veteranlastbilar.se

Tänkte på hur de frambyggda bilarna i 0 och 1 serien var skyltade. De första som kom -68 hade ju väldigt små bokstäver ovanför grillen och 110 märket mitt i. Bokstäverna växte ju senare och blev till sist monterade på en platta.
Är det någon som vet ungefär när det ändrades?
Har försökt att kika runt i olika böcker för att få någon klarhet i det. Verkar som att flera olika varianter har använts samtidigt.

Anders

111:an hade båda varianterna. Den jag körde på Norge hade den gamla varianten och det var en -75 års modell. Den jag var i Bagdad med hade en svart platta under, och det var en -78 års modell...så någon gång däremellan så bytte de.



/Stellan

Scania kanske gjorde slut på lagret med de gamla grejerna innan man började använda de nyare?

Förresten Stellan, har du skrivit någonstans på forumet om resor till Bagdad? Det måste ju ha varit en väldigt upplevelserik resa?

Anders

Någonstans på forumet har jag visat lite bilder därifrån...och visst var det en upplevelse att komma till en annan kontinent och köra lastbil där. Att köra genom det kommunistiska östeuropa var också en upplevelse, dåliga vägar och besvärliga tullare gjorde det ytterligare intressant. Men gränspasseringen mellan Syrien och Irak var det mest udda tycker jag. Man klarerade ut från Syrien och körde 45 mil innan man kom in i Irak, rätt igenom öknen och ingenmansland. 45 mil från att man lämnade ett land, och körde in i nästa...helt fantastiskt

Tyvärr så fick jag aldrig tillfälle att köra genom Turkiet, de som gjorde det sade att det var med livet som insats ibland. Så färja från Grekland till Syrien var nog inte så illa ändå, trots att den tog 48 timmar och det inte fanns något direkt att göra ombord. På väg hem fanns det inget att lasta före Grekland eller Jugoslavien...ett par hundra mil att köra tom

Här är i alla fall systerfaryget till det vi åkte med.


Att skriva ner och berätta mer ingående är inte min starkaste sida, men å andra sidan kanske jag är i gott sällskap. Fast visst borde man sätta sig ner och försöka att få minnena på pränt, om inte för annat så för sitt eget framtida dåliga minne

/Stellan

Låter som en rejäl upplevelse! Väldigt intressant att läsa om. Hoppas på att få ta del av liknande framöver. Tyvärr har man ju själv inte något speciellt i samma väg att bidra med, men det kanske kommer någon dag
Färjan såg inte allt för spännande ut dock, men det är ju ljusår ifrån de fyllekryssarna som går här uppe (har provat att jobba på ett par av dem). Tullklareringar i östeuropa måste ju ha varit komplicerat så det räckte och blev över va?
Läste i någon urgammal Trailer från början av 80-talet om någon karl som hade kört på turkiet, och det lät just som du skrev att det var med livet som insats. Man undrar ju hur pass mycket det har förändrats.

Anders

Färjan tog 130 eller 150 långtradare, och det enda som fanns ombord var en matsal och en väldigt liten tax-free. Så mat, dryck och sömn var det man hade att välja på
En gränspassering på den tiden kunde ta allt mellan ett par timmar och några dagar, den stora slumpgeneratorn jobbade hårt då...men å andra sidan så fanns ju inte den stressen som är nu på den tiden, allt fick ta den tiden det tog.
De som körde via Turkiet sade att den europeiska sidan var rätt så ok, det var när de gått över Bosporen och kom upp i bergen som problemen började. Turkarna hade rätt så motorsvaga lastbilar, och enda chansen för dem att köra förbi någon annan var i utförsbackarna...och det var där olyckorna hände. Skarpa svängar, dåliga bromsar och tungt lass är ingen bra kombination när det bär utför.

Det är tjugoåtta år sedan jag var i Bagdad och snart tjugo år sedan jag var i Jugoslavien sist, så det har nog ändrats något kollosalt sedan den tiden. Det såg man ju bara på gamla öst-tysklands omvandling, både på deras infrastruktur och på folket. Det byggdes nya hus och vägar i en väldig fart, och otroligt många människor blev övertaliga efter murens fall.

/Stellan