Torkarmotorer, lite funderingar.

Här presenteras, visas och kommenteras modell historik.

Moderatorer: Anders Ason, Moderatorer

Torkarmotorer, lite funderingar.

Inläggav Malte. E » 02 aug 2013, 11:19

Torkarmotorn,
En liten tingest som man inte funderar mycket över så länge den fungerar.
Men krånglar den, ja, då inser man hur viktig den är. De flesta chaufförer håller med mig om att torkarbladen helst bör sitta i rutans
underkant för att göra bästa nyttan. Motorn kan ju vara driven av elektricitet, vacuum eller tryckluft. Jag har stiftat bekantskap med
alla dessa varianter. De kan vara en eller två till antalet. Men var ska motorn(motorerna)sitta?
Kungl. Postverket på sin tid hade sin uppfattning klar: Motorn,(på postbussarna i äldre tid var den elektrisk), ska sitta skyddat inne i
karossen, helst på mittstolpen, och driva torkarbladen med ett utvändigt länksystem! Alltså axel genom mittstolpen.

Jag har roat mig med att titta på foton av Scania-Vabis lastbilar av typen 345, den frambyggda modell som introducerades 1935 och vars hytter
i flesta fall byggdes av Hägglunds. Motorerna var så långt jag vet alltid elektriska, men placeringen!
På somliga bilar satt den i rutans överkant, alltså tvärtemot vad jag anser vara bäst. Men, bladen var ju korta, och svepytan bör väl förstås vara
i siktfältet, de där hytterna hade stora rutor, svepytan blir då vid förarens ögon kan man tänka.
Men somliga bilköpare gillade inte detta. Några hade anammat postverkets idé med motorn på mittstolpens insida. Många föredrog bussmodellen,
dvs ett dryga decimetern långt skaft, på detta satt en fästplåt med behövliga urtag, och på plåten satt motorn. Då kom torkarbladet rätt högt upp
men svepte ändå vattnet neråt.
Extremfallet: Motorn placerad högt upp på rutans insida, axeln passerar genom en packbox monterad på glaset!
Funderingar en torr och varm dag utan ett moln i sikte.
Malte E.
Malte. E
 
Inlägg: 450
Blev medlem: 11 feb 2012, 22:32

Re: Torkarmotorer, lite funderingar.

Inläggav Per Thomson » 02 aug 2013, 11:43

Tack för dom funderingarna Malte!
Jo, visst är det viktigt att torkarna fungerar, minns ett "Tunga Mas svängen" när det kom rejält med snö och naturligtvis lade torkarmotorn av. Det var Ove som körde och det blev att han fick sträcka ut vänster arm genom sidorutan och med en sopborste i handen försöka fösa undan snön.

När det gäller tryckluftsmotordrivna torkare så tänker jag på S-V 75:an och 76:ans torkare och det evinnerliga försöken att ställa in rätt hastighet. När den rätta hastigheten väl lyckats infinna sig slutade det så klart att regna.
De tidiga F88:orna hade övermonterade torkare som drevs med en tryckluftsmotor. Om jag minns rätt så var länksystemet och motorn monterade fullt synliga inuti hytten i höjd med rutornas överkant
Hälsningar
Per Thomson
Användarvisningsbild
Per Thomson
Site Admin
 
Inlägg: 7356
Blev medlem: 22 mar 2007, 23:11
Ort: Råå

Re: Torkarmotorer, lite funderingar.

Inläggav S-V L44 » 05 aug 2013, 14:52

Malte E har skrivit en intressant redogörelse i ämnet, men jag försöker spinna lite vidare.

Enligt Wikipedia uppfanns vindrutetorkaren i Amerika 1906, men den blev inte särskilt uppskattad.
När det regnade plockade man helt enkelt av vindrutan (om sådan fanns), och man ansåg att det var onödigt med andra arrangemang.

Om man håller sig till lastbilar i Sverige och betraktar en del äldre autentiska bilder så börjar man inte upptäcka vindrutetorkare förrän tidigt 1930-tal.

Dessförinnan hade många äldre bilar översta delen av vindrutan konstruerad på ett sätt att den gick att vika upp. Anledningen till detta kan ha varit att man kunde göra sig fri sikt genom att fälla upp den övre delen av framrutan.

Vidare undrar jag om inte de allra första vindrutetorkarvarianterna var ”handdrivna” med vred på insidan?
Kan detta stämma Malte E?
Fordonen gick ju inte så fort och trafiken var ringa så om man svepte rutan lite då och då hade man ju ändå tillräckligt med sikt för att kunna framföra fordonet.

Senare blev det i alla fall de varianter som Malte E beskriver.
(”Gristrynet” eller mopedstruten är ju också en variant av vind- och regnskydd, men förekommer ju av naturliga skäl inte i lastbilssammanhang.)

En utvikning beträffande vakuumdrivna torkare:

Insugningsvakuumet i en dieselmotor är egentligen inte sådant att man kan använda det för t.ex. bromsförstärkning eller drivning av vindrutetorkare. Då krävs en separat vakuumpump, vilket naturligtvis förekom på de lastbilar som hade vakuumhydrauliska bromsar. P.g.a. vakuumreserven som uppstod i vakuumtanken blev drivningen av vindrutetorkarna också tämligen konstant oavsett gaspådrag.
Annat var det med bensinmotorer som genererar ett kraftigare insugningsvakuum och därmed oftast inte behövde den externa vakuumpumpen. Men nackdelen med denna teknik avseende vakuumdrivna vindrutetorkare är att vakuumet är högre (starkare) vid tomgång än på fullgas. Därför var torkarna också betydligt effektivare vid tomgång. Vid högre varv kunde det t.o.m. hända att vindrutetorkarna stod nästan helt stilla.
Jag vet att Scania-Vabis hade vakuumpumpar, men använde även Volvo också en vakuumpump för sina bromsservon och eventuella vakuumdrivna vindrutetorkare? Volvo hade ju ett betydligt större urval av bensindrivna lastbilar än Scania-Vabis.
Oavsett så framstår frågan om de vakuumdrivna torkarna i lastbilar var så effektiva?
Man ser ofta på gamla foton att bilarna är försedda med tre torkare, två vakuumdrivna placerade strax under vindrutan och en elektrisk torkare placerad i rutans överkant.
Ibland ser man bilder var fordonet endast har en enda torkare.

// Kjell N
Användarvisningsbild
S-V L44
 
Inlägg: 2347
Blev medlem: 11 aug 2008, 23:22
Ort: Staffanstorp

Re: Torkarmotorer, lite funderingar.

Inläggav magirus » 05 aug 2013, 23:02

...och på TMR-bussarna satt motorerna (elektriska) på utsidan :lol:
Magirus-Deutz Ijzersterk Luchtgekoeld
Användarvisningsbild
magirus
 
Inlägg: 1142
Blev medlem: 31 mar 2010, 21:37
Ort: N:a Jämtland, jämt o ständigt

Re: Torkarmotorer, lite funderingar.

Inläggav Malte. E » 06 aug 2013, 07:22

Fortsatta funderingar, och kommentarer till L44 och magirus.
Att man får torka bort vattnet med handvev, jo nog såg jag ett sådant exempel i barndomen, det var en Ford TT. Men söker man upp lastbilen, f.d. bussen U33
i bild på forumet, under Åkerihistoria, LBC Västerås, hittar man nog ett ytterligare exempel.
Kan väl hålla med om att vacuumotorerna, (jag förutsätter att fordonet har vacuumpump och dito behållare) inte alltid var så driftsäkra, men det gick att reglera
svephastigheten, och man var trots allt ganska nöjd med dem! Vi ska komma ihåg att de elektriska torkarna inte alltid var pålitliga heller. Kombinerade man en
originalmonterad vacuumtorkare med en elektrisk reserv, då åkte man ganska trygg. Men somliga åkare betraktade nog en sådan begäran som nästintill oförskämd!

Torkare på båda sidor, v+h, på tyngre fordon ser jag mest som en efterkrigsföreteelse. Men det fanns en annan lustig variant, ibland använd på bussar: En motor
drog två parallellkopplade torkarblad på förarsidan.
Tryckluftmotorerna betraktade jag fram till nutiden som de driftsäkraste och pålitligaste, men den svaga punkten under flera år var länksystemet, krånglade det
så var det oftast just länkarna, inte luftmotorn. Men nu talar jag om en gången tid. El-torkarna på LB/LBS 110 och modellerna framåt, upplevde jag som otroligt
bra och pålitliga.
Det fordon som sign.magirus nämner måste i flesta fall ha varit karosserat av Hägglunds, eller hur? Då kommer vi tillbaka till det jag nämnde i förra inslaget, om
att (el-)torkarmotorn monterades på en fästplåt som i sin tur satt på ett skaft eller pinne för att komma upp till en idealisk höjd. Ibland på dubbla pinnar.
Hälsningar Malte E.
Malte. E
 
Inlägg: 450
Blev medlem: 11 feb 2012, 22:32

Re: Torkarmotorer, lite funderingar.

Inläggav magirus » 06 aug 2013, 22:38

Jep :D TMR9 var Hägglunds kaross på Scania-chassi. Motorerna (H+V) på plåt för bästa höjd... såg mer än knasigt ut :lol:
Magirus-Deutz Ijzersterk Luchtgekoeld
Användarvisningsbild
magirus
 
Inlägg: 1142
Blev medlem: 31 mar 2010, 21:37
Ort: N:a Jämtland, jämt o ständigt


Återgå till Scania-Vabis Historik

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 6 gäster