veteranlastbilar.se

http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/bil/4.jpg

En bil med P-boggi

Undrar hur P-boggien var konstruerad?
Har försökt att bilda mig en uppfattning genom att kika på bilder från kriget, men inte riktigt fått det klart för mig.
Undrar om det finns någon ritning någonstans?

Anders

Anders skrev:Undrar hur P-boggien var konstruerad?
Har försökt att bilda mig en uppfattning genom att kika på bilder från kriget, men inte riktigt fått det klart för mig.
Undrar om det finns någon ritning någonstans?

Anders

Av bilden att döma satt det en hjälpram under den vanliga ramen. På det viset kunde flakhöjden bibehållas.
På hjälpramen satt sedan en vanlig boggi enligt det danska systemet som kom att bli så vanligt på Volvo och Scania.
Vid återgång till vanliga däck behövde endast hjälpramen demonteras och de ursprungliga grejorna återmonteras.

Anders Ason skrev:Intressant, krävde reservhjul i två olika dimensioner och vad lyfts med en milt sagt spinkiga kranen - en presenning?

Nej, ingen pressening. Betor täcks inte.

Stina.

Bengt Dahlberg skrev:Av bilden att döma satt det en hjälpram under den vanliga ramen. På det viset kunde flakhöjden bibehållas.
På hjälpramen satt sedan en vanlig boggi enligt det danska systemet som kom att bli så vanligt på Volvo och Scania.
Vid återgång till vanliga däck behövde endast hjälpramen demonteras och de ursprungliga grejorna återmonteras.

Det danska systemet, är det vad man tänker en vanlig boggie som bara driver på främre axeln?

Det danska systemet, är det vad man tänker en vanlig boggie som bara driver på främre axeln?

Jo, det var en dansk som kom på och troligen patenterade det systemet. Någon kanske har lust att leta fram patentet och visa länk här.

Anders Ason spånade och Herrstina replikerade

Anders Ason skrev:Intressant, krävde reservhjul i två olika dimensioner och vad lyfts med en milt sagt spinkiga kranen - en presenning?


Nej, ingen pressening. Betor täcks inte.

Den"spinkiga"kranen användes förmodligen till att hänga provtagningssäcken i.
Bilden är ju från åren kring andra världskriget eftersom lastbilen är utrustad med gengasaggregat. Därför har jag själv inte upplevt att provtagningen verkligen skedde på detta vis. Provtagningsmetodiken kunde säkert också variera mellan olika sockerbruk. Den provtagningsmetodik som jag kommer ihåg från 1950- och 60-talet när farsan tippade betor i Säbyholm, Örtofta och Hasslarp var att man använde en 10-15 liters canvas-säck, med träribbor på båda sidor av säcköppningen så att man sedan kunde stänga den, för provtagningen. Om jag inte minns helt fel så placerades säcken på en slags conveyor mellan lastbilen och svämman så att säcken "vandrade" längs flaket och att man därmed fick ett representativt prov av betlasten. Säcken skickades sedan till laboratoriet för analys av sockerhalt, jordhalt, etc..

Sådana här bilder kan man sitta och titta på hur länge som helst och hela tiden upptäcker man nya intressanta saker.
Rampen är ju uppbyggd av en gammal järnvägsvagn, men det ser inte ut att finnas någon räls inunder. Jag undrar om bilden är tagen vid något sockerbruk eller någon bangård?
Det förekom ofta att man körde betor till den lokala bangården så att man kunde transportera betorna med järnväg istället för med traktor och vagn eller häst och vagn eller lastbil men då har jag på flera orter sett att betorna tippades i en stor skopa som sedan användes för att i sin tur tippa över betlasten till järnvägsvagnen.

Synd att man inte kan läsa av registreringsnumret på lastbilen och därmed få lite information var bilden kan vara tagen.

// S-V L44

Bengt Dahlberg skrev:

Det danska systemet, är det vad man tänker en vanlig boggie som bara driver på främre axeln?

Jo, det var en dansk som kom på och troligen patenterade det systemet. Någon kanske har lust att leta fram patentet och visa länk här.

Ja, det hade verkligen varit intressant om någon hittade patentet eller hitta en ritning. Jag visste inte att det var en dansk patenterad konstruktion. Rhyds i Virserum var väl den största svenska tillverkaren. Frågan var om de använde det ordinarie fjäderpaketet utan förstärkning. På en fabriksboggie typ Volvo eller Scania sitter fjäderpaketet infäst mot drivaxelns undersida medan boggier av typ P och Rhyds använde ordinarie fjäderpaket som är infäst mot drivaxelns ovansida. Var man dessutom tvungen att avlägsna bakre fjäderinfästningen mot ramen eller inte? Den bakre infästningen ersattes genom att fjäderhänket kopplades mot balansarmen.

För en del år sen så fanns det en artikel i SJK:s tidning Tåg om transporter av sockerbetor på järnväg, hur transporterna var uppbyggda och lastning av betor. Var mycket kul läsning.