International Harvester

[Anders Ason]

Om det nu är någon som umgås med planer på att införskaffa en IH så är det ju av yttersta vikt att man kan framföra fordonet på ett betryggande sätt. Framför allt växlingsarbetet kan vara en utfodring för förare av den moderna skolan.

Här är i alla fall en utmärkt instruktionsfilm om hur man håller fart på en 1972 IH, "gaspowered" givetvis för de rätta avgasknallarna ...

http://www.youtube.com/watch?v=xAADEoJpTFQ

Förstår ju varför de är så pigga på automatlådor där borta! /Anders

Hur många av dagens chaufförer skulle klara av denna växlingsprocedur?
Det är ju dubbeltrampning med gasning emellan.

Tänker på min far som körde en Ford Fargo som jag alldrig åkte i då jag var för liten. Jag kan gissa att det var till att dubbeltrampa en osynkad låda men om den hade 2 växelspakar/lådor kan jag inte uttala mig om. I allafall behärskade han dubbeltrampningens konst.

Det var först med Titan som alla växlar utom 1:an var synkroniserade om jag inte har fel.

Lars-Gunnar

Jag kan! Körde en VOLVO -43 under en period i min ungdom. Bilen H1716 med helt osynkad låda var en reservbil på LBC. Jag klarade dock inte av att backa in en tvåaxlad släpvagn med spindelbultsstyrning, en sk ostvagn på Gotlandsfärjan vid ett tillfälle. Jag bjöd på underhållningen, kaptenen på färjan för raseriet och passagerarna fick ta förseningen. Jag fick aldrig den körningen mer.

Sedan 1983 har jag en MF35 traktor -59:a som också saknar synkning helt, både på vanliga lådan och på hög/lågen. Har suttit åtskilliga timmar och rivit bland kuggarna med dessa två spakar. I mer än 13 år var jag månskensbonde och traktorn går fortfarande då och då!

Farsans Viking -55 hade synkad låda förutom ettans växel. Å andra sidan hade den unika växellägen för tvåan och fyran = båda nedåt! Denna låda har ett otal värnpliktiga svurit över under sin "lump" och frågan är väl om de kommit över det än? Det var nämnligen Vikingens drivlina i en mycket vanlig IKV. Fick provköra den (för länge sedan) i samband med ett samverkansarbete på mitt nuvarande jobb. Befälen och bassarna förberedde sig på en lustiger dans, men... växlelådan var det minsta bekymret, satt liksom i blodet. Vad de ojade sig över var de snabba manövrarna och den höga farten. Fick applåder! och fick sedan avslöja hur det hängde i hop. Erbjöds omgående fronttjänst men som tur var fanns det inget krig i närheten. På den tiden letade man inte upp krigen som idag!

/Anders

[Lars-Gunnar]

Anders tror jag visst att du kan men kan du förklara närmare?

Vad var spindelbultsstyrning och hängde det ihop med den osynkade lådan?

Var det en påhängsvagn som inte ville gå dit du önskade?

Lars-Gunnar

[Anders Ason]

Anders tror jag visst att du kan men kan du förklara närmare?

Vad var spindelbultsstyrning och hängde det ihop med den osynkade lådan?

Var det en påhängsvagn som inte ville gå dit du önskade?

Lars-Gunnar

Flä´t kåserade lite utanför ämnet! (Osynkat o släpet hörde inte ihop utan var en historia kopplad till den osynkade bilen. Poängen var att jag kört osynkat en hel del och att den inledande "sturskheten i inlägget sedan övergår till ödmjukhet ).
De släp (ett antal) som jag drog med den gamle osynkade bilen hade en framvagn som en lastbil, d v s stel axel utan vändskiva och styrning med spindelbultar. Kan garantera att de var betydligt svårare att backa med än vanliga vagnar.
/Anders

[Lars-Gunnar]

Förlåt en dumbom men jag frågade vad spindelbultstyrning var.

Du hade ingen vändskiva och axlarna var av lastbilskaraktär så långt förstår jag. Men sedan?

Var det 2-axlat släp som var kopplat till bilens drag eller var det en 1-axlad som låg an på ramen med en spindelbult?

Hur såg denna ut isåfall?

Lars-Gunnar

[Ove]

Var det så svårt att förstå draget påverkade parelstagegt .Kronan hade sådana släp lite svårt att backa men med lite träning så var det inte svårare än andra släp Ove t.

[Stellan]

Var det så svårt att förstå draget påverkade parelstagegt .Kronan hade sådana släp lite svårt att backa men med lite träning så var det inte svårare än andra släp Ove t.

Säger han som kan det

/Stellan

[arnfinn]

Angående Ford Fargo; kanskje litt sykling nå så jeg uttaler meg med et klart uttalt kanskje! Jeg tror ikke den typen biler hadde to girkasser, det var noe som hørte til på de større bilene.

For øvrig kan jeg stolt erklære at jeg behersker dobbeltrampingens kunst. Når det er sagt kan jeg ikke fatte, (og kommer heller aldri til å gjøre det), hvorfor amerikanske sjåfører sverger til dette. Det er jo nærmest å be om å få senebetennelse i armer og skuldre

[Per Thomson]

. . . For øvrig kan jeg stolt erklære at jeg behersker dobbeltrampingens kunst. Når det er sagt kan jeg ikke fatte, (og kommer heller aldri til å gjøre det), hvorfor amerikanske sjåfører sverger til dette. Det er jo nærmest å be om å få senebetennelse i armer og skuldre

Håller med, de kanske blivit utsatta för en IQ-test eller inte var så "goe i skolen" och detta var deras eget komplement till något som IQ-testet missat - detta behärskade de . . .

En episod från 60-talets Västtyskland - här fanns ju massor av Yankee-soldater då och på ett rastställe utanför Frankfurt tittade jag lite närmare på en USA army dragbil, glömt fabrikatet, och så kom den anvarige chaffisen och tänkte näst intill slå ner mig för jag varit "närgången" mot hans "truck". Jag försökte förklara att jag bara var tekniskt intresserad och frågade vad det var för motor i bilen. Svaret jag fick var: "Rubber Band" (=gummibandsmotor, som i modellflygplanen på farfars tid)

Ja, ja, de har alltid varit stora på sig.

Dessa dragbilar var 6 x 6 och hade hytt av typ pressenning. De drog trailers från Bremerhafen till sydtyskland och hade chaufförsbyte efter den rutten. De sov i mobila trailers av typ camping tills nästa bil kom. Jag tror att de flesta var bensindrivna, de körde alltid om i nedförsluten men sen var de alltid "i vägen" när det gick uppför igen. Mången gång tvingades man bryta mot omkörningsförbuden som fanns redan då. Det ryktades om att de sörplade i sig så där en 10 liter bensin per mil.

[arnfinn]

På tale om bensinforbruk, da min far vinteren 1964-65 var sjåfør på GMC lykkedes han få bilen til å drikke som mest 22 liter på mila . Men da skal det være sagt at det var brøytetjeneste med mye fram og tilbake (backning/rygging). Det skal ikke gå an å stappe så mye i en 90 hesters motor så han anser vel selv at det som ble målt som ei mil kanskje i realiteten var 15 km fordi speedometeret rullet tilbake ved ryggingen og så var det jo kjettinger på alle hjul som jo selvsagt har en innvirkning på rullemotstanden.

Det var forøvrig på den typen biler at han lærte dobbeltramping

[S-V L44]

Jag vet inte hur många IH Loadstar som kom in i landet, men bilen började importeras till Sverige 1962/63. Modellen tillverkades ända fram till 1978, men de sista åren togs nog inga bilar in i Sverige.
De allra flesta var av modell 1600 med en bensin V8 som hade mellan 175 till 193 hk. Inte sällan var chassiet fyrhjulsdrivet.
Övervägande delen av sålda bilar blev brandfordon av allehanda slag, och många finns kvar i privat ägo än idag.
Några få var av de större modellerna 1700 och 1800 som också fanns att tillgå med en Perkins dieselmotor.
Jag växte bl.a. upp med en 1964-års 1700 väldigt lik den gröna tippbilen med Be-ge hytt som är ett foto från generalagenten i Norrköping.
Bilen var robust och slitstark och ett billigare alternativ än Scania och Volvo.

Jag lägger även in framsidan på en broschyr om IH Loadstar från mitten av 60-talet som jag sparat.

Drickabilar i USA hade ofta ett s.k. ”Monoframe” för att kunna få ner lasthöjden och fördela dirckabackarna längs bilens sidor.
Hur detta monoframe är uppbyggt framgår av bifogad bild. Det ser ju inte ut som chassiet skulle vara speciellt stabilt men denna biltyp är ju allenarådande sammanhanget i USA så det fungerar väl tillfredsställande i distributionstrafik.


Som nämnts tidigare finns det ett speciellt International Harvester forum men det är mestadels de mindre Scout, Travelall, etc. som avhandlas i det forumet.
http://www.ihsweden.com/forum/
Sedan finns det en entusiast som har en egen hemsida med IH Loadstar, främst CrewCab försedda bilar http://www.loadstar.se/

Inlagda bilder, förutom bilden av min broschyr, har jag ”knyckt” från dessa länkar.

// S-V L44

[Lars-Gunnar]

Det var en fint renoverad Loadstar med svensk BeGe hytt. Verkade som att den kom hyttlös hit.

Lars-Gunnar

[S-V L44]

Fotot visar nog inte någon renoverad bil utan det är ett leveransfoto när bilen var ny.

Jag lägger även in ett par bilder på min fars IH Loadstar från 1964. Fotona är tagna omkring 1965-66.
Färgsättningen på hans bil var tämligen identisk förutom att han hade svarta skärmar. Hans hytt var också Be-Ge, annars är det något vanligare att finna Floby-hytter och mindre karosseritillverkares hytter på dessa bilar, i synnerhet som många brandbilar hade crew cab.

Jag tror att alla bilar kom in i landet som chassin eller de kanske t.o.m sattes samman i Norrköping och/eller Malmö, var man hade sina anläggningar i Sverige.

När farsans bil på egen hand körde ut ur garaget på startmotorn (p.g.a. ett svårlokaliserat jordfel) vid ett par tillfällen då bilen var relativt ny vet jag att han fick låna en Loadstar 1800 som faktiskt hade amerikansk hytt. Det är annars mycket ovanligt att bilarna hade den ursprungliga amerikanska hytten här i landet.

// S-V L44

[Anders Ason]

...
När farsans bil på egen hand körde ut ur garaget på startmotorn (p.g.a. ett svårlokaliserat jordfel) vid ett par tillfällen då bilen var relativt ny vet jag att han fick låna en Loadstar 1800 som faktiskt hade amerikansk hytt. ...
// S-V L44

Spännade med en bil som lever ett eget liv
Annars var ju detta en vanlig åkomma på-70 tals SAABar (tändlåset), de gick till det tog emot någonstan för att i många fall sedan ta eld. Klarade sig "Nalen" från probem i samband med sina rymningar?

[S-V L44]

Jodå, IH:n klarade sig bra och lyckades själv trycka upp garageportarna och gick som längst knappt två meter. Jag tror att detta hände vid minst två eller tre tillfällen. Tur att stoppknappen var utdragen så inte motorn självtände.
Enligt uppgift från början av 70-talet blev bilen så småningom traktorkärra, men de gamla registreringshandlingarna säger att bilen levt åtminstone fram till och med 18 juli 1972. Sen kom väl de nya registreringsskyltarna, och därmed har jag inte kunnat följa bilens vidare öden.

// S-V L44

[S-V L44]

Kangro,
När får vi se din fina IH Loadstar här i vårt forum?
Du har ju redan lagt ut bilen på IH Swedens forum http://www.ihsweden.com/forum/viewtopic.php?f=5&t=476

Din bil ser ut som den bilen som var ute på Blocket i höstas i närheten av Norrköping.
Att det är en diesel är ju mycket ovanligt. Min far hade en 131 hästars Perkins rak dieselsexa i sin Loadstar 1700 av 1964-års modell.
Jag har endast lyckats lokalisera ett par dieselmotorförsedda Loadstar av ett 60-tal identifierade fordon så här långt.
De allra flesta är ju försedda med en bensin V8.
Undrar egentligen hur många Loadstar dieslar det såldes här i landet?
Du skriver i IH forumet att årsmodellen är samma som din Myrslok, men det kan väl inte stämma? Loadstar kom väl som 1963 års modell, eller?

Eftersom jag har upprättat ett litet register på de kvarvarande Loadstar så får du gärna skicka mig lite uppgifter på din bil till mig så jag kan lägga in dessa.

När jag blivit klar med renoveringen av mina Scania-Vabis skakfyror så hade jag tänkt ge mig ut och leta efter en Loadstar, helst en diesel.

// S-V L44