veteranlastbilar.se

Två ekipage av den här typen transporterade tillsammans 250 000 ton svavelsyra per år i början av 70-talet från Helsingborg till Landskrona. Innan E6 blev färdig motorväg gick transporterna på den smala vägen över Glumslövs backar. Den som turistar Helsingborg bör åka denna fina turistväg och samtidigt betänka att vägen var huvudförbindelsen mellan dessa städer och trafikerades av dessa ekipage. 1973 när det blivit motorväg för denna sträcka drogs dispensen in och dessa två ekipage fick ersättas med tre st 51,4 tons ekipage för att klara samma transportuppdrag.

SJ försökte varje år att komma över denna transport men men var alltid för dyra.

Jag har för mig att den ursprungliga dragbilen var en gråmålad Volvo FB88.

Det var väl också H Ekbergs Åkeri AB i Helsingborg som ägde transporterna?

// S-V L44

Ovanligt fint märke i Volvo grillen.

Var svavalsyran tung eller var tankarna av extrem tjocklek för jag tycker inte dessa verkar rymma många kubik var för sig.
Vet ju att svavelsyra fräter men innandömet måste väl vara gjort i syrafast stål?

Beträffande märket så har en del chaufförer hållit på med diverse larv. Hade de velat att Volvon skulle varit en Scania-Vabis kunde de fortsätta att drömma. Jag har alldrig sett ett Volvomärke på en Scania. Den har för brett mellan "tänderna" för att fästa något snyggt där.

Lars-Gunnar

Vi har berört samma fordon tidigare i en annan tråd www.veteranlastbilar.se/phpBB3/viewtopi ... =13&t=2111

Lars-Gunnar skrev

Var svavalsyran tung eller var tankarna av extrem tjocklek för jag tycker inte dessa verkar rymma många kubik var för sig.
Vet ju att svavelsyra fräter men innandömet måste väl vara gjort i syrafast stål?

Densiteten på svavelsyra är hög så därför blir volymen relativt liten, därav de små tankarna.
Jag tror inte att "normalt" syrafast stål är tillräckligt motståndskraftigt mot korrosion orsakat av koncentrerad svavelsyra. Inom industrin har man ofta tankar som invändigt är klädda med glas.
Jag vet däremot inte hur transportfordonens tankar är uppbyggda.

// S-V L44

S-V L44 skrev:Vi har berört samma fordon tidigare i en annan tråd viewtopic.php?f=13&t=2111

Lars-Gunnar skrev

Var svavalsyran tung eller var tankarna av extrem tjocklek för jag tycker inte dessa verkar rymma många kubik var för sig.
Vet ju att svavelsyra fräter men innandömet måste väl vara gjort i syrafast stål?

Densiteten på svavelsyra är hög så därför blir volymen relativt liten, därav de små tankarna.
Jag tror inte att "normalt" syrafast stål är tillräckligt motståndskraftigt mot korrosion orsakat av koncentrerad svavelsyra. Inom industrin har man ofta tankar som invändigt är klädda med glas.
Jag vet däremot inte hur transportfordonens tankar är uppbyggda.

// S-V L44

Ja, jag håller väl på att få Alsheimersjukan!

Lars-Gunnar

Jodå, det var H Ekbergs Åkeri i Helsingborg som utförde dessa transporter då för Boliden Kemi AB. Åkeriet heter idag AK Ekbergs Åkeri och utför fortfarande svavelsyra och även andra kemikalie transporter för samma industri men som idag ägs av Kemira. Landskrona transporterna utförs inte idag då konstgödsel-tillverkningen (SUPRA) är nedlagd.

Svaveltankarna var utförda i vanligt kolstål utan någon beläggning. Svavelsyra med så hög koncentration, tror det var 93%, korroderar minimalt. Då tankarna dimensionerades som tryckkärl (tömningen skedde med tryckluft) blev de så kraftiga att de kunde byggas fribärande, dvs utan ram. Tankarnas godstjocklek var 6 mm varav 1 mm av denna tjocklek var beräknad för bortgång genom korrosion under 5 års livslängd.

Cigarr formen på tankarna var förmodligen influerad från USA då Boliden konstruktörerna uppe i Boliden studerade hur dessa transporter utfördes i övriga världen (1950-talet). Tanktrailers och släp ägdes av Boliden medan gummi/däck utrustningen ägdes av åkeriet. Transportavtalen baserades på kalkylbasis av samma typ som idag används av SÅ.

Per Thomson skrev:

Svaveltankarna var utförda i vanligt kolstål utan någon beläggning. Svavelsyra med så hög koncentration, tror det var 93%, korroderar minimalt.

Det är precis som med t.ex. vanligt salt. När koncentrationen är hög (t.ex. mättad saltlösning vid 26.4 %) är saltlösningen nästan inte alls korrosionsbenägen.
När salthalten är riktigt låg är den "livsfarlig" för vanligt kolstål, speciellt vid temperaturer runt fryspunkten och upp till 10 grader.

// S-V L44