av Per Thomson » 31 dec 2011, 00:03
Malte Eriksson skickade följande brev som jul-hälsning:
Lite kort och löst om lastbilen FWD, i den mån det finns anknytningar till Sverige.
Att bilmärket är amerikanskt, och att FWD står för "Four Wheel Drive , är kanhända känt för de flesta. Mindre känt är kanske startåret, 1912, alltså året efter att Scania +Vabis gick samman. En verklig skjuts framåt fick tillverkningen givetvis av första världskrigets utbrott. FWD var ju som klippt och skuren för krigsbruk. PS sätt och vis kan man kalla bilen för "frambyggd", även om de första årgångarna saknade hytt. Men förarsätet, som var lika primitivt som en kuskbock var placerat över motorn.
De här mycket tidiga bilarna som hamnat i Europa såldes väl sannolikt i många fall ut som Surplus- materiel. Den vägen hamnade i varje fall två, kanske fler, I Sverige. Första gången jag stötte på märket var nog under femtiotalet då det fanns ett reportage i tidningen Vi, från ett nedlagt kvartsitbrott i Dalsland. Reportageteamet hade tittat in i ett träskjul och därinne sett en övergiven lastbil," som på kylaren bar texten the Four Wheel Drive Auto Co Clintonville Wisconsin USA". Många år senare kom jag att besöka bilmuseet i Arvika, och sannerligen, där stod en FWD, med förarsate men utan flak. Inte nog därmed, av skylten att döma var det just den bil som funnits i kvartsitbrottet men undgått skrotdöden. En konstruktionsdetalj som jag fann säregen: motorn satt förvisso mitt i ramen,men hela kraftöverföringen satt förskjuten åt vänster,intill rambalken. Jag hade ingen kamera med mig, och hade minst av allt väntat att träffa på en så udda bil där.
Vi återvände till Arvika, tror det var 2009, denna gång MED kamera. Men nu var bilen borta I Mina förfrågningar vållade viss förvåning bland personalen, någon sådan lastbil hade de aldrig hört talas om, än mindre sett. Telefonkontakt med någon medarbetare gav inget resultat alls.Bilen hade uppenbarligen varit deponerad till museet en tidsperiod. Jag trodde definitivt att den var den enda i sitt slag i Sverige. Så var det inte alls, vid ett besök den gångna sommaren på Arsenalen utanför Strängnäs, så fanns det en likadan där. Ja, det här exemplaret hade sitt flak i behåll. Om minnet inte sviker så hade denna bil, som tillhört kronan, körts undan i något skrymsle och därefter glömts bort totalt, så hade den överlevt.
Det fanns under mellankrigstiden ett antal FWD i tjänst hos olika Vägstyrelser I Sverige, de var till öv‑
ervägande del av 1930-talsmodeller. Speciellt i regioner med svåra snöförhållanden, exempelvis i Z- län, gjorde de god nytta de gånger de behövde användas. Normalt använde man sig av Scania-Vabis, men ibland kunde snöförhållandena bli "superdjävliga", för att använda detta uttryck, snön kunde förvandlas närmast till ett istäcke. Under krigsårens bensinbrist blev detta prekärt, Scaniorna hade ju byggts om för gengasdrift, de rullade och gick ,men kostade 15000 kronor att konvertera till gengasdrift. Till detta kom att motorerna stets onormalt fort av gengasen och måste borras om. En FWD med 110 hk bensinmotor byggde man inte gärna om, men under krigsåren tilldelades de en ranson på 1000 liter bensin pr år vilket nog inte förslog långt.
Vid extraordinära snöförhållanden tog man därför till en onekligen udda metod: Med en gengasdriven Scania-Vabis hämtade man ut en FWD från sin uppställningsplats och bogserade densamma till den plats där FWD's insatser behövdes som bäst. Detta för att spara de sällsynta bensindropparna. Vi idag har nog lite svårt att föreställa oss...... Säkerligen så importerades det fler FWD än dessa vägbilar under trettiotalet, exempelvis ägde Nora Bergslags Järnväg en FWD av 1935 års modell. Verkar ha varit avställd under gengasåren, för att sedan slopas 1956. Kanhända det fanns mellan tio och tjugo bilar av det märket under 1940-talet?
Men fler FWD skulle komma till Sverige under 1940 talet för att snabbt nog försvinna utomlands igen. Finska vinterkriget pågick ju, och det blåstes upp en väldigt antirysk och profinsk stämmning i Sverige, "Finlands sak är vår! Det organiserades en insamling som resulterade i nyköp av ett antal personbilar, samt gissningsvis 5-10 stycken FWD med svenska spetsplogar, detta gick till Finland som en gåva. Efter krigsslutet letade sig ett antal FWD, sannolikt Surplusbilar hit. STORA ägde en, men som uppges ha varit av 1944 års modell.
Under medio-1950tal fungerade firman Traktor-import AB som svenska återförsäljare för FWD. De distribuerade en broschyr över en typ som benämndes "200", och som var en måttligt imponerande modell. Den hade flera motoralternativ, förgasarmotor på 145 eller 175 hk. Fabrikat uppges inte. Men man kan även få tvåtakt dieselmotor på antingen 100 eller 150 hk. Fabrikat uppges inte heller där, men nog är den avbildade motorn misstänkt lik en GM! Femväxlad osynkad låda med direkt femma. Hydrovac-bromsar, ekerhjul, 12 volts el. Typisk amerikansk plåthytt med fotsteg infällda i bränsletanken. Tillval, servostyrning. Två färger mot pristillägg. Utseendemässigt påminner den om en samtida Sisu.
"FWD is more than just a truck", framhåller man i en slogan.
Det kan tilläggas att under ett tjugotal år byggdes FWD i England, mer eller mindre lika det amerikanska originalet. Dessa tillverkningar upphörde 1936.
Malte Eriksson
Hälsningar
Per Thomson