veteranlastbilar.se

Jag hittade en broschyr i en mapp från 1978, men jag undrar om inte bilden är tagen lite tidigare? Det är i alla fall en härligt nostalgisk bild med några åkerier man känner igen, och en skön blandning av olika fordon.

Lev väl i sommarvärmen



/Stellan

Vilken underbar bild. Modellerna, färgen i fotot, tidskänslan... Som född på 60-talet är det nog den här typen av bilder som ger mig den bästa nostalgikicken. Bilden är nog tagen i början av 70-talet när fordon som dessa mullrade fram kring en då 5-6-årig undertecknad. Något säger mig att det hade en viss inverkan.

Stefan

Det är helt klart en nostalgikick för alla, men för oss som kört fordonen i trafik är det en bild där man känner igen fordonen och verkstaden man började sin "karriär" inom branschen med. Några av bilarna är nog bekanta för göteborgarna här på forumet...Kungälvs Åkeri till vänster körde bland annat för Wilson & Co, Skärhamns Åkeri med två bilar uppe till höger och ICA som ju fanns nästan överallt. 88:orna är lite svårare att känna igen...

/Stellan

Härlig bild, gissar på tidigt 70-tal - det enda som inte minns som bra var att fakturorna från verkstaden medförde att det som skulle kunnat vara TB i stället försvann i sin helhet till verkstaden. FB88:an var inte särskilt hållbar på Österrike rutten över öst-vagar. Bromstrummor på driven höll max 70 000 km, navreduktionen slut efter 200 000 km liksom även motor. Boggiehänkens bussningar utslitna till obefintlighet efter 150 000 km så hela hänken måste bytas, osv

Har sett bild på F88:a lackerad som F89:an/orna till höger.
Då satt det dekaler från Kungälvslastbilscentral på den. Sådana sitter inte på F89:an på bilden.

Kanske är bilden tagen på Volvo i Kungälv med tanke på Kulngälvs Åkeri-bilen?
Ica har ju ett stort centrallager på orten.
Jag tror att denna verkstaden idag heter Bego som demonterar begagnade lastbilar och saluför delarna.

Härlig bild Stellan!:D

Har suttit och tittat på den en stund nu, såg att den bortersta bilen har BeGe-hytt, kanske är en Titan?

Anders

89:orna till höger är Skärhamns Åkeri, de hade både den blå/grå färgen, och senare blev det den röd/vita med måsarna på. Tyvärr så är bilden scannad från en gammal broschyr, så kvaliteten är ju lite undermålig för att se alla detaljer. Men jag undrar om inte N 88:orna kunde fås med Be-Ge hytt också i början, det gick ju på Scanian...

/Stellan

Stellan skrev:89:orna till höger är Skärhamns Åkeri, de hade både den blå/grå färgen, och senare blev det den röd/vita med måsarna på. Tyvärr så är bilden scannad från en gammal broschyr, så kvaliteten är ju lite undermålig för att se alla detaljer. Men jag undrar om inte N 88:orna kunde fås med Be-Ge hytt också i början, det gick ju på Scanian...

/Stellan

Hilding Carlssons hytt var ju standard från Volvo men man kunde välja bort den till förmån för en BeGe-hytt. Den 495 Titan av 64-års modell som min far körde hade en liknande hytt med fönster som gick runt hyttsidorna. Den var specialbeställd. Annars hade den kommit med den där fula hytten. Bilen verkar vara en NB88 eftersom den har luftintag på sidan. Det hade inte Titanen om jag nu inte har glömt hur den såg ut.

Det är i övrigt en mycket nostalgisk bild Stellan. Har varit på Volvoverkstaden i Umeå och där kunde det se ut som på bilden frånsett småjeparna.

Lars-Gunnar

Per Thomson skrev:Härlig bild, gissar på tidigt 70-tal - det enda som inte minns som bra var att fakturorna från verkstaden medförde att det som skulle kunnat vara TB i stället försvann i sin helhet till verkstaden. FB88:an var inte särskilt hållbar på Österrike rutten över öst-vagar. Bromstrummor på driven höll max 70 000 km, navreduktionen slut efter 200 000 km liksom även motor. Boggiehänkens bussningar utslitna till obefintlighet efter 150 000 km så hela hänken måste bytas, osv

Var bilene dårlige eller var det noen spesielle forhold som spilte inn? Klart alpene er krevende, men man får kanskje gissa på at greiene var underdimensjonerte?

Det var väl en kombination av dåliga vägar och materialfel. Vägarna i Östtyskland(DDR) och Tjeckoslovakien var ej nämvärt förbättrade sedan kriget så det slet på hjulupphängningsdetaljer såsom t ex boggiehänken.

De långa utförsluten frestade på bromstrummor. Avgasbromsen gjorde ingen nytta i de branta backarna, tvärtom så medförde den att turbon kunde skära. En lång utförsbacke bromsades genom att man i princip stannade, la i 2:an och växlade succesivt upp vartefter varvräknaren närmade sig rött. Vid nådd 5:e eller 6:e växel bromsade man kraftigt till nära stillastående och började om på 2:an. Denna procedur upprepades kanske under 45 minuter innan backen var slut. Det osade rätt bra kring hjulen ibland och lagerfett fick bytas ofta för att inte riskera att hjullagren skulle skära.

Att turbon kunde gå sönder berodde på att när man släppte avgasbromsen för ny uppväxling (fot till kollingspedal) så övervarvade turbon genom den plötsliga accerlationen som avgaskompressionen åstadkom. Turboaggregatens lager har genom åren förbättrats avsevärt. FB88:an hade en låda av range-typ, dvs 4 fasta lägen som användes i dels ett lågområde och dels i ett högområde, alltså 8 lägen i en rak följd. Senare (89:an) kunde man också få en split - vilket i praktiken innebar att man fick ytterligare något steg utöver de 8 i grunden (teoretiskt 16 steg).

Hej kan jag få se bilden igen jag vill kolla lackeringen på en bil
då F85:an snart ska lackas.

Mvh Åkarns Kalle

Vad konstigt...bilden är ju borta Men jag ska se om jag hittar bilden igen.

/Stellan

Hittade den


/Stellan

Stort tack nu kan jag visa bilden ska vi fundera hur det ska bli

Mvh Åkarns Kalle

En lite nyfiken fråga...vilken av bilarna på verkstaden är det du satsar på som förlaga?

/Stellan