten med i ägandet så kunde man få övertag med hjälp av dåtidens hårda reglering av trafik-tillstånd.) GDG hade egna verkstadsresurser och att denna bil försågs med nytt flak, ny hytt och en HIAB-kran är inte alls något konstigt.

S-V L44 har har också i ett tidigare inlägg berättat att bilen byggdes om 1954.

[Lars-Gunnar]

Hej, jag har också med nöje tittat på dina bilder, Per, men jag tror inte att det kan vara samma bil. Det vore ju otroligt att lägga ner så mycket arbete och pengar på att bygga om en redan gammal bil så mycket.Det finns ju nästan inget som är likt mellan bilarna. Boggiebilar var inte så vanligt i början på 50-talet, men jag hade nöjet ??? att dra grus med en sån Scania runt 1956-57. Då var det manuell lyft på boggien med en hydraulpump inne hytten som man började pumpa med så snart man hade tippat. Det tog ca 10-15 tag innan boggien började lyfta, ca 35 tag tills den hängde kvar uppe. Med 10 lass om dan behövdes inte något gym på kvällen.Hälsning, Ingvar L.

Hej Ingvar!

På tal om hissanordningen du talar om så satt det en sådan i Titanen som min far körde och inte var den någon snabbis precis. Det är som du säger inget gym men man blev väl inte jämstark i armarna. Jag brukade följa med honom så jag pumpade åt honom och jag minns att det var segpumpat. Tror inte att det pumpades till max. Huvudsaken att däcken inte slog i backen. Om vi ser på rally-Titanerna så inte är det så vansinnigt skrytsamt. De har väl hydraulik men det kanske är konstruktionen som gör att de inte har däcken 15-18 cm ovan marken som nyare har.

Lars-Gunnar