veteranlastbilar.se

Av och till när tiden tillåter besöker jag Landsarkivet i Lund i jakt på uppgifter kring min fars lastbilar före 1950 vars registreringsnummer tyvärr är helt obekanta för mig. Så det blir många kort att gå igenom. När man ändå är där passar jag på att fotografera så många registerkort jag kan och man kan ju inte heller undvika att träffa på många märkliga fordon.
Bl.a. denna elektriskt drivna Volvo LV65 från 1931 med registreringsnummer M6014.

Jag hade inte en susning att Volvo gjort ellastbilar, men den var kanske inte helt producerad av Volvo med denna drivkälla utan ombyggd av någon annan. Det verkar som om bensinmotorn fått ge vika för elmotorn 1942 eftersom det är 10 års skillnad mellan chassi-året och besiktningsinstrumentets utfärdande och det är det första kortnumret. (Dessa "nyare" registreringshandlingar infördes just 1942. Tidigare hade man stora "lakan" av näst intill dubbelt A4-format, och dessa handlingar förvaras på annat ställe i arkivet så jag har inte följt upp bilens ursprungliga liv.)
Eftersom det var en kommunal renhållningsbil i Helsingborg så finns den kanske t.o.m. på bild i något kommunalt bildarkiv.
10 hk är inte mycket motoreffekt för att förflytta en totalvikt på drygt 5.5 ton även om en elmotor i många avseenden är "effektivare" än en bensinmotor i alla fall. Men det var väl ändå krypfart som gällde inte bara på gatorna utan ända ut till Filbornatippen. (Om den fanns på den tiden? Tippen var kanske någon annanstans i Helsingborg på 30- och 40-talet?)

// S-V L44

Jag har för mig att jag sett en bild på att det fanns en sådan lastbil i Stockholm som drog något släp på ett industriområde...eventuellt en kvarn eller något liknande. Hittar du något mer om den här bilen så får du väldigt gärna berätta mer, det verkar vara ett spännande fordon

LV60-65 tillverkades mellan 1929 och 1932 och hade DB-motor när den inte var eldriven.

/Stellan

Det står tyvärr inga uppgifter om "drivkällan", dvs. vilken drivspänning som användes.
Eftersom tjänstevikten är cirka 1400 kg högre (med lättare elmotor och avsaknad av bränsletank, etc.) än för en motsvarande bensindriven bil så tror jag att drivkällan var ett batteri, men jag kan ha fel.
Helsingborg hade ju ett utbyggt spårvagnsnät (som försvann med högertrafiken), så man kan mycket väl ha plockat ned strömmen via befintliga kontaktledningar (som i så fall också borde sträcka sig ända ut till tippen).

// S-V L44

Anders Ason skrev:Vill minnas att jag sett att även sopbilar använde sig av spårvagnarnas linjenät under kriget. Titta på ditt papper och kolla vilken driftspänning bilen är gjord för (7 000 volt lik). De här bilarna hade samma typ av strömavtagare som elbussarna, d v s inte som trickarna.

Tror inte på att något gummihjulfordon använt spårvägens kontaktledning och skenorna som återledning.
Däremot användes tvåpoliga ledninga för trådbussar och trådlastbilar (från Kvarnholmen) i Stockolm.

Bilen kördes nog med batterier. Kommer väl ihåg de små ellastbilar som "bryggarn" använde. Man hörde på långt håll ljuden från en kuggväxel eller om det var tjutet från strömsamlaren <=> kolborstarna. Hastigheten var nog inte högre än 10 a' 20 km/h.
Har senare läst att bilarna var byggda i samarbete mellan Volvo och ASEA.

Ellastbilen på bilden ägs av Aros Motorveteraner http://www.arosmotorveteraner.se , där också jag är medlem!
Bilen genomgår nu renoveringn, främst är det en grupp av föreningens pensionärer (daglediga kallar de sig) som jobbar med den ca en dag varje vecka.
Om jag förstått saken rätt flyter arbetet på bra, och det ska nog inte dröja länge förrän den är klar. Men fortfarande saknas vissa delar...

Anders Ason skrev:Du har rätt Bengt och jag fel i hastigheten (jag borde veta vad jag pratar om). Det gick nog inget vidare att använda någon slags släpsko i rälen utan jag hade ett tillfälligt anfall av "dubbel personlighet" när jag skev. Jag tänkte på elbussalternativet där båda polerna går genom avtagaren och här är jag helt säker på att det fanns sådan lastbilar (det finns en elbilstråd någonstans på forumet). Vill dock minnas att jag sett att dåvarande SS (Stockholm) hade en servicelastbil på detta sätt.

Här en elbil från ASEA:

aseabil.jpg

Jag fann även en annan el-driven lastbil av märket Jensen och med en modellbeteckning som hette 442-1.
Detta märke har jag aldrig tidigare hört talas om (mer än den engelska sportbilen naturligtvis - men det är något annat). Årsmodellen var i alla fall 1942.
Motorstyrkan var 7 hk och tjänstevikten 1510 kg, så den var betydligt mindre än Volvon.
Den brukades med registreringsnummer M3400 fram t.o.m. slutet av 40-talet av Salanders Fabriks AB i Lund.

// S-V L44

Hilding Carlsson hade en eldriven Volvo LV 74 E som körde rälsbussaxlar mellan a och b.

Länk: http://www.vk.se/Article.jsp?article=203098

Denne man måste ha varit först i Sverige och det redan på 40-talet. Skulle ha varit kul att se körande idag.

Lars-Gunnar

Lars-Gunnar skrev:

Denne man måste ha varit först i Sverige och det redan på 40-talet.

Om Hilding Carlsson verkligen var först låter jag vara osagt, men det verkar finnas tämligen många eldrivna fordon, både lastbilar och personbilar, som registreringsbesiktigades i början av 1940-talet. Vissa fordon har hängt med långt in på slutet av 40-talet och början av 50-talet.
Det var väl i spåren av den stränga drivmedelsransoneringen, och alla tyckte väl inte att gengasen var något värdigt alternativ. Det var väl inte bara skitigt och farligt utan det tog också tid att få fyr i pannan så att gas kunde produceras. jag tror inte det bara var att gå ut och vrida om startnyckeln och köra iväg. man måste nog planera sina körningar ganska mycket. I detta avseende var kanske eldriften klart överlägsen, så att de som bara körde korta sträckor och/eller hade relativt lätta laster såg väl ett hyfsat alternativ i konverteringen till eldrift.

// S-V L44

Här finns lite bilder på renoveringen av ASEA-lastbilen:

http://www.arosmotorveteraner.se/fotoalbum.asp?ID=45

swedishbrasscar skrev:Här finns lite bilder på renoveringen av ASEA-lastbilen:

http://www.arosmotorveteraner.se/fotoalbum.asp?ID=45

Tittade på videon
http://www.youtube.com/watch?v=e9rKabJU-fg

Så fort såg jag aldrig bryggarbilen i Köping gå. Det var mera lugn cykelfart som gällde och då var kugg- eller strömsamlarljudet lite mildare.
Kommer bilen möjligen att ta en tur till Stockholm när det blir lite varmare?

I början av tråden visade jag ett regbevis på en Volvo LV60.
Nu har jag funnit ytterligare en eldriven Volvo, men då en lite nyare LV80 från 1938.



På Stinsens Forum ( http://www.stinsensforum.se/board/mjolk ... 44-60.html ) finns att läsa om att Mjölkcentralen i Stockholm (dvs. föregångaren till dagens Arla) tog sina sista eldrivna mjölkdistributionsbilar ur drift så sent som 1958.
Den sista elbilen man pensionerade då var uppenbarligen en Volvo Rundnos, så det var inte bara små lastbilar som konverterades till eldrift.

// Kjell N

Lite kuriosa (om det nu är sant?)
Bodde själv i Stlm under MC-tiden.

Mjölkcentralen förkortades MC och till sist blev det bara för mycket i tidningarna om: "Fartdåre på MC mejade ner tant med käpp" o s v. Skribenterna menade då med MC en motorcykel. Tvetydningarna förekom ofta vilket bekymrade Mjölkcentralen så pass att man ansåg att man måste byta namn p g a av den dåliga publicitet de fick. Det nya namnet blev ARLA som ingen då begrep vad det stod för - men det var unikt. StockholmsMjölkcentralen, sedermera ARLA låg på den tiden i Årsta mellan Huddingevägen och järnvägen (med bommar) så där fick man tillfälle att titta på Mjölkcentralen en del.